I studien undersöktes hur verksamma lÀrare definierar elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor och hur de arbetar för att stimulera dem. Vidare undersöktes vilka svÄrigheter och möjligheter lÀrarna ansÄg att det Àr att arbeta med sÄdana elever. En jÀmförelse mellan de olika stadierna gjordes ocksÄ med syftet att se det finns nÄgra skillnader i hur undervisningen bedrivs för dessa elever. Den metod som anvÀndes för att genomföra studien var en semistrukturerad kvalitativ intervju med sex lÀrare i grundskolan, tvÄ i vardera lÄg-, mellan- och högstadiet. Studien visar att lÀrarna till viss del definierar dessa elever pÄ ett likstÀllt sÀtt, men att det ocksÄ finns stora variationer och att det arbetssÀtt de flesta föresprÄkar Àr att hÄlla alla elever inom samma omrÄde men pÄ olika nivÄer.

MÄnga som arbetar i skolan Àr överens om att barn bör ha möjlighet att lÀra sig pÄ olika sÀtt. En teori som utgÄr frÄn detta Àr Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lÀrare verksamma i lÄg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt mÄnga forskare missunnad elevgrupp, de begÄvade.Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lÀrare talar om sitt arbete med matematikbegÄvade elever. Hur definierar de intervjuade lÀrarna elever med en matematisk begÄvning och hur förhÄller de sig till dessa? Vad sÀger sig de intervjuade lÀrarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lÀrarna att det finns det nÄgot samband mellan högpresterande elever och begÄvning, pÄ vilka sÀtt yttrar sig dessa? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer.Enligt skollagen har alla elever rÀtt att utvecklas sÄ lÄngt som möjligt, Àven om man lÀtt nÄr kunskapskraven.

Detta Àr en uppsats som tar upp nÄgra elevers perspektiv pÄ sin skolgÄng. Jag har intervjuat Àldre personer som berÀttar hur det var att vara elev förr i tiden. Det Àr totalt fem intervjuer och de berÀttar om sin skolgÄng frÄn 1920-1990-tal. Dessa berÀttelser har jag jÀmfört med en enkÀtundersökning och en observationsundersökning av elever som gÄr i skola idag. Fokus ligger pÄ tre frÄgestÀllningar vilka behandlar miljön i skolan, elevinflytandet och vilka skolÀmnen eleverna har och hade i skolan.

Syftet med följande uppsats Àr att fÄ en bild av hur lÀrare upplever att elever i behov av sÀrskilt stöd, i Är 7-9, klarar att arbeta med arbetssÀttet Eget arbete.Eget arbete innbÀr att eleven sjÀlv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur arbetssÀttet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet bygger pÄ intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Ärskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssÀtt sÀrskilt bra. Eget arbete dÀremot kan vara ett arbetssÀtt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

Syftet med denna undersökning Àr att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska frÄn Är 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen frÄn och med hösten 2011. Ett par av mina frÄgestÀllningar Àr pÄ vilket sÀtt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig Ät samt pÄ vilket sÀtt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehÄllsanalys av den nya kursplanen i svenska i jÀmförelse med kursplanen frÄn Är 2000, intervjuat fyra lÀrare pÄ högstadiet samt lÀmnat ut enkÀter till totalt 31 elever.     Enligt innehÄllsanalysen skiljer sig kursplanerna Ät gÀllande meningslÀngd, att rubrikerna Àr annorlunda samt att bedömningsunderlaget Àr mer detaljerat Àn innan.LÀrarna i min undersökning anser att kursplanerna Àr ganska lika, att de skiljer sig Ät gÀllande uttryck och formuleringar men att bÄda Àr mÄlrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen frÄn Är 2000:s betygssystem Àr missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte Àr specificerade nog för varje Ärskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska Àr viktigt och att grammatik Àr det viktigaste innehÄllet i Àmnet..

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekommande erfarenheter som finnas pÄ den lokala nivÄn kring arbetet med elever som kommer frÄn förberedelseklasser till den ?vanliga klassen?. Hur ser arbetet ut för att integrera eleverna och hur lÀggs arbetet upp kring mÄluppfyllelsen och vilka resurser anser skolledare och lÀrare finns? Studien bygger pÄ totalt sju stycken intervjuer med skolledare och lÀrare pÄ fyra olika skolor i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Resultatet visar att bÄde skolledare och lÀrare Àr medvetna om sprÄkets betydelse för kunskapsutvecklingen.

Kursplanen understryker att de elever som lÀser svenska som andrasprÄk ska fÄ samma förutsÀttningar och villkor att leva i det svenska samhÀllet som svenska elever. Att lÀra sig lÀsa och skriva Àr nÄgot som de flesta svenska barn lÀr sig under de första Ären i skolan. NÀr det gÀller nyanlÀnda elever har inte alla haft samma möjligheter i hemlandet. För att kunna möta de nyanlÀndas tidigare kunskaper och behov behövs olika metoder i undervisningen. Jag har valt att koncentrera min studie till lÀsning av skönlitterÀra böcker.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

NÀr man talar om barn i behov av sÀrskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i skolan eller har andra problem. SÀllan eller aldrig nÀmns elever som Àr begÄvade. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en kvalitativ intervjustudie med fem lÀrare pÄ en och samma skola. LÀrarnas beskrivning av begÄvade elever Àr att de kan se helheter och sammanhang, de Àr kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. MÄnga Àr verbala och de flesta socialt anpassade..

UtifrÄn en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B pÄ gymnasiet. VÄra huvudsakliga frÄgor i uppsatsen behandlar gymnasielÀrares och gymnasieelevers olika instÀllningar och attityder till provet. Vi vÀljer Àven att vidare i undersökningen koppla samman anvÀndarperspektivet genom en diskussion utifrÄn kunskapssyn och olika lÀroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkÀtstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det rÄder en uttryckligt positiv instÀllning till de nationella provet i svenska B bland lÀrare och elever. GÀllande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vÄr undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn pÄ kunskap, trots att det nationella proven Àr utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen drastiskt sjunkit bland svenska elever.   Svenska elever presterar numera under OECD-snittet i lÀsförstÄelse.  Den försÀmrade lÀsförstÄelsen Àr ett brett samhÀllsproblem som engagerar fler aktörer Àn skolan. VÄren 2014 lanserades projektet En lÀsande klass genom att en studiehandledning i bokform delades ut gratis till samtliga svenska lÄg- och mellanstadieskolor i Sverige.Det övergripande syftet med  denna studie har varit att undersöka hur studiematerialet En lÀsande klass  uppfattas av de grundlÀrare i lÄg- och mellanstadiet som anvÀnder sig av modellen. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag tagit hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som behandlar Àmnet lÀsförstÄelse.

Barn och ungdomar som flyttar till LuleÄ frÄn andra lÀnder fÄr först en skolintroduktion pÄförberedelseenheten VÀlkomsten. NÀr de har grundlÀggande kunskaper i svenska, gÄr deöver till grund- eller gymnasieskolan. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en uppfattning omhur skolgÄngen efter introduktionen fungerar för sent anlÀnda elever i grundskolan i LuleÄ.Med fokus pÄ integrering, individualisering och mÄluppfyllelse har jag undersökt denaktuella situationen för nÄgra elever i grundskolans senare Är genom att intervjua dem ochderas lÀrare. Resultatet pekar pÄ att eleverna Àr fysiskt och socialt integrerade i sina klasseroch skolor, men att deras utbildning till stora delar bygger pÄ individuellt arbete ochindividuell handledning. Studiehandledning pÄ modersmÄl förekommer inte, och bara enav de intervjuade eleverna deltar i modersmÄlsundervisning.

Barn och ungdomar utvecklar sitt sprÄk hela tiden, med vÀnner pÄ fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla Àmnen. VÄr studie syftar till att undersöka förutsÀttningarna för elevers sprÄkutveckling av det svenska sprÄket inom Àmnet svenska som andrasprÄk i tre grundskolor Är 4-6. Vi vill Àven försöka förstÄ vilka möjligheter de hÀr eleverna har att utveckla svenska sprÄket frÄn sin individuella kunskapsnivÄ efter den andrasprÄksundervisning som bedrivs pÄ de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhÄllningssÀtt kring det sprÄkutvecklande arbetet inom Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur organiseras undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk?? Hur bedrivs ett sprÄkutvecklande arbete inom Àmnet?? Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andrasprÄkspedagoger i Är 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt sprÄk pÄ samma villkor som elever med svenska som modersmÄl?För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andrasprÄkspedagoger, dels en enkÀtundersökning bland övriga pedagoger i Är 4-6 pÄ de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfÀlle.Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen frÀmst i exkluderande miljö.

Barn och ungdomar utvecklar sitt sprÄk hela tiden, med vÀnner pÄ fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla Àmnen. VÄr studie syftar till att undersöka förutsÀttningarna för elevers sprÄkutveckling av det svenska sprÄket inom Àmnet svenska som andrasprÄk i tre grundskolor Är 4-6. Vi vill Àven försöka förstÄ vilka möjligheter de hÀr eleverna har att utveckla svenska sprÄket frÄn sin individuella kunskapsnivÄ efter den andrasprÄksundervisning som bedrivs pÄ de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhÄllningssÀtt kring det sprÄkutvecklande arbetet inom Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur organiseras undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk?? Hur bedrivs ett sprÄkutvecklande arbete inom Àmnet?? Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andrasprÄkspedagoger i Är 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt sprÄk pÄ samma villkor som elever med svenska som modersmÄl?För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andrasprÄkspedagoger, dels en enkÀtundersökning bland övriga pedagoger i Är 4-6 pÄ de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfÀlle.Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen frÀmst i exkluderande miljö.

SammandragSyftet med uppsatsen Àr att studera vilken syn fyra lÀrare, verksamma inom olika skolomrÄden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhÀlle. Mina frÄgestÀllningar riktar sig till gymnasielÀrare som Àr inbegripna i distansutbildning i utlandet pÄ ett eller annat sÀtt och behandlar frÄgorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som stÄr omnÀmnt i Lpf 94? PÄverkas det skönlitterÀra kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utlÀndska kontext eleverna befinner sig i samt hur stÀrker fyra lÀrare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?UtifrÄn en enkÀtundersökning med de fyra lÀrarna visar det sig att kulturarvet Àr ett mÄngtydigt begrepp som kan innefatta allt frÄn estetiska konstarter till en mer antropologisk syn dÀr kultur Àr allt vi gör och tÀnker. Det skönlitterÀra kulturarv som de fyra lÀrarna presenterar Àr nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. LÀrarna har olika uppfattningar om huruvida hÀnsyn skall tas till den utlÀndska kontext som svenska elever som studerar pÄ distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken Àr den internationaliserade skolmiljön frÀmst mÀrkbar i svenska skolan i utlandet.