Syftet med undersökningen har varit att belysa instÀllning till och uppfattning om undervisningen i frÀmmande sprÄk bland elever med ett annat modersmÄl Àn svenska pÄ en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring Àmnet genomfördes en enkÀtundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjÀlp av 35 respondenter i gymnasieÄlder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmÄl. Ur analysen framgÄr att den aktuella forskningen och synen pÄ sprÄkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemÄl ganska vÀl och att majoriteten av sprÄklÀrare verkar anvÀnda sig av den didaktik som modern forskning föresprÄkar. Eleverna upplever det som viktigt att sprÄklÀrarna talar mÄlsprÄket sÄ ofta som möjligt, att rÀttning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgÄng i sprÄkinlÀrningen. DÀremot visar det sig att mÄnga inte förfogar över möjligheten att anvÀnda sprÄket hela tiden under lektionstid och sÀllan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller Àr tillrÀckligt informerade om olika lÀrstilar och -strategier..

Ett flertal nationella och internationella undersökningar har visat att elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hindras frĂ„n att visa sina egentliga matematiska kompetenser vid lösandet av textbaserade uppgifter. ÖversĂ€ttning av den inbĂ€ddade matematiken i texten stĂ€ller ett högre krav pĂ„ elevers sprĂ„kfĂ€rdigheter vad gĂ€ller avkodning, slutledning, tolkning samt behĂ€rskning av de matematiska begreppen. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ om kunskaper i det svenska sprĂ„ket pĂ„verkar prestationen hos elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska vid algebraberĂ€kningar i grundskolans senare Ă„r. Med hjĂ€lp av enkĂ€tformulĂ€r samt personliga intervjuer har vi i vĂ„r undersökning kommit fram till ett resultat som gĂ€ller för den skola som studien utfördes pĂ„. UtifrĂ„n studieresultatet kan vi konstatera att det finns ett samband mellan sprĂ„kfĂ€rdigheter och elevers matematiska prestationer..

Syftet med undersökningen var att utveckla elevernas berĂ€ttelseskrivande med hjĂ€lp av olika typer av responsgivning. Undersökningen gjordes i LuleĂ„- och Älvsbyns kommun. TvĂ„ grupper, 20 elever i Ă„r 5 och 27 elever i Ă„r 6, deltog i skrivprojektet, som pĂ„gick under sju veckor. VĂ„r djupstudie gjordes dĂ€remot endast pĂ„ ett fĂ„tal elever som slumpmĂ€ssigt valts ut. Under praktikperioden utfördes ett antal skrivövningar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i svenska som andrasprÄk (SVA) och specialpedagoger ser pÄ sitt uppdrag nÀr det gÀller elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd. Studien baseras pÄ sex intervjuer med tre SVA-lÀrare och tre specialpedagoger, frÄn tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som Àr gjord utifrÄn det kategoriska och relationella perspektivet att förhÄlla sig till specialpedagogik, utgÄr frÄn studiens tre frÄgestÀllningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder.Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, bÄde SVA-lÀrare och specialpedagoger, kÀnner att deras uppdrag Àr otydligt nÀr det gÀller arbetet med elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krÀvs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras.Resultatet visar ocksÄ att SVA-lÀrarna och specialpedagogerna Àr medvetna om att elever med utlÀndsk bakgrund, pÄ grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, Àr underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser hÀr adekvat kartlÀggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptÀcka och sÀtta in rÀtt sorts stöd i tid.Samtliga intervjupersoner Àr dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte Àr redo att inkludera alla elever, Àr Àmnet SVA och den lilla stödgruppen nÄgra av förutsÀttningarna för att elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd, sÄ smÄningom ska kunna kÀnna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen..

Examensarbetet Utomhuspedagogik för andrasprÄksinlÀrning Àr en kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat fyra pedagoger, tvÄ lÀrare och tvÄ naturpedagoger. Det har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Dessa har alla medverkat i utbildningsprogrammet Aktiva Ute dÀr ungdomar i Äldrarna 16-19 Är gÄr en naturvÀgledarutbildning. HÀlften av ungdomarna har svenska som andrasprÄk. Enligt litteraturen sÄ lÀr sig elever sprÄk genom samspel med andra kompetenta samarbetspartners.

Denna uppsats tar upp ett begrepp inom skolans vÀrld som kallas för prov ur ett elevperspektiv. För lÀrare ses prov som en nödvÀndighet och de vÀger tungt för betygssÀttningen beroende pÄ hur eleven presterar. Dock kan man ÀndÄ se att det varierar frÄn skola till skola hur tungt proven vÀger in i betygen/omdömen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ elevers förhÄllningssÀtt till prov i svenska, sÀrskilt lÀsförstÄelseprov i svenska. Genom samtalsintervjuer med sjutton elever i Ärskurs 5-6 har jag undersökt hur de upplever proven i skolan. Resultatet frÄn samtalsintervjuerna har jag tolkat och analyserat utifrÄn Vygotskijs teori om proximala utvecklingszoner. Det jag har kommit fram till i den hÀr undersökningen som jag har gjort i arbetet kort sagt att de flesta eleverna i undersökningen hade klart för sig varför de fÄr lÀsförstÄelseprov i svenska, men Àven att det finns mÄnga fler olika sorters prov i svenska.

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare undervisar nyanlÀnda elever i de praktiskt- estetiska Àmnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska Àmnet svenska som andrasprÄk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska Àmnena ses som lÀmpliga att anvÀnda som sluss dÄ nyanlÀnda elever ska övergÄ till reguljÀra klasser.  Studiens frÄgestÀllningar Àmnar undersöka huruvida och i vilken grad lÀrarna i de olika Àmnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlÀnda elever. Studien tar avstamp i en tro om att sprÄkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lÀrosituationer. FrÄgestÀllningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr Jim Cummins modell för andrasprÄkselever anvÀnds som analysverktyg. Modellen utgörs av tvÄ nivÄer, kognitiv nivÄ och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjÀlpa lÀrare att lÀgga undervisningen pÄ en nivÄ dÀr eleven fÄr stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lÀrare pÄ tvÄ skolor i olika kommuner i Mellansverige, dÀr samtliga lÀrare undervisade nyanlÀnda elever i ett eller flera Àmnen. Resultatet visar att lÀrarna oberoende av Àmne anpassar undervisningen pÄ ett likartat sÀtt genom förenklingar. LÀrarna i svenska som andrasprÄk anpassar dock undervisningen i större omfattning Àn lÀrarna i de praktiskt- estetiska Àmnena.

Svenska elevers resultat i matematik har försÀmrats det senaste Ärtiondet. Forskning pÄ omrÄdet indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett lÀromedel, som eleverna kan har svÄrt att ta till sig och förstÄ. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar Ängest, vilket negativt pÄverkar deras förmÄga att lÀra. Undersökningen syftar till att granska hur elevers lÀromedel, deras emotioner och deras lÀrande samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av djupintervjuer med fem elever som förra Äret lÀste matematik A pÄ gymnasial nivÄ.

IdrottsÀmnet som en möjlig vÀg till integration har under de senaste tre decennierna fÄtt allt mer uppmÀrksamhet i forskarvÀrlden. Forskare har hÀvdat att integrering, bÄde in i skolans och samhÀllets struktur, har stora möjligheter att ske genom anvÀndandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande sprÄk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att frÄga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena Àr. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsÀmnet som integrationsarena. Genom att ta reda pÄ deras Äsikter och upplevelser hoppas vi kunna fÄ en bÀttre uppfattning om idrottsÀmnet har eller inte har en integrerande roll och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.

Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvÄrigheter samt att mÄnga elever Àven har lÄg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning ÄskÄdliggör Àven att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt sjÀlvförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer Àn flickors. I vÄr studie har vi valt att utgÄ ifrÄn ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvÄrigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. VÄrt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvÄrigheter funderar och resonerar kring Àmnet samt att försöka ta reda pÄ om det gÄr att urskilja deras sjÀlvförtroende.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur en kommun organiserar resurser till elever i behov av sÀrskilt stöd och framför allt till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att ta reda pÄ detta har vi i vÄr litteraturgenomgÄng redogjort för synen pÄ skolsvÄrigheter under det senaste seklet och studerat vilka styrdokument som reglerar den svenska skolan pÄ formuleringsarenan idag. Vi har anvÀnt fallstudien som vÄr metod och intervjuat olika befattningshavare som Àr delaktiga i processen kring stödet till elever i svÄrigheter pÄ realiseringsarenan. Resultatet visar att politikerna har goda intentioner och en tydlig viljeinriktning att elever som Àr i behov av stöd ska fÄ det. NÀr de politiska besluten ska realiseras kommer dÀremot skolans dilemma fram.

Sammanfattning Den ökade flyktingströmmen medför ett behov av att arbeta sprÄkutvecklande i alla Àmnen. För att klara kunskapskraven skall eleverna kunna anvÀnda och förstÄ Àmnesspecifika ord och begrepp, vilket poÀngteras i Lgr11. I mitt arbete som lÀrare i bild, slöjd och engelska pÄ en skola i Sverige trÀffar jag huvudsakligen elever med invandrarbakgrund, bÄde nyanlÀnda och de som har levt i Sverige ett par Är. I mitt examensarbete har jag undersökt hur jag som bildlÀrare kan arbeta sprÄkinriktat i Àmnet bild och om elevernas kunskapsutveckling i bild och svenska pÄverkas av metoden. Med deltagande observation som metod pÄgick undersökningen under sex förmiddagspass som vardera bestÄr av tre lektioner om fyrtio minuter.

Skolverket visar att andrasprÄkselever har sÀmre resultat i matematik jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska sprÄket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan pÄverka pedagogernas förehavande i klassen sÄ att andra orsaker som har stor pÄverkan pÄ andrasprÄkselevernas framgÄng i matematik ignoreras. Studier visar att sprÄket inte Àr den frÀmsta orsaken som pÄverkar elevernas förmÄga att lyckas i matematik, utan det Àr sjÀlva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsÀttningar. Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som utförts i Ärskurs fyra.

En fÀrsk inspektion pÄ skolor runt om i landet visar tydliga tecken pÄ att bollspel och bollen överlag Àr flitigt anvÀnda pÄ idrottslektionerna. Samma underökning visar ocksÄ att nÀrvaron hos elever i den svenska skolan pÄ idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt mÄnga tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt pÄverkar eleverna. Syftet med vÄr undersökning var dÀrför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och fÄ tydlighet i vilket förhÄllande elever har till Àmnet idrott och hÀlsa. Genom en enkÀtundersökning pÄ tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förstÄelse.

Majoriteten av den svenska befolkningen ersĂ€tter i talet pronomenen de och dem med dom. Dom tillhör talsprĂ„ket medan de och dem traditionellt tillhör skriftsprĂ„ket. Ända sedan 1970-talet har sprĂ„kvĂ„rdare, svensklĂ€rare och sprĂ„kintresserad allmĂ€nhet debatterat hur och hur mycket talsprĂ„ket fĂ„r synas i skrift. En frĂ„ga som vĂ€ckt och fortfarande vĂ€cker reaktioner Ă€r just huruvida man fĂ„r anvĂ€nda dom i skrift eller inte. Kursplanerna för svenska i grundskolan och Svenska A pĂ„ gymnasiet innehĂ„ller bĂ„da mĂ„l som innebĂ€r att eleverna ska lĂ€ra sig skilja pĂ„ talat och skrivet sprĂ„k. Trots detta Ă€r lĂ€rarkĂ„ren oense i frĂ„gan kring dom i skrift. I den hĂ€r uppsatsen undersöks hur sex lĂ€rare stĂ€ller sig till dom i skrift samt hur elever idag anvĂ€nder de och dem.