Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

VÄrt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka om verklighetsnÀra matematik ökar motivationen hos elever. Undersökningen gjordes i tvÄ klasser i Ärskurs Ätta, med 22 elever i den ena och 9 elever i den andra klassen. Eleverna har arbetat med verklighetsnÀra arbetsuppgifter under en period av fem veckor parallellt med sin ordinarie undervisning. Undersökningen avslutades med att eleverna svarade pÄ en enkÀt som vi framstÀllt. Dom jÀmförde den verklighetsnÀra matematiken med den traditionella undervisningen som dom annars har.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser pÄ sina förutsÀttningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik (SOU, 2004). DÄ det Àr lÀrarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vÀnda oss till lÀrare för att fÄ deras syn pÄ vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare Är som undervisar i Àmnet matematik försökte vi finna svar pÄ vÄr frÄga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nÄtt upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

TalĂ€ngsliga elever kĂ€nner oro eller Ă„ngest nĂ€r de skall tala och sitter dĂ€rför mestadels tysta iklassrummet. Åtskilliga lĂ€rare saknar kĂ€nnedom och kunskap om talĂ€ngslan och dĂ„ kan de inteheller ge tillrĂ€ckligt stöd och hjĂ€lp till dessa elever. VĂ„r enkĂ€tundersökning visar hur vanligt förekommandetalĂ€ngslan kan vara bland elever i Ă„rskurs Ă„tta och nio samt vilka talsituationer detycker kĂ€nns svĂ„rast. Flickorna visade sig vara talĂ€ngsliga i större omfattning Ă€n pojkarna, vilketkan beror pĂ„ fostran och de förvĂ€ntningar som skolan och samhĂ€llet har pĂ„ dem. För att fĂ„ enuppfattning om hur talĂ€ngslan kan upplevas kĂ€nslomĂ€ssigt intervjuade vi tvĂ„ elever.

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och pÄ olika gymnasieprogram förhÄller sig till populÀr- och finkultur, till utbildning och skola och syn pÄ framtid. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta stycken elever som gÄr pÄ en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjÀlp av begrepp och teoretiskt perspektiv som Àr inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi.Studien pÄvisar strukturella likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill sÀga hur och vad de tar del av nÀr det gÀller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgÄr att eleverna tar del av kultur i en vÀldigt hög utstrÀckning men att det sker pÄ olika sÀtt. Vissa ger uttryck för att vara nÄgorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i frÄga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kÀnnedom om detta utbud eller dessa genrer.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur brÄkundervisningen i Är 3-6 kan utformas sÄ att elever utvecklar en rik förstÄelse för brÄkbegreppet. Jag ville fÄ reda pÄ hur lÀrare brukar gÄ till vÀga och vilka svÄrigheter och möjligheter de upplever finns i brÄkundervisningen. För att finna svar pÄ mina frÄgor gjordes en litteraturstudie om bÄde elevers lÀrande och lÀrares brÄkundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem matematiklÀrare med omfattande erfarenhet av att undervisa om brÄk. Informanterna delade med sig av uppgifter som berör brÄkbegreppet.

Examensarbetet behandlar olika faktorer och dess pÄverkan till elevers gymnasieval. Det hu-vudsakliga syftet Àr att jÀmföra och analysera dessa faktorer samt att besvara frÄgan huruvida faktorerna skiljer sig Ät beroende pÄ de bakomliggande faktorerna kön, klass och etnisk bak-grund. Undersökningen sker pÄ tvÄ olika skolor bland elever i Ärskurs nio, boende i tvÄ olika omrÄden, i en vÀstsvensk kommun. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àr enkÀter och metoden Àr dÀrmed kvantitativ. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Pierre Bour-dieus begrepp habitus, fÀlt och kapital.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur de elever som studerar pÄ en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lÀrare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utlÀndsk hÀrkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad sÄ tycker jag att det Àr intressant att undersöka den hÀr frÄgestÀllningen för min fortsatta lÀrargÀrning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, dÀr 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara pÄ vissa förutbestÀmda frÄgor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid tvÄ tillfÀllen för att kunna sÀrskilja om eleverna var svenska eller med utlÀndsk hÀrkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom dÀr kan svaren fritt analyseras och förstÄs och dÀrigenom fÄ en helhetsbeskrivning och en mer djupgÄende kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade pÄ att för samtliga deltagande elever var lÀrandesituationen i klassrummet viktig, hur lÀraren genomför sina lektioner.

SammanfattningDenna uppsats har sin bakgrund i fem ord som kan ses som en kort sammanfattning kring vad matematikundervisningen bör innehÄlla enligt Lpo94 och kursplanen för matematik. DÀr stÄr att matematik bör pratas, undersökas, upplevas, skapas och utforskas. Om dessa ord fÄr finnas med i undervisningen sÄ bör man kunna göra matematiken roligare och mer intressant. Att finna glÀdje och lust till matematiken Àr vÀldigt viktigt för att fÄnga barnens uppmÀrksamhet och rapporten Lusten att lÀra?med fokus pÄ matematik diskuterar just vikten av lusten till matematik.  Baserat pÄ vad som stÄr skrivet kring matematikverkstÀder sÄ borde pedagoger kunna jobba i enlighet med vad Lpo94 och kursplanen i matematik föresprÄkar.

Syftet med arbetet Àr att utreda vanligt förekommande fel och svÄrigheter i matematik hos elever med matematiksvÄrigheter i Ärskurserna 6-9. Syftet Àr Àven att undersöka hur medvetna eleverna Àr om sina svÄrigheter. Vilka kriterier anvÀnds för att bestÀmma vem som ska fÄ extra hjÀlp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklÀrare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lÀrare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att mÄnga elever med matematiksvÄrigheter har problem inom taluppfattning och de fyra rÀknesÀtten. Bristerna ligger pÄ elementÀr nivÄ vilket ger vidare svÄrigheter, nÀr de avancerar inom matematiken.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad nÄgra elever och lÀrare anser att bra lÀrare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lÀrare i uppfattningarna om detta. UtifrÄn detta syfte har jag lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua nÄgra elever och lÀrare om vad de tycker och fÄ fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte har nÄgra frÄgor anvÀnts till hjÀlp: Hur beskriver lÀrare och elever en bra/mindre bra lÀrare? Hur relaterar elevernas och lÀrarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha lÀst litteratur och gjort intervjuer sÄ blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lÀrare jag intervjuat tycker att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestÀmd, beslutsfast, tÄlmodig, positiv samt flexibel, man ska Àven ha bra Àmneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lÀrarprofession, ledarskap.

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares uppfattningar angÄende stödÄtgÀrder ur ett genusperspektiv. I styrdokumenten som gÀller för det Svenska skolvÀsendet ska alla som arbetar inom skolan strÀva efter att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, motverka traditionella könsmönster och erbjuda sÀrskilt stöd nÀr elever har svÄrigheter i skolarbetet. TillvÀgagÄngssÀttet för undersökningen har varit intervjuer med fyra pedagoger samt att vi genomfört en enkÀtundersökning som 32 pedagoger svarat pÄ i Kiruna kommun. Resultatet som framkom av vÄr undersökning tyder pÄ att pedagogerna tÀnker ur ett genusperspektiv men har svÄrt att implementera det i verkligheten.