Hösten 2006 bestÀmde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ÀmnesmÄl iskolan ibland annat Àmnet svenska för elever i Ärskurs 3. UngefÀr tvÄ och ett halvt Är senare Àrdet första nationella provet i svenska för elever i Ärskurs 3 konstruerat. Ett Är senare har ettnytt nationellt prov konstruerats och det Àr delar av detta prov denna studie bygger sin analyspÄ. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie Àr faktatexter skrivna av elever iÄrskurs 3 vÄrterminen 2010.Elevernas vokabulÀr kommer att vara centralt i denna studie dÄ det Àr elevernas ordförrÄd somdet visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgÄr det att eleverna iÄrskurs 3 anvÀnder sig ett vardagligt sprÄkbruk nÀr de skriver sina faktatexter.

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ hur de skönlitterÀra texterna behandlades i den dagliga undervisningen och hur dessa diskuterades utifrÄn andrasprÄkselevernas moderskultur i Àmnet svenska som andrasprÄk, gymnasiekurs A. De metoder jag anvÀnde mig av i empirin var intervjuer med en lÀrare och tre elever. Intervjuerna genomfördes vid fyra olika tillfÀllen och vid en skola för vuxenstuderande i Norrbotten. Resultatet visade att de skönlitterÀra texterna behandlades med speciella textbearbetningsblanketter, dÀr bÄde grammatik och textförstÄelse ingick. Dessa arbetades med bÄde enskilt och i grupp, dÀr lÀsa-skriva-tala-lyssna ingick.

Syftet med min uppsats Àr att redogöra för och diskutera hur en lÀrare arbetar med lÀslust och sprÄkutveckling, samt hur hennes elever upplever denna undervisning. LÀslust handlar om mycket mer Àn att bara tycka om att lÀsa böcker, sÄvÀl i skolan som pÄ fritiden. Elever med lÀslust kan ta upp en bok att lÀsa som avkoppling, lika gÀrna som de kan se pÄ tv.För att undersöka mitt syfte har jag studerat en klass i en Stockholmsförort. Jag har intervjuat en lÀrare, samt fyra av hennes elever, för att ta reda pÄ hur lÀraren arbetar med att skapa och upprÀtthÄlla lÀslusten hos eleverna, och hur eleverna uppfattar lÀrarens undervisning kring lÀslust. Jag har Àven gjort en enkÀtundersökning med alla elever i klassen, för att ta reda pÄ hur de upplever lÀslust, och vad de tycker om lÀrarens arbetssÀtt för att skapa lÀslust.Resultaten av min undersökning visar att det Àr skillnad mellan flickors och pojkars lÀsning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka synen pÄ svenskÀmnet bland tvÄ verksamma svensklÀrare, tvÄ klasser och nio blivande svensklÀrare. Undersökningarna genomfördes med hjÀlp av tvÄ intervjuer med svensklÀrare, 47 elevenkÀter samt nio enkÀter med blivande svensklÀrare. Resultaten av vÄra undersökningar visar att synen skiljer sig mellan de intervjuade svensklÀrarna. ElevenkÀterna visar att eleverna har en positiv syn pÄ svenskÀmnet men att den varierar. Vissa elever ser Àmnet avsett för personlig utveckling medan andra elever motiveras av slutbetyget och andra faktorer.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet Àr att ge ett förslag pÄ hur man som lÀrare kan engagera och motivera fler elever till att strÀva efter att nÄ mÄlen i Àmnena svenska och historia pÄ högstadiet. UtifrÄn tidigare forskning, olika teoretiker, lÀroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgÄr frÄn ett tematiskt arbetssÀtt dÀr skönlitteratur har en central roll i temat och dÀr lÀromedel ersÀtts med olika varierade moment som film, museum besök, gÀstförelÀsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus pÄ Franska revolutionen, ideologier och de samhÀllströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar bÄde i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet strÀcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ varför elever vÀljer byggprogrammet. Arbetet kan anvÀndas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har Àven försökt att belysa vad det Àr som pÄverkar ungdomarna nÀr de vÀljer byggprogrammet. För att nÄ syftet har jag gjort en enkÀtundersökning som omfattat 32 elever frÄn Ärskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till Àr att friheten i yrket, trygg anstÀllning och bra lön Àr de starkaste skÀlen till att elever vÀljer byggprogrammet..

LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rÀtt att mötas pÄ den nivÄ dÀr de befinner sig. Detta ses som sjÀlvklart dÄ det gÀller de elever som Ànnu inte uppnÄtt mÄlen. Vi anser att Àven högpresterande elever Àr i behov av sÀrskilt stöd om Àn pÄ ett annat sÀtt. Vi ville dÀrför, genom en kvalitativ metod, ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i Är ett. Vi har Àven för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lÀrare i Är ett ser med att stimulera högpresterande elever.

I den hÀr uppsatsen Àr utgÄngspunkten att belysa lÀrarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lÀrare som har mer eller mindre erfarenhet frÄn att arbeta med elever med annat modersmÄl Àn svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor i grundskolans tidigare Är, Àr grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen Àr komplexa och att de lÀrare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vÄrt resultat visar att skolan Ànnu inte nÄtt fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strÀvan att arbeta mot detta..

MÄnga elever i de svenska skolorna har svenska som andrasprÄk och har mer eller mindre knapphÀndiga kunskaper i svenska och dÀrmed svÄrt att kommunicera. En del Àr nyanlÀnda och kan inte kommunicera alls pÄ det nya sprÄket. En vÀg ut ur dilemmat Àr att hitta andra sÀtt att uttrycka sig och kommunicera pÄ.Uppsatsen undersöker möjligheter till att ge dessa elever de bÀsta förutsÀttningarna för en positiv sprÄkutveckling genom undervisning i ett utvidgat sprÄk- och textbegreppsperspektiv. En konstnÀrlig process i frÄga om skapande Àr en av utvecklingsvÀgarna.FrÄgestÀllningen berör integration mellan bild och svenska som andrasprÄk som pedagogisk metod.Eleverna mÄste fÄ lÀra sig att anvÀnda nya redskap och synsÀtt för att tillgodogöra sig aktuell kunskap. Det Àr viktigt att tÀnka sig sprÄkutveckling i ett utvidgat sprÄkbegrepp och integration mellan Àmnen Àr ett sÀtt att sÀtta fokus pÄ kunskap ur flera perspektiv.Resultatet tar upp undervisningens utformning, vad som hÀnder vid en integration, vad den leder till och hur eleverna reagerar pÄ det.Integration mellan bild och svenska som andrasprÄk har positiva effekter.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka engelskans pÄverkan pÄ det svenska sprÄket som den kommer till uttryck i svenska grundskolelevers instÀllning till och attityder till anvÀndning av engelska i svenskan.HÀr vill jag ta reda pÄ hur eleverna kommer i kontakt med engelskan, hur ofta de anvÀnder engelska ord i sitt vardagliga sprÄk och varför de anvÀnder engelska ord. Andra frÄgor som jag vill fÄ besvarade Àr vilka engelska ord som anvÀnds, om man föredrar engelsk stavning pÄ engelska lÄnord eller svensk stavning. Slutligen vill jag ocksÄ fÄ besvarat om man föredrar engelska ord eller svenska motsvarigheter, om man förstÄr svenska meningar med lÄnord i, om man godtar svenska meningar med engelska lÄnord i och om man anvÀnder svenska meningar med engelska lÄnord i. Arbetet bygger pÄ en enkÀtundersökning som gjorts pÄ tvÄ grundskolor, en friskola och en kommunal skola. I undersökningen deltar 40 elever i Är 9.

Studiens syfte var att ta reda pÄ om elever med invandrarbakgrund fÄr samma förutsÀttningar att klara sina studier och om lÀrarna tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehÄll. Studien ska ge svar pÄ om alla elever fÄr en likvÀrdig chans till att klara kursmÄlen och om lÀrarna inkluderar och strÀvar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lÀrarens egen bakgrund och omvÀrldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lÀrare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda pÄ hur verksamheten utformas för att inkludera och stÀrka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade pÄ att lÀrarna inte tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrunder nÀr de selekterar stoffurvalet och nÀr de planerar innehÄllet av lektionerna. Studien visade att lÀrarna inte Àr medvetna om att ett sÄdant behov kan finnas..

The purpose of this master?s thesis is to examine how pupils with Swedish as a second language and school librarians perceive the concept of pleasure of reading and the feeling of being a part of society. Our research is based on qualitative interviews with eight students in grades 6-9 and from two different schools. We have also interviewed two school librarians in these two libraries. As a method of analysis, we used phenomenography because it is the informants' perceptions of the phenomenon of pleasure of reading that we investigate.

Lindqvist, Barbro. (2007). Pedagogik i de tidiga skolÄren för elever med annat modersmÄl. (Educational Interventions for Bilingual Children in Primary School). Skolutveckling och Ledarskap, specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna kvalitativa studie var att studera de pedagogiska insatser som gavs till elever med annat modersmÄl i de tidiga skolÄren.

Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns nÄgon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgÄr frÄn tvÄ högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sÀgs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering Àr en god hjÀlp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie Àr intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det anvÀnds visualisering, i Àmnet svenska.Det kom fram att visualisering Àr en metod som anvÀnds frekvent i undervisningen pÄ de olika skolorna som undersöks.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ om döva elever har svÄrigheter inom algebra. Inom algebra fokuseras dÄ de tre symbolbetydelser som Àr karakteristiska för ekvationer, likhetstecknet, minustecknet samt bokstavssymbolerna. Bakgrunden har varit forskning och litteratur som visar pÄ att elever, generellt, tycks ha svÄrigheter i algebra och Àven pÄ gymnasienivÄ tycks mÄnga elever inte ha förstÄtt algebran. Vilka svÄrigheter som döva elever kan ha i matematik och algebra finns det mycket lite forskning om. DÀrav det aktuella i att göra en studie av detta.