AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

SammandragSyftet med denna studie Àr att belysa och fÄ kunskap om inlÀrningsprocessen av andrasprÄk nÀr de Àger rum genom Àmnet svenska. Jag vill kartlÀgga vad det innebÀr att lÀra sig ett andra sprÄk samt hur det kan gÄ till. Undersökningen utgÄr ifrÄn intervjuer med lÀrare i Àmnet svenska och visar vilken syn samt vilka erfarenheter av omrÄde de har. Syftet Àr att ge en översikt med förbÀttring för elever med svenska som andrasprÄk. Nyckelord: InlÀrningsstilar, sprÄkinlÀrning, svenska som andrasprÄk..

Syfte med detta examensarbete Àr att jÀmföra svenska och ukrainska elevers prestationer i algebra och att inhÀmta deras attityder till den. Vi undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokument och lÀromedel för grund- och gymnasieskola med avseende pÄ algebra. En kvantitativ undersökning som bestod av en enkÀt och ett prov genomfördes under höstterminen 2004 i Ukraina och i Sverige. Provet bestod av enkla uppgifter i inledande algebra som hÀmtades frÄn svenska nationella prov och en lÀrobok frÄn Sverige i Matematik A. Tre klasser ingick i undersökningen.

Jag har valt att göra en studie inom Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska. Denna studies syfte Àr att undersöka hur elever med svenska som andrasprÄk deltar i olika klassrumssituationer utifrÄn typ av sprÄkanvÀndning, frÄga ? svarsutbyte, förklaringssituationer samt typ av lÀrandestöd. Metoden jag har valt för att genomföra denna studie Àr direktobservationer. Jag har anvÀnt mig av papper och penna under observationerna som har varit i en naturlig miljö.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.

Olika sprÄk har olika ortografiskt djup och svenska sprÄket anses som ett mer ortografiskt ytligt (regelbundet) sprÄk Àn engelska sprÄket som anses vara mer ortografiskt djupt (oregelbundet). I Sverige studerar elever det frÀmmande sprÄket engelska frÄn lÄgstadiet. Flertalet forskare menar att det kan finnas tvÀrsprÄkliga överföringar mellan en förmÄga i modersmÄlet och samma förmÄga i det frÀmmande sprÄket. Föreliggande studie syftade till att undersöka avkodning (ordlÀsning) pÄ svenska och engelska hos elever med lÀssvÄrigheter och typiska lÀsare i Ärskurs fyra. I studien inkluderades 48 elever uppdelat pÄ tvÄ grupper; 19 elever med lÀssvÄrigheter och 29 typiska lÀsare.

Syfte: Studien hade som syfte att undersöka speciallÀrares uppfattningar om stödet till elever i behov av stöd i matematik och svenska. Följande frÄgestÀllningar belystes:? Vilken roll har speciallÀrare i arbetet med elever i behov av stöd i matematik och svenska?? Vilka faktorer uppfattar speciallÀrare hindrar eller möjliggör arbetet med stödet? ? Vad uppfattar speciallÀrare att stöd i matematik och svenska Àr?? Hur utformas och organiseras stödet för elever i behov av stöd i matematik och svenska?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten i studien togs i det sociokulturella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet dÀr grunden Àr att lÀrande sker i samspel med andra och dÀr kommunikation och delaktighet Àr viktiga komponenter för att lÀrande och utveckling ska Àga rum. Det kompensatoriska perspektivet finns med i studien dÄ resultatet visade att detta perspektiv förekom. Metod:För att nÀrma oss speciallÀrarnas uppfattningar i frÄgan om hur de anser att stödet, till elever i behov av stöd i matematik och svenska, ser ut valdes en halvstrukturerad (semistrukturerad) kvalitativ intervju.

Det hÀr Àr en studie om sprÄkutveckling med fokus pÄ lÀsning. Jag har genom en enkÀtundersökning samlat in underlag för att kunna genomföra studien. Under denna undersökning har jag fÄtt fram överraskande resultat. Genom denna studie har jag fÄtt en större insikt om hur det Àr att inte ha landets officiella sprÄk som modersmÄl. Resultaten jag har kommit fram till har varit att förvÀntade samt en del överraskningar.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ finsksprÄkiga elevers instÀllning till att lÀsa svenska som ett obligatoriskt Àmne i skolan. Det har Ànda sedan 30-talet varit diskussioner om svenska som obligatoriskt Àmne för de finsksprÄkiga eleverna Det krÀvs dock inte lÀngre av studenterna att avlÀgga studentskrivning i Àmnet för att fÄ studentexamen. Jag har genom enkÀter och intervjuer tagit reda pÄ elevernas instÀllning och attityd till det svenska sprÄket och hur viktigt de tycker att det Àr att kunna det andra inhemska sprÄket. Studien genomfördes i tvÄ gymnasieklasser och tvÄ högstadieklasser i en tvÄsprÄkig ort i södra Finland. Studien visar att det finns en skillnad i instÀllningen till svenskan beroende pÄ nÀr eleverna börjat lÀsa svenska.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en djupare kunskap om vilka behov yngre elever med ett annat modersmÄl har av modersmÄls- och andrasprÄksundervisning. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att fÄ kunskap om hur de ser pÄ modersmÄlsundervisning och svenska som andrasprÄk. Eleverna gÄr pÄ en mÄngkulturell skola. De elever som jag intervjuade var 6-8 Är gamla och var alla födda hÀr i Sverige av utlÀndska förÀldrar. Alla eleverna pratade bÄde svenska och sitt modersmÄl.

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers attityd till Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Om dessa elever tycker att Àmnena Àr jÀmlika studeras ocksÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr eleverna besvarade frÄgor om attityd och instÀllning till pÄstÄenden som berörde de bÄda Àmnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna Àmnet, trots att mÄnga av eleverna vill se ett gemensamt svenskÀmne för alla elever oavsett modersmÄl. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk vara jÀmlika..

Sammanfattning VÄrt val av undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄr lÀrarutbildning vid Malmö högskola har belyst vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och flersprÄkighet har varit tydliga inslag i nÄgra kurser som vi lÀst. VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andrasprÄk (SVA) bedrivs pÄ tvÄ grundskolor i SkÄne. För att uppnÄ syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de fÄr SVA-undervisning, men visar Àven att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever.

Jag har valt att göra en studie inom Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska. Denna studies syfte Àr att undersöka hur elever med svenska som andrasprÄk deltar i olika klassrumssituationer utifrÄn typ av sprÄkanvÀndning, frÄga ? svarsutbyte, förklaringssituationer samt typ av lÀrandestöd. Metoden jag har valt för att genomföra denna studie Àr direktobservationer. Jag har anvÀnt mig av papper och penna under observationerna som har varit i en naturlig miljö.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad nÄgra lÀrare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda pÄ detta har undersökningar i form av intervjuer och enkÀter gjorts pÄ tre olika grundskolor. TvÄ av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund Àn svensk och den tredje skolan har en vÀldigt liten andel elever med utlÀndsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som vÀntat, i de skolor dÀr större andel elever med annan bakgrund Àn svensk var representerade fanns det mer tolerans och förstÄelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frÄgor om hur bÄde lÀrare och elever ser pÄ elever som bÀr slöja.

I vÄr studie Àr syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning pÄverkas av sprÄk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningen syftar till att ta reda pÄvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda pÄ vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i Àmnetmatematik och svenska som andrasprÄk. I resultatet av vÄr undersökning har vi kommit fram till attsprÄket och kulturen har stor inverkan pÄ begreppsbildningen i matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andrasprÄk..