I vÄr uppsats har vi studerat lÀrandemiljöer för elever med autism. Vi har studerat begreppen segregering och integrering och försökt lyfta fram hur elever med autism lÀr. Syftet med vÄr uppsats var att fÄ kunskap om hur man kan anpassa lÀrandemiljön för elever med autism och hur skolorna arbetar i förhÄllande till de teorier som finns. För att fÄ denna kunskap genomförde vi kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger samt anvÀnde oss av relevant litteratur. UtifrÄn materialet vi har fÄtt fram har vi analyserat och dragit slutsatser.

Masteruppsats, 30 hpinom Magister-/masterprogrammet i svenska som andrasprÄkVt 2012Handledare: Tore OtterupMaaike Hajer.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur elever med svenska som andra sprÄk, beskriver sina erfarenheter av att vara tvÄsprÄkiga. Syftet med studien Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad fördelarna respektive nackdelarna Àr att vara tvÄsprÄkig i skolan.Metod: Undersökningsmetoden för studien Àr en kvalitativ metod med intervjuer av fem informanter.Resultat: Studien visar att elevers förhÄllningssÀtt gentemot sin tvÄsprÄkighet Àr positiv. Eleverna anser att kunna tvÄ sprÄk Àr en fördel samt att det leder fÀrdigheter av förstÄelse av andra kulturer och kunskap i andra Àmnen. Att bevara modersmÄlet anses ocksÄ nÄgot som en viktig del av elevernas instÀllning till sina tvÄ sprÄk vare sig det gÀller att man förstÀrker den genom sin omgivning eller i undervisning. Omgivningen lÀgger ocksÄ mycket intryck pÄ deras tvÄsprÄkighet, dÀr positiva fördelarna ocksÄ framhÀvs mer genom att eleverna aktivt anvÀnder sprÄket med familjen, vÀnner och i skolan..

Konflikter Àr nÄgot som ofta syns i skolans vÀrld och Àr dÀrmed nÄgot man som lÀrare behöver lÀra sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika mÀnniskor exempelvis mellan elever och elever, mellan lÀrare och elever men denna studie fokuserar pÄ konflikter mellan elever och elever. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning dÀr vi har valt att utgÄ frÄn tvÄ frÄgestÀllningar med syfte att fÄ en fördjupad förstÄelse om hur lÀrare och elever ser pÄ arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att uppnÄ syftet. Studien har utförts pÄ tvÄ olika skolor och intervjuer har gjorts med bÄde pedagoger och elever för att fÄ en sÄ rÀttvis bild som möjligt.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd Àr hos: vÄrdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lÀrare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i tvÄ olika stora kommuner, (6 500/80 000 invÄnare) ser pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Examensarbetet handlar sÀrskilt om elevernas möjligheter till det som stÄr skrivet i Lgr 11 under rubriken: VÀrdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvÀrdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets AllmÀnna rÄd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt lÀroplanen skall hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov. Vid resursfördelning Àrdet viktigt att hÀnsyn tas till faktorer som omrÄdets sociala karaktÀr, barnens Älder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmÄl Ànsvenska, antal barn i behov av sÀrskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) LitteraturgenomgÄngen med dess bilagor kan anvÀndas som ett material för att lÀsaren ska kunna sÀtta sig in i vad de olika diagnoserna innebÀr och hur diagnostisering genomförs.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser Àr viktigt med att lÀsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i Ärskurs 1 frÄn sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkÀt. Resultaten i den hÀr undersökningen visade att elever ansÄg att det Àr ganska viktigt att lÀsa historia och att den frÀmsta specifika orsaken att lÀsa kursen var för att klara historieproven. Den hÀr undersökningen gav ocksÄ indikationer pÄ att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets Àmnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta dÄ eleverna sÄg dessa byggstenar som samma sak, nÀmligen historia.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och problematisera pedagogers syn pÄ en integrerad matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi valde dÄ att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor pÄ tvÄ Är 0-6 skolor. FrÄgorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssÀtt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara pÄ frÄgan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik.

YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Detta arbete handlar om hur lÀs- och skrivinlÀrningen individanpassas till de elever, som pedagoger anser, har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur pedagoger definierar lÀs- och skrivsvÄrigheter, vem som ger extra stöd och hur det ser ut. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex pedagoger som undervisar elever i lÄgstadiet. VÄrt resultat visar att individanpassning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sker genom anpassat material i den ordinarie gruppen samt enskilt, tillsammans med speciallÀrare eller specialpedagog..

Resultatet frÄn 2011 Ärs nationella prov visar att problemlösning utgör det nÀst svÄraste delomrÄdet betrÀffande elever i Ärskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhÀver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. DÀrigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansÀttningar inverkar pÄ elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.

Matematik har blivit ett omdiskuterat Àmne i hela Sverige de senaste Ären och detta pÄ grund av de dÄliga resultaten som har uppnÄtts i olika undersökningar. Det har Àven visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i lÀromedel och att detta inte Àr till nÄgon fördel för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Syftet med arbetet Àr att analysera om lÀromedel i Ärskurs 4 stödjer elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor i deras utveckling och om lÀrarna fÄr stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en lÀromedelsanalys av sex förekommande lÀromedel i grundskolan för Ärskurs 4. Till lÀromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med typ I-diabetes upplever sin skolsituation samt hur personer i deras omgivning involveras i skolsituationen. Vi har tagit reda pÄ om det förekommer nÄgot samarbete runt dessa elever och hur de bemöts i skolan. Litteraturen beskriver patofysiologiska-, psykosociala aspekter av sjukdomen och Àven teorier om det sociala samspelet.För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar gjorde vi en kvalitativ undersökning via intervjuer och enkÀter. De som deltog i undersökningen var: elever, klasslÀrare, idrottslÀrare, skolbespisningspersonal, skolsköterska, sjuksköterska och förÀldrar till elever med diabetes. Resultatet visar att eleverna upplever sin skolsituation som vÀl fungerande tack vare ett gott samarbete mellan de involverade, dÀr eleven stÄr i fokus.

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur elever i Ärskurs fem upplever matematiklÀxorna och om det finns faktorer som pÄverkar instÀllningen positivt. Det empiriska underlaget bestÄr av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebÀr bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestÄende av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematiklÀxan uppfattas positivt av övervÀgande del. Slutsatser Àr att matematiklÀxan verkar vara ett flitigt anvÀnt arbetsÀtt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utstrÀckning, framför allt för elever med negativ instÀllning..

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer i svenskundervisningen som hos gymnasieelever frÀmjar en positiv attityd till att arbeta med skönlitteratur pÄ svenskan. Undersökningen utfördes vid tvÄ gymnasieskolor i Norrbotten och omfattade bÄde lÀrare och elever frÄn olika programinriktningar och Ärskurser. De mÀtmetoder vi anvÀnde var elevenkÀt och intervjuer med bÄde lÀrare och elever. Litteraturstudier har anvÀnts för att ge oss en djupare insikt i Àmnet. Genom vÄr undersökning kan vi urskilja tre faktorer som tydligt pÄverkar elevernas instÀllning till att arbeta med skönlitteratur pÄ svenskan.