Den hÀr uppsatsen belyser barns/elevers uppfattningar och tankar kring den kinesiska kulturen. Men Àven hur Swedish School Beijing tar till vara pÄ den nya kulturen i undervisningen. Vidare belyser den om svenska elever i utlandet fÄr möjlighet till en likvÀrdig utbildning som de eleverna i Sverige fÄr. Uppsatsen upplyser Àven er lÀsare om hur lÀrarna arbetar pÄ Swedish School Beijing och i den mÄn de tar tillvara pÄ den nya kultur som barnen/eleverna möter i Kina. I litteraturdelen tas det upp vilka olika kulturkrockar som kan uppstÄ vid flytt till ett nytt land med ny och annorlunda kultur.

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

Syftet med studien var att studera och undersöka hur lÀrare i Àmnena hem- och konsumentkunskap samt svenska arbetar och förhÄller sig till elever med bristande socioemotionell kompetens, bÄde i undervisningssituationer samt i betygsÀttning. Den empiriska undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien grundades utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv, Erikson och det sociala sammanhangets betydelse samt Antonovskys kÀnsla av sammanhang. Resultatet har visat att lÀrarna Àr vÀl medvetna hur de delar in elever med bristande socioemotionell kompetens vid olika gruppindelningar. Vidare visar resultatet att en elevs bristande socioemotionella kompetens kan bidra med ett icke godkÀnt betyg..

Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lÀrares attityder till flersprÄkighet och arbetet med svenska som andrasprÄk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var tvÄ klasslÀrare, tre andrasprÄkslÀrare och en modersmÄlslÀrare. LÀrarna arbetar pÄ skolor med olika andel flersprÄkiga elever.I resultatet framgÄr att de intervjuade lÀrarna Àr övervÀgande positiva till en flersprÄkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förstÄelse för andra mÀnniskor och att fÄ ett kulturellt och sprÄkligt utbyte av varandra.

Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Grammatikundervisningens plats i skolan har förÀndrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen Àr viktigare Àn nyttan för elever med svenska som modersmÄl i grammatikundervisningen pÄ gymnasieskolan idag. Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning utreds gymnasiepedagogers syn pÄ ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om sprÄkets uppbyggnad, sprÄkets struktur och en medvetenhet om sprÄkriktighet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur nyanlÀnda elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lÀrarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhÀllet? Mycket spelar in nÀr man Àr ny i ett land. För mÄnga av dessa elever har livet vÀnds upp och ner. De har kommit lÄngt bort frÄn det de kÀnde till, och nu kommit till nÄgot helt nytt som de aldrig tidigare mött.

Det finns en stor önskan hos elever att lÀra sig lÀsa. Detta Àr ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och förÀldrar inför starten i grundsÀrskolan.  Syftet med studien Àr att undersöka hur, nÀr och vad som kartlÀggs inom lÀsutveckling hos elever i grundsÀrskola.Det Àr en demokratisk rÀttighet, för alla elever, att fÄ utveckla sin lÀsförmÄga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsÀrskolan, visade att eleverna inte ges tillrÀckligt med förutsÀttningar för att utveckla sina kunskaper i Àmnet svenska. Dessutom Àr uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfÀllig. Inom grundskolan har man olika kartlÀggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas lÀsutveckling under skolÄren, men hur gör pedagogerna inom grundsÀrskolan?VÄr teoretiska grund vilar pÄ Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och dÀrmed dess förmÄga att tillgodogöra sig undervisningen.

Flera rapporter visar att elever med utlÀndsk eller invandrarbakgrund har sÀmre matematikbetyg jÀmfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, dÀribland förÀldrarnas lÄga utbildning, attitydskillnader och sprÄksvÄrigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt nÄgra faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a.

Syftet med detta arbete Àr att, utifrÄn teori och empiri, undersöka hur lÀromedel som anvÀnds för elever i behov av sÀrskilt stöd i svenska och med annat modersmÄl Àn svenska kan se ut samt om lÀromedel som anvÀnds i denna undervisning utgÄr frÄn individens behov och förutsÀttningar. I försök att besvara undersökningens frÄgestÀllningar har tvÄ metoder anvÀnts; dels kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med de elever som Àr i undersökningens fokus och dels en diskursanalytiskt inspirerad textundersökning av de lÀromedel som informanterna anvÀnder sig av. Undersökningen visar pÄ att det finns en negativ attityd till lÀromedelsutbudet bland lÀrare. Vidare Àr det möjligt att se en tendens att lÀrare upplever svÄrigheter att finna material som Àr adekvat för den undervisning de genomför. De lÀromedel som i denna undersökning analyserats har relativt lÄg social karaktÀr i sig och krÀver bearbetning av lÀraren för att möjliggöra samverkan mellan elever.

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs Äsikter frÄn forskning kring inlÀrning av svenska som andrasprÄk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika sprÄkteorier, dÀribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om sprÄkinlÀrning. SYFTE: Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlÀrning av ett andrasprÄk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillrÀckligt med resurser sÄ som fortbildning, ekonomi och andra hjÀlpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andrasprÄk. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de ser textil som ett hjÀlpmedel till inlÀrningen av svenska som andrasprÄk.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka modersmÄlets betydelse för mÄluppfyllelse hos polsktalande nyanlÀnda elever i grundskolan. Ett mÄl Àr att undersöka ifall det finns skillnader hos de barn som fick studiehandledning pÄ sitt modersmÄl och de som inte har fÄtt den.FrÄgestÀllningar:? Vilka svÄrigheter möter nyanlÀnda elever i den svenska skolan, pÄ grund av otillrÀckliga kunskaper i svenska?? Hur pÄverkas nyanlÀnda elevers inlÀrningsprocess i den svenska skolan av stöd eller brist av hjÀlp av modersmÄlslÀrare?? Hur ser stödet ut pÄ modersmÄlet? Fungerar det bra eller inte? Metod:Jag Àr intresserad av elevernas, skolpersonalens och elevernas förÀldrars uppfattning och erfarenheter om modersmÄlets betydelse för mÄluppfyllelse och gjorde en studie i form av intervjuer för att undersöka detta. 17 intervjuer ligger till grund för undersökningen. Sju av intervjuerna genomfördes med elever som representerar olika Ärskurser, frÄn Äk 0-9, och som representerar grupper som fick stöd pÄ sitt modersmÄl och som inte har fÄtt det.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka möjligheter och hinder som finns med anvÀndningen av IKT i frÄga om ordinlÀrningen för andrasprÄkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlÀrningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi pÄ hypotesen, vilken Àr att andrasprÄkselever lÀttare lÀr sig ord via IKT Àn via traditionella lÀromedel. I interventionsstudien deltog 20 andrasprÄkselever i en Ärskurs tre i södra Sverige. HÀlften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlÀrning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlÀrning via traditionellt lÀromedel.

Syftet med studien Àr att visa pÄ de möjligheter och begrÀnsningar vad det gÀller inlÀrning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnds för att undersöka studiens syfte och frÄgestÀllningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lÀra in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bÀttre förutsÀttningar till detta Àn andra. De elever som lÀrde sig bÀst genom undervisningsformer sÄ som att lÀsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lÀra in.

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.