Syftet med studien Àr att se hur upprÀttade ÄtgÀrder överensstÀmmer med resultatet pÄ det nationella provet i svenska i skolÄr 5, samt att studera vilken typ av ÄtgÀrder som nedtecknats. Syftet Àr ocksÄ att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nÄdde mÄlen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig pÄ författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstÄende Àmne. För att utföra denna studie har vi intervjuat tvÄ lÀrare och tvÄ specialpedagoger pÄ tvÄ olika skolor och i tvÄ olika klasser. I de tvÄ klasserna finns tio elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka vad elever med avsaknad av betyg i Àmnet svenska frÄn grundskolan tror att detta beror pÄ. Vi har Àven undersökt om eleverna, enligt dem sjÀlva, fÄtt tillrÀckliga förut-sÀttningar för att nÄ mÄlen i Àmnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som gÄr pÄ det Individuella programmet (IV) fÄtt ge sin syn pÄ svenskÀmnet samt vad som gick fel och vad de anser Àr anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i Àmnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna frÀmst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de Àr utan betyg i svenska.

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares uppfattningar angÄende stödÄtgÀrder ur ett genusperspektiv. I styrdokumenten som gÀller för det Svenska skolvÀsendet ska alla som arbetar inom skolan strÀva efter att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, motverka traditionella könsmönster och erbjuda sÀrskilt stöd nÀr elever har svÄrigheter i skolarbetet. TillvÀgagÄngssÀttet för undersökningen har varit intervjuer med fyra pedagoger samt att vi genomfört en enkÀtundersökning som 32 pedagoger svarat pÄ i Kiruna kommun. Resultatet som framkom av vÄr undersökning tyder pÄ att pedagogerna tÀnker ur ett genusperspektiv men har svÄrt att implementera det i verkligheten.

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) Àr alla forskare i svenska som andrasprÄk och de Àr överens om att ett villkor för att eleverna ska fÄ optimal undervisning i svenska som andrasprÄk Àr att lÀraren gör en bedömning av vilken sprÄklig nivÄ eleven befinner sig pÄ. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Àmnet svenska som andrasprÄk organiseras pÄ tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara pÄ hur förutsÀttningarna ser ut för lÀrarna att sprÄkligt kunna nivÄplacera elever med svenska som andrasprÄk. Genom att intervjua de lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk pÄ högstadiet och komplettera med enkÀter till mellanstadielÀrarna i samma Àmne och i samma kommun sÄ har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av Àmnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som pÄ skolorna spelar en direkt roll för lÀrarnas möjligheter att nivÄplacera eleverna efter sprÄkbehÀrskning: lÀrarnas utbildning och kunskaper i Àmnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielÀrare, att undervisningen inte organiseras som lÀrarna önskar och skolledningens instÀllning till Àmnet..

Syftet med vÄr rapport var att belysa hur elever i en svensksprÄkig skola i Spanien motiveras att lÀra sig landets sprÄk nÀr den övriga undervisningen sker pÄ modersmÄlet svenska. Vi undersökte Àven hur elevernas sprÄksituation sÄg ut och hur de undervisades i deras andrasprÄk. Genom att studera litteratur och genomföra intervjuer samt observationer lades grunden till vÄrt arbete. Intervjuerna genomfördes pÄ Svenska skolan i Palma de Mallorca, med elever i Ärskurs 1-6 samt fyra pedagoger under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Observationerna genomförde vi endast bland eleverna.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra och kartlÀgga vad f.d. hörselelever tycker och tÀnker om sin kunskapsutveckling, skoltid, strategier, identitet som hörselskadad och tvÄsprÄkighet ? talad svenska och teckensprÄk. Min utgÄngspunkt har varit att se detta arbete i en helhet för att undersöka om det Àr mer Àn bara faktakunskap som krÀvs för en lyckad skolgÄng för elev med hörselnedsÀttning. För att fÄ svar pÄ detta frÄgade jag dem som det berörde och berör dÀr en enkÀtundersökning och djupintervjuer med f.d.

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska Àr skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolÀmnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fÄtt nÄgon stimulerande undervisning pÄ deras rÀtta nivÄ. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom Ärskurs F-3 arbetar med de elever som Àr snabba inom svenskÀmnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgÄng.

Obligatoriska nationella prov för Ärskurs 6 Àr en policyförÀndring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lÀrare att hantera och förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att ta del av nÄgra elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller sÀrskilt stöd i svenska för att fÄ förutsÀttningar att nÄ kunskapskraven.I studien har fyra elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuats. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Syftet med detta examensarbete var dels att undersöka preferenser vad det gÀller spelfilm hos lÀrare och elever, dels att granska vems preferenser som ges företrÀde nÀr det gÀller tillÀmpningen av det vidgade textbegreppet, och dÄ specifikt spelfilmens förekomst i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Undersökningen har genomförts bland bÄde lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola i Norrbotten. De metoder som har anvÀnds Àr dels en enkÀt hos bÄde lÀrare och elever, och dels lÀrarintervjuer. Resultaten frÄn undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas och lÀrarnas filmpreferenser. Undersökningen visar Àven att det Àr lÀrarnas preferenser som styr valet av spelfilm i undervisning av Àmnet svenska..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka attityder till Àmnet svenska som andrasprÄk i Är 7-9 bland sv2-elever och svensk- och sv2-lÀrare i en svensk grundskola i Kronobergs lÀn. Jag undersöker Àven om det finns nÄgon skillnad i attityder hos de olika lÀrarna beroende pÄ Àmneskompetens. Undersökningen bestÄr av datainsamlingar baserade pÄ intervjuer med sex lÀrare och tolv elever. SjÀlva undervisningen i sv2 upplevs av lÀrarna som övervÀgande positiv. Det Àr utvecklande för eleven att lÀsa sv2, men undervisningen fÄr dock inte isoleras för mycket frÄn ordinarie klass.

Undersökningen syftar till att jÀmföra likheter och skillnader mellan det svenska och det ryska skolsystemet pÄ grundskolenivÄ. För att uppnÄ detta syfte har jag bl.a. studerat de tvÄ skolsystemen och jÀmfört olika skoldokument i de bÄda lÀnderna. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av enkÀter till elever i en skola i Sverige och en i Ryssland. Jag har bett de svenska och ryska eleverna att fylla i enkÀterna om skolsystemet. Mina frÄgestÀllningar i detta examensarbete lyder: tjÀnar barnet pÄ att börja skolan tidigare Àn vid 7 Ärs Älder? Hur stÀller de sig till studier i frÀmmande sprÄk? Vilken instÀllning till skoluniform finns det bland sÄvÀl svenska som ryska elever? Skulle eleverna kunna tÀnka sig att gÄ pÄ en pojk- respektive flickskola? Resultat av undersökningen visar att det inte finns stora skillnader i vad de svenska och ryska eleverna tycker om sina respektive skolsystem.

VÄrt syfte med denna undersökning var att lyfta fram hur elever och lÀrare förhöll sig till anvÀndandet av andra modersmÄl Àn svenska i skolan och i vilka situationer eleverna uppmuntrades att tala sina respektive modersmÄl. I arbetet tÀnkte vi undersöka vad lÀrare ansÄg om sambandet mellan modersmÄl och identitet. Detta fick vi svÄrighet att besvara dÄ vi valde att inte frÄga lÀrarna rakt ut om vad de ansÄg om detta. Vi trodde att vi skulle kunna utlÀsa svaret i de övriga frÄgorna, vilket visade sig inte vara fallet. För att besvara undersökningens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört enkÀtundersökning och intervjuer med bÄde lÀrare och elever samt observationer.

Grammatikundervisningens plats i skolan har förÀndrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen Àr viktigare Àn nyttan för elever med svenska som modersmÄl i grammatikundervisningen pÄ gymnasieskolan idag. Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning utreds gymnasiepedagogers syn pÄ ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om sprÄkets uppbyggnad, sprÄkets struktur och en medvetenhet om sprÄkriktighet.

Detta utvecklingsarbete har utgÄngspunkt i Skolverkets rapport Reformeringen av gymnasieskolan. Intentionerna med LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), var att lÀrare skulle föra metoddiskussioner och Àmnesintegrera olika kurser för att höja kvaliteten pÄ undervisningen. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om tematisk undervisning kan öka motivationen och intresset hos elever för samhÀllskunskap och svenska. Utvecklingsarbetet har genomförts inom gymnasieskolan, SamhÀllsprogrammet, samhÀllsvetenskaplig gren, Äk 2. Vi har genom kvalitativ fallstudiemetod intervjuat fyra elever samt utfört observationer och frÄgeformulÀr i helklass.