Syftet med uppsatsen Àr att genom ett maktkritiskt perspektiv pÄ skolan sominstitution undersöka hur skolan ingÄr i processer som Äterskapar maktordningar isamhÀllet. Vi vill undersöka betygssÀttning i grundskolan som en del avskolinstitutionens makt över elever, dÄ slutbetygen fÄr stor pÄverkan pÄ eleversframtid. Andra delen av vÄrt syfte Àr att undersöka relationen mellan lÀrare ochelev som en möjlig potential i arbetet med att förbÀttra skolans sjunkande resultat.Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med högstadielÀrare ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kommer att utgÄ frÄn lÀrarnas berÀttelseoch valda teorier för att söka svar pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur kan vi förstÄ lÀrarnas syn pÄ relationens respektive betygens betydelse förelevers resultat?2.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.

Jag har i detta arbete undersökt hur elever med nedsatt arbetsminne uppfattar och reflekterar över sin inlÀrningssituation. Syftet Àr att belysa hur nedsatt arbetsminne pÄverkar inlÀrning och vad den pedagogiska personalen kan göra för att kompensera och underlÀtta för dessa elever. Den empiriska delen baseras pÄ en frÄgeguide jag har genomfört i samtal med 11 elever i Är 6-9. I min undersökning framkommer att elever med nedsatt arbetsminne har svÄrigheter att ta in kunskap eftersom deras arbetsminne lÀtt blir överbelastat och det saknas resurser till de mentala processer som sker i hjÀrnan nÀr kunskap lÀrs in. Nedsatt arbetsminne ger negativa effekter pÄ framför allt lÀsförstÄelse och matematik och dÄ frÀmst problemlösning. Brister i lÀsförstÄelse pÄverkar de flesta Àmnena, framför allt de teoretiska.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

Vi har genomfört en litteraturstudie som sammanfattningsvis tog upp problematik kring tid, resurser, miljö och andra svÄrigheter för eleverna, framförallt i sprÄk.Vi har Àven genomfört en undersökning pÄ en skola i södra Sverige kring elever i matematiksvÄrigheter. Undersökningen har gjorts i flera olika steg, för att se vilka elever som befann sig i svÄrigheter och vilka svÄrigheterna var. Utefter det har vi utformat uppgifter för att stÀrka eleverna inom dessa omrÄden. Resultatet gav ett positivt utfall. Detta tror vi beror pÄ att eleverna fann uppgifterna roliga och stimulerande.Syftet var att fÄ en inblick i hur man kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter, och Àven tipsa andra om hur man kan gÄ tillvÀga.

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder pÄ gymnasiet innebÀr samt hur vÀgledare och elever upplever programmet utifrÄn begreppen kÀnsla av sammanhang och stigmatisering. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebÀra? 2) PÄ vilket sÀtt kan skolgÄngen anpassas för eleverna som gÄr pÄ individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vÀgledare arbeta med elever pÄ ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gÄ pÄ programmet utifrÄn begreppen stigmatisering och kÀnsla av sammanhang? Vi anvÀnder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; kÀnsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM Àr viktiga för personer med ADHD.

Syfte med vÄr examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka argument som lÀrarna har för nÀr och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra sprÄk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgÄngen tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan pÄverka inlÀrningen av ett nytt sprÄk. Vi tar Àven upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra aprÄk. Som metod anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lÀrare som vi intervjuade har skiftande syn pÄ klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken kompetens och resurser studie- och yrkesvÀgledare med erfarenhet av Aspergers syndrom anser Àr viktiga att ha för att kunna vÀgleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.För att kunna besvara mitt syfte anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner som jag hade valt ut genom godtyckligt urval. Resultatet visade att det fanns mÄnga likheter i förhÄllandet att vÀgleda ?vanliga? elever men ocksÄ skillnader. SÀttet att tolka information och sÀttet en person med Aspergers syndrom sjÀlv kommunicerar pÄ kan till vissa delar vara annorlunda jÀmfört med mÀnniskor som inte har Aspergers syndrom. Samtliga intervjupersoner anser att bristande resurser Àr ett gemensamt problem. Det behövs bÄde mer tid och mer personal i arbetet kring elever med Aspergers syndrom. TyvÀrr kÀnde intervjupersonerna missnöje och otillfredsstÀllelse nÀr det gÀller respektive skollednings förstÄelse och insikt om arbetet kring elever med diagnosen Aspergers syndrom. Enligt skolverkets allmÀnna rÄd har man som studie- och yrkesvÀgledare för elever med Aspergers syndrom till uppgift att se till deras specifika funktionsnedsÀttning sÄ att dessa elever, i likhet med andra elever, fÄr möjlighet att göra vÀl underbyggda val..

UtgÄngspunkten i mitt arbete har varit att ta reda pÄ om jag som pedagog kan pÄverka elever att ta eget ansvar för sitt lÀrande. FrÄgorna jag ville ha svar pÄ löd: Hur tÀnker elever dÄ de fritt fÄr vÀlja bÀnkkamrat? Kan jag som pedagog, genom pÄverkan, vÀgleda elever till att finna sitt optimala inlÀrningsklimat? Hur överensstÀmmer elevernas motiv med de av mig bedömda för individen, för pedagogen och för gruppen som helhet? För att ta reda pÄ om alla elever i klassen hade nÄgon rastkamrat gjorde jag först ett sociogram i klassen. SjÀlva undersökningen, aktionsforskningen, strÀckte sig över fyra veckor. I början pÄ veckorna lÀt jag eleverna vÀlja bÀnkkamrat efter kriterier som jag pÄtalat inför valen.

Reformen om det fria skolvalet i svensk utbildningspolitik frĂ„n 1992, har idag börjat visa sina tydliga spĂ„r. Skillnaderna mellan skolorna kan vara betydande, men om man inte tar vara pĂ„ möjligheten att vĂ€lja skola sĂ„ faller poĂ€ngen med det. DĂ„ blir det bara de elever som har förĂ€ldrar som har en akademisk utbildning och som har en bĂ€ttre social bakgrund som utnyttjar möjligheten att vĂ€lja skola. Undersökningen Ă€r baserad pĂ„ fem intervjuer varav fyra med rektorer och en med skolpolitikern i Örebro kommun. Vad undersökningen Ă€mnar att besvara Ă€r vilka konsekvenser det fria skolvalet gett i Örebro kommuns grundskolor utifrĂ„n de fyra rektorerna och skolpolitikerns perspektiv.

Studien har undersökt om motorisk anpassad trÀning ger nÄgon observerbar effekt pÄ elever med motoriska brister som har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger per vecka. Elever i skolÄr 2 (7 ? 8 Är) observerades vid tvÄ tillfÀllen med sju mÄnaders mellanrum pÄ tvÄ snarlika skolor. För att mÀta och registrera motoriskt status anvÀndes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever.

Syftet med denna jÀmförande studie Àr att ta reda pÄ vilka slags svÄrigheter elever i grundskolans tidigare Är kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgÄtt frÄn tvÄ skolor i StockholmsomrÄdet: en ?invandrartÀt förort? samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att Àven ta reda pÄ hur elevers möjligheter att klara skolans mÄl pÄverkas av deras uppvÀxtmiljö, förÀldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvÀrdiga skolan som beskrivs i skollagen ? vad innebÀr den i praktiken?För att svara pÄ detta har jag genomfört intervjuer med tre lÀrare och en specialpedagog samt utgÄtt frÄn tidigare forskning inom omrÄdet och Bourdieus kapitalbegrepp.

LÀraren möter mÄnga elever med olika förutsÀttningar i undervisningen och elever med dyslexi riskerar att fÄ en svÄrare skolgÄng Àn andra. Problematiken kring dyslexin kan för mÄnga elever tyvÀrr innebÀra stÀndiga misslyckanden i alla skolans Àmnen om de inte fÄr rÀtt hjÀlp. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika lÀrare i gymnasieskolan upplever dyslexi och deras arbete med elever som har dyslexi. Den syftade Àven till att undersöka om det finns nÄgra skillnader i hur lÀrare med sprÄkliga Àmnen (svenska och engelska) och lÀrare i innehÄllstunga Àmnen (samhÀllskunskap, naturkunskap, religion och historia) ser pÄ sitt uppdrag nÀr det kommer till att undervisa elever med dyslexi. Detta syfte undersöktes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.