Det övergripande syftet med undersökningen Àr att tydliggöra om och i sÄ fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare Är arbetar för att uppmÀrksamma och stimulera sÀrbegÄvade elever. Litteratur och forskning inom Àmnet pekar pÄ pedagogers bristande kunskap angÄende sÀrbegÄvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur sÀrbegÄvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begrÀnsad erfarenhet av sÀrbegÄvade elever och Àr tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med sÀkerhet har svÄrt att avgöra vilka elever som Àr högpresterande och vilka som Àr sÀrbegÄvade. Informanterna menar att det Àr den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever dÄ specialpedagogiska insatser helt och hÄllet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen pÄ att sÀrbegÄvade elever idag Àr ett mindre utforskat fÀlt och att personal i skolans verksamhet bör uppmÀrksammas pÄ att dessa elever finns samt deras speciella behov..

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för utvecklingen av den fonologiska medvetenheten i förskoleklassen. Studien baseras pÄ material frÄn kartlÀggningar av elever, enkÀtsvar frÄn vÄrdnadshavare och intervjuer med förskollÀrare. Det deltog 53 elever, deras vÄrdnadshavare och fyra förskollÀrare. De fyra skolorna som deltog kommer frÄn tvÄ kommuner. KartlÀggningarna och enkÀterna utgjorde en kvantitativ del och intervjuerna blev ett kvalitativt komplement till resultatet. Resultatet visar att det generellt har skett en ökning under de sex mÄnaderna mellan kartlÀggningarna nÀr det gÀller den sprÄkliga och fonologiska förmÄgan hos eleverna i undersökningen.

Denna fallstudie Àr en undersökning om lÀrares arbeten med höglÀsning för de elever som Àr nyanlÀnda till Sverige. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur tre lÀrare arbetar med höglÀsning i förberedelseklasser och pÄ vilka sÀtt det arbetet var sprÄkutvecklande. I vÄr forskning har vi ett lÀrarperspektiv och vi belyser lÀrarnas tankar genom intervjuer och deras arbetssÀtt genom observationer. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vikten av att bearbeta texter före, under och efter höglÀsningen samt att lÀraren har en aktuell kompetens. Rapporten avslutas med ett nytt begrepp som vi ser behovet av nÀr det gÀller flersprÄkiga elever och höglÀsning samt förslag pÄ vidare forskning som vi gÀrna skulle vilja ta del av..

Denna uppsats ger en tillbakablick pÄ skolÀmnet svenska som andrasprÄks nÄgot komplexa historia och karaktÀr. HÀr undersöks Àven hur det ser ut för elever med huvudÀmnet svenska som andrasprÄk i dagens skolverklighet, samt hur elevernas utbildning i sin tur ses pÄ av lÀrare och skolledning: det vill sÀga vilken status Àmnet har. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ IVIK (individuella programmet introduktionskurs för invandrare) pÄ gymnasieskolan. Fyra lÀrare, en rektor samt en kurator har intervjuats, alla med koppling till IVIK. Resultatet visar att det rÄder stor okunskap om Àmnet svenska som andrasprÄk inom skolvÀrlden, och mÄnga dÀri ser Àmnet som ett stödÀmne.

Flera gymnasieskolor i Malmö inleder studierna för elever i Ă„k 1 med ett gemensamt lĂ€sprojekt, dĂ€r elever lĂ€ser sjĂ€lvvalda skönlitterĂ€ra böcker under Ă„tminstone en timme per dag under lektionstid i ungefĂ€r tre veckor. Syftet med mitt arbete var att undersöka om intensivlĂ€sning av skönlitteratur har nĂ„gon positiv pĂ„verkan pĂ„ elevernas ordkunskap samt vilka skillnader i resultat finns det mellan andrasprĂ„kselever som fĂ„ modersmĂ„lsundervisning och de elever som inte fĂ„r det. För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor har jag anvĂ€nt mig av samma kvalitativa ordkunskapstest före och efter intensivlĂ€sningen samt en enkĂ€tundersökning med frĂ„gor om elevernas sprĂ„kliga bakgrund. Resultatet visar att lĂ€sning av en bok Ă€ven under en kort tid kan ha, bland andra faktorer, en positiv inverkan pĂ„ andrasprĂ„kselevernas ordförstĂ„else. De flesta eleverna visar nĂ„gon förbĂ€ttring av sin ordförstĂ„else under en ganska kort tid. Även kontinuerlig modersmĂ„lsundervisning under grundskolestudier kan vara en positiv faktor i ordkunskapsutveckling i svenska, vilket ocksĂ„ kan antydas i resultatet av min undersökning. LitteraturlĂ€sning spelar en stor roll i individens sprĂ„kutveckling. Undersökningen som jag gjort för mitt examensarbete stĂ€rkte min övertygelse i att lĂ€sningens nytta inte kan överskattas och att med dess hjĂ€lp Ă€ven pĂ„ kort tid kan man Ă„stadkomma en betydlig förbĂ€ttring i elevernas ordförrĂ„d. LĂ€rare i bĂ„de svenska och i svenska som andrasprĂ„k bör kĂ€nna till lĂ€sningens positiva inverkan pĂ„ elevernas ordförrĂ„d och oftare anvĂ€nda sig av olika lĂ€sprojekt under sin undervisning..

Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta mÀrks inte minst i dagens skola dÀrungdomar med olika kuiturella bakgrunder möts utifrÄn olika förutsÀttningar. Alla elever idagens svenska skola lever i en vardag fylld med massor av pÄverkan ifrÄn olika kulturer ochifrÄn olika mÀnniskor. Skolan Àr ocksÄ en del utav det mÄngkuiturella samhÀllet dÀr eleverdagligen med olika kulturella bakgrunder möts och samspelar med varandra. Alla elever iskolan matas hela tiden med intryck av olika slag och pÄverkan frÄn olika hÄll i omgivningen,till exempel frÄn lÀrare, kamrater och förÀldrar. Med denna studie vill vi belysa hur elevermed invandrarbakgrund i den svenska skolan ser pÄ sin skolsituation och sitt lÀrande.

Aktuell forskning framhÀver modersmÄlets stora betydelse för att man ska kunna ta till sig kun­skap pÄ ett andrasprÄk, att kunna utvecklas och uppnÄ framgÄng med studierna. I grund­skoleförordningen finns att lÀsa vilka rÀttigheter som elever med annat modersmÄl Àn svenska har i grundskolan. Bland dessa rÀttigheter finns undervisning i sitt moders­mÄl samt studiehandledning pÄ sitt modersmÄl. Det övergripande syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur skolorna följer det som sÀgs i grundskoleförordningen nÀr det gÀller elevers rÀtt till modersmÄls­undervisningen och rÀtten att fÄ studiehandling pÄ sitt modersmÄl om man Àr i behov av det. För att nÄ vÄrt syfte och fÄ lite bredd har vi intervjuat 2 rektorer, 2 lÀrare samt 1 modersmÄlslÀrare i olika delar av Sverige. Vad som menas med studiehandledning för elever med annat modersmÄl Àr ett begrepp som tolkas pÄ olika sÀtt, eftersom det saknas tydliga riktlinjer hur denna skall genom­föras. En ofta förekommande missuppfattning Àr att studiehandledning rör sig om ett fÀrdig­utformat dokument samt muntlig handledning i ett begrÀnsat omfÄng.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om hur lÀrare i nÄgra olika skolor med flersprÄkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssÀtt lÀrarna menar att de har för att forma den enskilde elevens sprÄkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av Àmnet svenska samt lÀrarnas val av arbetssÀtt konstruerade en ensprÄkig sprÄkmiljö. ModersmÄlsundervisning betonades inte nÀmnvÀrt inom verksamheterna. Den sprÄkliga normen sattes frÀmst av lÀraren dÀr skolsprÄk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig frÄn de flesta av elevernas sprÄkmiljö pÄ fritiden. Att lÀrarna anvÀnde monolog vid interaktion med eleverna förstÀrkte Àven den konstruerade ensprÄkiga sprÄkmiljön.LÀrarnas val av arbetssÀtt utformades frÀmst utifrÄn mÄlen i den nationella kursplanen i svenska som andrasprÄk, och utifrÄn det nationella provet i svenska Är 9.Ett hinder för elevernas sprÄkutveckling i svenskundervisningen, enligt bÄde elever och lÀrare, var avsaknaden av en naturlig, svensk sprÄkmiljö.LÀrarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en uppmuntran till den enskilde elevens sprÄkutveckling..

Det övergripande syftet med studien var att kartlÀgga attityder och Äsikter kring anvÀndningen av svenska och engelska inom engelsksundervisningen pÄ gymnasiet. Studien bestod av tvÄ delstudier; en vars syfte var att redogöra för lÀrarnas Äsikter och attityder till undervisningssprÄket i engelskundervisningen, deras anvÀndning av svenska och engelska under engelsklektionerna samt hur de tolkade lÀroplanens direktiv om sprÄkbruket. Den andra delstudien syftade till att redogöra för elevernas attityder och Äsikter till bruket av undervisningssprÄket samt deras uppskattade anvÀndning av svenska och engelska under lektionerna. Studierna genomfördes med hjÀlp av tvÄ enkÀtundersökningar som besvarades av 29 engelsklÀrare och 253 gymnasieelever vid totalt nio olika gymnasieskolor i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visade att lÀrarna och eleverna var positivt instÀllda till ett dominant mÄlsprÄksanvÀndande i engelskundervisningen samt att samtal om betyg och bedömning var ett sammanhang dÀr bÄda parterna ofta anvÀnde svenska.

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.

Syftet med detta arbete Àr att belysa den muntliga kommunikationen i klassrummet med sÀrskild observans pÄ tystlÄtna elever. Jag har undersökt vilka kommunikationsstrategier en lÀrare har för att synliggöra tystlÄtna elever, samt hur tystlÄtna elever uppfattar den muntliga kommunikationen i klassrummet. För att uppnÄ mitt syfte har jag genomfört litteraturstudier, klassrumsobservationer och fem kvalitativa intervjuer med en lÀrare och fyra elever. Resultatet av undersökningen visar att lÀraren utför ett lÄngsiktigt strategiskt arbete med klassen, hon arbetar medvetet med de pratglada eleverna, med saknar en utarbetad strategi för att förhindra att de tystlÄtna eleverna ÄsidosÀtts. De tystlÄtna 10-Äriga eleverna Àr inte sjÀlva medvetna om att de uppfattas som tystlÄtna..

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda pÄ vilka elever som lÀrare, och vissa politiker, ser som begÄvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete bestÄr av en teoridel, dÀr jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begÄvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begÄvade elever och elitskolor/elitklasser samt sÀrskild undervisning i Sverige. Detta för att fÄ en bild av hur vissa politiska partier ser pÄ Àmnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fÄtt av min undersökning dÀr jag intervjuat Ätta grundskollÀrare med olika bakgrunder.Jag avslutar med en slutdiskussion dÀr jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fÄtt frÄn den praktiska delen.

Syftet Àr att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med sÀrskilda behov pÄ en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ÀmneslÀrare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mÄl samt att skapa förstÄelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger pÄ en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare Är, tre av informanterna Àr sprÄklÀrare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju Äterkommande teman som har stor betydelse för framgÄngsrik undervisning med elever med sÀrskilda behov. Dessa teman Àr bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssÀtt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utstrÀckning innehÄllet i undervisningen som betydande för motiverande och framgÄngsrik undervisning.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur elever upplever muntlig framstÀllning inom Àmnet svenska. Dessutom vill vi fÄ lÀrares syn pÄ hur de arbetar med detta. Vi har intervjuat Ätta elever, hÀlften pojkar och hÀlften flickor, samt tvÄ lÀrare i Är 5. I undersökningen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervju.I kursplanen i svenska stÄr det att eleverna ska ? utveckla en sprÄklig sÀkerhet i tal och skrift och kan, vill och vÄgar uttrycka sig i mÄnga olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tÀnkande, lÀrande, kontakt och pÄverkan?.

Svenska elevers resultat blir allt lÀgre i internationella jÀmförelseundersökningar och frÀmst Àr det elever i behov av sÀrskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sÀtts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de lÄga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver nÄgon form av stöd i sin skolgÄng rÀtt att fÄ det. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en skola upplever i vilken mÄn detta stöd tillgodoses och i vilken mÄn elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ svenskÀmnets kunskapskrav i Ärskurs tre. För att ta reda pÄ hur stödet till elever fördelas anvÀnds kvalitativa forskningsintervjuer med fem lÀrare i Är F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgÄngar.