VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var: ? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning? VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.

Denna uppsats handlar om hur nyanlÀnda elever integreras i det svenska skolsystemet. Syftet med studien Àr att analysera dessa elevers möte med den svenska skolan samt hur de skapar sina identiteter utifrÄn utsagor om sin skolsituation i förberedelseklass. Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med Ätta nyanlÀnda elever som nyligen introducerats i den svenska grundskolan samt antingen gÄr i förberedelseklass eller nyligen har slussats vidare frÄn den. Resultatet visar att elevernas identiteter skapas av en rad referenspunkter, varav de mest framtrÀdande Àr placeringen i förberedelseklass, sprÄket samt relationerna till de ordinarie klassernas elever. HÀr bildas ett hierarkiskt system mellan eleverna dÀr "vi", "förberedelseklasseleverna" stÄr lÀgst i rang medan "dem", "svenskarna" stÄr högst.

I den hĂ€r uppsatsen vill jag tydliggöra svĂ„righeten med att lĂ€ra in Ă€mnen med avancerat sprĂ„k för elever som har svenska som andrasprĂ„k. Min metod har varit att intervjua elever och lĂ€rare pĂ„ Komvux omvĂ„rdnadsprogram. Mina informanter beskriver sin syn pĂ„ muntliga och skriftliga inslag i inlĂ€rningssituationen, samarbetet i klassen samt möjliga förbĂ€ttringar i undervisningen. LĂ€rare och elever Ă€r överens om att mer tid skulle behöva lĂ€ggas pĂ„ text- och ordförstĂ„else. Åsikterna skiljer sig nĂ„got mellan eleverna om det Ă€r positivt eller negativt att ha elever med svenska som förstasprĂ„k respektive andrasprĂ„k i samma grupp.

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers attityd till Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Om dessa elever tycker att Àmnena Àr jÀmlika studeras ocksÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr eleverna besvarade frÄgor om attityd och instÀllning till pÄstÄenden som berörde de bÄda Àmnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna Àmnet, trots att mÄnga av eleverna vill se ett gemensamt svenskÀmne för alla elever oavsett modersmÄl. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk vara jÀmlika..

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om elever med svenska som andrasprÄk i Är 7 - 9 tycker om att lÀsa respektive inte lÀsa och vad begreppet lÀslust betyder för dem respektive för deras andrasprÄkslÀrare. Vidare undrar jag vad som fÄngar deras lÀslust och hur man kan fÄnga deras lÀslust..

Statistik frÄn Skolverket tyder pÄ att elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄr mÄlen i matematik i lika stor utstrÀckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna Àr att eleverna har svÄrigheter med det svenska sprÄket vilket blir ett hinder för dem nÀr de lÀr sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda pÄ hur flersprÄkiga elever som gÄr pÄ gymnasieskolans introduktionsprogram anvÀnder sig av sin flersprÄkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flersprÄkiga elever som lÀser matematik pÄ svenska. Eleverna har olika modersmÄl och olika skolbakgrunder.

Syftet var att undersöka huruvida den litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan pÄverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jÀmfört tvÄ klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmÄl och de elever som inte har det. De metoder jag har anvÀnt mig av Àr enkÀter, intervjuer med elever och lÀrare och observationer i de bÄda klassrummen. Undersökningen har skett i tvÄ olika klasser pÄ tvÄ olika skolor med olika förutsÀttningar i elevgrupperna. Materialet bestÄr av 83 stycken enkÀter frÄn fyra klasser i Är 5, Ätta elevintervjuer, tvÄ lÀrarintervjuer samt tvÄ observationer.

I detta arbete fanns som syfte att undersöka hur lÀsförstÄelse av en text pÄverkas av referensramar. I undersökningen jÀmfördes skriftliga ÄterberÀttelser av lÀsta texter mellan tio elever som lÀser svenska som modersmÄl och tio elever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ grundskolans senare Är. Varje elev fick lÀsa tre texter dÀr tvÄ av de tre texterna hade innehÄll som tog upp om svenskt traditionsfirande. Den tredje texten agerade som kontrolltext. I resultatet framgick det att det fanns bÄde en kvantitativ och en kvalitativ skillnad mellan eleverna med svenska som modersmÄl och eleverna med svenska som andrasprÄk i deras ÄterberÀttelser dÀr de senare tenderade att sakna viktiga ord och hÀndelser förknippade med traditionsfirande i de tvÄ texterna som handlade om detta.

Mitt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslÀrare undervisar i Àmnet svenska, för att stimulera sprÄkutvecklingen hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mÄngkulturell grundskola i vÀstra Sverige och har med hjÀlp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen gÄr till. Jag har koncentrerat mig pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur undervisar lÀrare i Àmnet svenska för att stimulera sprÄkutvecklingen i en mÄngkulturell skola? Hur ser samarbetet med modersmÄlslÀrarna ut? Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska? Mitt resultat visar pÄ att lÀrarna huvudsakligen anvÀnder skönlitteraturen för att stimulera sprÄkutvecklingen. Samtliga lÀrare Àr eniga om modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmÄlslÀrarna.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskaper om hur elever med svenska som andrasprÄk förhÄller sig till slöjden som  ett kommunikationsÀmne. Syftet Àr Àven att fÄ mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra sprÄk. UtgÄngspunk tas med hjÀlp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan mÀnniskor. Samtal mellan mÀnniskor gynnar sprÄk och kunskapsutvecklingen.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa olika lÀrandemiljöer med fokus pÄ sprÄkutveckling. Vi Àr Àven intresserade av att fÄ veta vilka faktorer som pÄverkar pedagogerna i deras undervisning. I vÄr undersökning har vi intervjuat och observerat sex pedagoger pÄ tvÄ olika skolor, Sydskolan och Nordskolan angÄende deras undervisning. Skolorna Àr olika varandra pÄ sÄ sÀtt att den ena har en majoritet av elever som har svenska som modersmÄl och den andra har en majoritet av elever som har svenska som andrasprÄk. De slutsatser vi kommit fram till Àr att samtliga pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar enligt sin övertygelse om vad som Àr den bÀsta lÀrandemiljön för sina elever. Vi har sett spÄr av flerstÀmmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogisk samt atomistisk och holistisk kunskapssyn..

I den hÀr uppsatsen behandlas vad som Àr svÄrt för svenska invandrarelever nÀr det gÀller att lÀra sig svenska som andra sprÄk, bÄde utifrÄn mÄlen i kursplanen och vad elever och verksamma lÀrare generellt anser Àr svÄrt. I uppsatsen studeras Àven hur lÀrare kan arbeta för att elevernas sprÄkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger pÄ Àr dels fakta frÄn forskare och lÀrare inom Àmnet, dels en enkÀtundersÀkning som Àr gjord pÄ elever som gÄr i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lÀrare i svenska som andra sprÄk. EnkÀtundersökningen bestÄr mestadels av uppgifter eleverna sjÀlva skulle göra. NÄgon enstaka uppgift behöver de sjÀlva svara pÄ med egna ord.

Detta arbete Ă€r en fallstudie som försökt finna svar pĂ„ hur elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska upplever den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Syftet med arbetet var att försöka identifiera vilka potentiella svĂ„righeter som mĂ„lgruppen stöter pĂ„ inom den naturvetenskapliga undervisningen samt huruvuda sprĂ„ket kan utgöra ett hinder eller en möjlighet för den naturvetenskapliga förstĂ„elsen. Eleverna som ingĂ„tt i den undersökta mĂ„lgruppen studerar i Ă„r 5 pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola.De undersökningsmetoder som anvĂ€nts i arbetet var strukturerade observationer, kvalitativa och ostrukturerade intervjuer samt en enkĂ€t baserad pĂ„ 1-tier Multiple Choice-frĂ„gor. Även en pedagog intervjuades om fallstudiens resultat. Fallstudiens resultat har jĂ€mförts med tidigare forskning och litteratur som funnits att tillgĂ„. Resultatet visar att elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska har likvĂ€rdiga resultat inom det naturvetenskapliga Ă€mnet som elever med svenska som modersmĂ„l.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.