Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad förstÄelse för hur formativ bedömning kan frÀmja elevers lÀrande i Àmnet svenska med fokus pÄ lÀsförstÄelse i Ärskurs 4-6. Studiens empiriska material har samlats in genom en enkÀtundersökning och gruppintervjuer med bÄde lÀrare och elever pÄ tre skolor i Norrbottens lÀn. Resultatet visar att lÀrare och elever anvÀnder en likartad definition nÀr de talar om begreppet lÀsförstÄelse. Bedömningens primÀra syfte beskrivs som att synliggöra var en elev befinner sig i sitt lÀrande och vad eleven vidare behöver utveckla. Resultatet redogör för lÀrarnas och elevernas personliga erfarenheter och tankar kring lÀsförstÄelse, lÀsundervisning och bedömning.

Det Àr en parallellundersökning för att se hur lÀrare och elever uppfattar lÀs- och skrivsvÄrigheter och vad det finns för hjÀlpinsatser pÄ skolorna samt vilka rÀttigheter elever har och vilka skyldigheter skolorna har gentemot dessa elever..

Syftet med denna studie var att belysa en gymnasieskolas stöd i Àmnet svenska för talrÀdda elever, och detta gjordes genom intervjuer med fyra stycken lÀrare pÄ gymnasienivÄ. Intresset grundade sig först och frÀmst i det faktum att social fobi Àr ett vanligt problem bland ungdomar i Sverige och att det Àr i ungdomen som fobi för sociala sammanhang utvecklas. En del av social fobi Àr talrÀdsla, och gentemot vad lÀroplanen i svenska för gymnasieskolan sÀger om det muntliga sprÄkets betydelse för mÀnniskan och dennes utveckling, problematiserades den talrÀdda elevens förutsÀttningar för lÀrande och utveckling. Perspektiven som studien har utgÄtt ifrÄn handlar inte om problematiken kring social fobi, utan om det demokratiska perspektivet och det faktum att gymnasieskolan vilar pÄ en demokratisk grund, dÀr alla elever bör fÄ möjlighet att utveckla sin talförmÄga och förmÄgan att vÄga göra sin röst hörd. Det sociokulturella perspektivet ligger ocksÄ till grund för studien, dÀr det muntliga sprÄket, kommunikation, spelar en betydande roll för mÀnniskans lÀrande och kunskapsutveckling, och i förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld.

Syftet har varit att undersöka hur elever uppfattar och hanterar grÀnsvÀrden. Detta har jag gjort genom att först studera litteratur inom omrÄdet och sedan genomföra intervjuer med elever frÄn olika matematik E klasser. Tio elever intervjuades utifrÄn fem stycken problem med nÄgon anknytning till grÀnsvÀrden. Undersökningen visar att eleverna har dÄlig förstÄelse för grÀnsvÀrden. De slutsatser som jag kan dra utifrÄn min undersökning Àr att elever saknar förstÄelse för vissa grundlÀggande begrepp som kontinuitet och gÄr emot..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidiga Är hanterar talÀngsliga elever och hur de övar upp dessa elevers kommunikativa förmÄga.Det empiriska arbetet bestÄr av fem klassrumsobservationer samt fem.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en uppfattning om hur sprÄklÀrare i engelska och svenska ser pÄ varierande undervisningsmetoder som ett sÀtt att skapa motivation bland sina elever. För att fÄ reda pÄ detta har vi gjort en enkÀtundersökning (enkÀter med öppna frÄgor) bland sex sprÄklÀrare pÄ en skola, Äk 7?9, i Kalix kommun, som varit yrkesverksamma mellan 8-26 Är. Vi identifierade tre aspekter av motivation, nÀmligen behov, intresse och lust att lÀra. Resultatet visar att alla lÀrarna Àr överens om att varierande undervisningsmetoder skapar motivation och lust att lÀra.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka vilka metoder lÀrarna anvÀnder sig av för att ta reda pÄ elevernas andrasprÄksutveckling. Mitt syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur eleverna förhÄller sig till andrasprÄksundervisningen. Undersökningen Àr gjord pÄ tre olika skolor i södra Sverige dÀr jag har intervjuat lÀrare i andrasprÄk samt ett antal elever som har svenska som sitt andrasprÄk. Förutom att lÀrarna arbetar pÄ ett medvetande sÀtt med andrasprÄkselever visar resultatet ocksÄ att performansanlysen Àr metoden som lÀrarna pÄ dessa tre skolor vÀljer att anvÀnda. Undersökningen visar ocksÄ att eleverna ser andrasprÄksundervisningen som nÄgot positivt dÀr de fÄr möjlighet att förbÀttra sitt svenska sprÄk..

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever med utlÀndsk bakgrund klarar sig i skolan i England jÀmfört med Sverige. Syftet Àr ocksÄ att se om olika undervisningssÀtt leder till olika resultat. För att besvara syftet har vi valt att göra en komparativ undersökning dÀr vi jÀmför svenska och engelska skolor med hjÀlp av observation. Uppsatsen bestÄr av bakgrund dÀr vi beskriver hur de bÄda skolsystemen Àr uppbyggda. Sen kommer en jÀmförelse av observationerna vi gjort i de bÄda lÀnderna.

Uppsatsen handlar om hur lÀrare bemöter och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningen utgÄr frÄn tvÄ lÀrare och deras klasser, dÀr observationer och intervjuer har genomförts med lÀrarna. Syftet var att undersöka hur lÀrarna bemöter och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i jÀmförelse med de övriga eleverna. Resultatet visade att elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter fick mer hjÀlp och mer individanpassat arbetsmaterial Àn de övriga eleverna. DÀremot fick de lÀs- och skrivsvaga eleverna inte sÄ mycket beröm och uppmuntran av lÀrarna.

Syftet i denna uppsats Àr att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.Uppsatsen grundar sig pÄ material frÄn observationer i en klass under loppet av tvÄ dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stÀmmer överens med hur det egentligen Àr och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt pÄ lÀraren dÄ denne vÀljer att ge de starka eleverna ordet trots att det Àr den gruppen elever som ocksÄ tar ordet sjÀlva. Av resultaten att döma Àr en förÀndring behövlig..

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lÀrare i Ärskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus pÄ matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger lÀngre fram i kunskapsutvecklingen Àn genomsnittet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÄ vi valt att göra intervjuer som dÀrefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgrÀnsats genom att vi har tagit del av sex lÀrares syn pÄ matematiskt starka elever frÄn olika skolor. LÀrarna har valts genom ett bekvÀmlighetsurval dÄ vi har haft begrÀnsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.

Syftet med arbetet Àr att se hur stor ambition elever har om att utöva inflytande över lektionsplanering. Jag har tre frÄgestÀllningar: vill eleverna ha inflytande över lektions-planering och upplever de att de har inflytande? Vad Àr lÀrares uppfattning elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering? Tre klasser i Ärskurs tre; samhÀllsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program och tre lÀrare deltar i en undersökning om hur de upplever elevinflytande över lektionsplanering. Som metod görs en enkÀtundersökning med elever. En kvalitativ intervjuform görs med tre pedagoger dÀr dem reflekterar över enkÀtens frÄgestÀllningar.

Syftet Àr att undersöka hur tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor introducerar och arbetar med begreppen "lika med" och "inte lika med" i Är 1 och vilka kunskaper och vilken förstÄelse elva elever har om begreppen. Vi anvÀnde en kvaliatativ undersökningsmetod bestÄende av intervjuer och en matematikdiagnos.LÀrarnas undervisningsmetoder överensstÀmmer vid introduktionen av begreppet "lika med", men ingen av dem arbetar med begreppet "inte lika med". Den ena klassen bestÄr uteslutande av elever med svenska som förstasprÄk medan den andra bara har en elev med svenska som förstasprÄk. En skola arbetar mer med gruppövningar, problemlösningar, vardagsanknutna uppgifter och talar mer matematik medan den andra fokuserar mer pÄ sprÄket, anvÀnder Montessorimaterial och fÀrdiga lÀromedel.Eleverna lyckas bÀttre med uppgifter dÀr de kan anvÀnda sig av laborativt, konkret material eller dÀr det finns bÄde bild och symbolsprÄk i kombination, Àn med uppgifter som enbart innehÄller abstrakt symbolsprÄk. De har inte arbetat med symbolen "inte lika med" men majoriteten löser ÀndÄ de uppgifter som innehÄller symbolen.

Svenska skolan har haft flera olika betygssystem. Hösten 1994 infördes dagens mÄlrelaterade betygssystem dÀr lÀrarna ska betygssÀtta varje elev i förhÄllande till betygskriterier. De första som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet lÀmnade grundskolan 1998. Syftet med arbete Àr att undersöka och ta reda pÄ hur elever och lÀrare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda pÄ vilka kriterier elever och lÀrare anser ligger till grund för betygssÀttningen. Arbetet bygger pÄ intervjuer samt enkÀter med elever och behöriga lÀrare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige vÄren 2006. Resultaten av arbetet visar att det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet fungerar otillfredsstÀllande.