Björklund, Lorentz. (2005) Hur vill elever visa sin kunskap? How to prove proficiency ? the pupilŽs view. Syftet med detta arbete Àr att belysa hur elever vill visa sina kunskaper. Arbetet innehÄller en undersökning av hur elever inom grundskola och gymnasieskola vill visa dessa. I undersökningen framkommer att de flesta av gymnasieeleverna helst vill ha smÄ delprov. Eleverna pÄ högstadiet har inte en lika bestÀmd uppfattning och mÄnga av dem vill ha muntliga prov och hemprov.

Mitt syfte med den hÀr studien har varit att undersöka hur lÀrare i grundskolans senare Är (Är 7-9) arbetar med motivation och Äterkoppling i klassrummet. En kvalitativ studie har genomförts dÀr semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts för att samla in empiri.LÀrarna i studien anvÀnde sig av mÄnga strategier för att motivera elever samt ge dem Äterkoppling. Resultatet visade att lÀrares attityder har en stor inverkan pÄ elevers motivation. NÀr lÀrare visar ett stort engagemang för sitt Àmne tenderar det att pÄverka elevers motivation positivt. Vidare visar resultatet att lÀrare upplever att det Àr viktigt att ge elever Äterkoppling pÄ det de gör.

Forskning visar laborativt arbete i matematik ger en ökad förstÄelse och bÀttre resultat hos elever. Svenska elever sitter oftast ensamma och rÀknar i sina matematikböcker trots att forskningen visar att barn lÀr sig bÀttre genom samspel och kommunikation. Min studie utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv.Syftet med studien var att undersöka lÀrares erfarenheter av att arbeta med laborativ matematik som planering, bedömning, fördelar, nackdelar, ökad mÄluppfyllelse och pÄ vilket sÀtt laborativt arbete pÄverkar elever som Àr i matematiksvÄrigheter. Undersökningen av lÀrares erfarenheter gjorde jag genom en enkÀtstudie, intervjuer och observationer. MÄluppfyllelsen belyste jag genom statistik över resultat i nationella prov.Resultatet visar att lÀrares erfarenhet av att arbeta laborativt Àr att det ger en ökad förstÄelse och konkretisering av matematiska begrepp.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lÀrare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjÀlpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sÀllan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lÀrare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lÀrare menar att tysta elever Àr de som sÀllan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interÀcker upp handen eller vill lÀsa högt. LÀrarna kategoriserar ocksÄ gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta.

Syftet med denna uppsats var att, genom jÀmförelse, fÄ fördjupade och praktisktanvÀndbara kunskaper om lÀmpligt bemötande av elever, med koncentrations- och motivationssvÄrigheter, i observationsklassen under 1960- och 1970-talet och i Hemklassen under 2000- talet. Jag tittar nÀrmare pÄ hur bemötande beskrivs i forskning, i lÀroplanerna Lgr69 och Lpo94 samt hur lÀrare beskriver sitt bemötande av elever av elever med koncentrations- och motivationssvÄrigheter. För att ta del av lÀrarna sbeskrivningar och tankar har jag, genom att anvÀnda mig av en ostrukturerad intervjuteknik, intervjuat tvÄ observationsklasslÀrare och tvÄ lÀrare som arbetar i Hemklassen. Resultaten tyder pÄ likheter mellan gÄrdagens och dagens bemötande av elever i sÀrskild undervisningsgrupp. En i mitt tycke betydande skillnad som framkommit Àr de bÄda lÀroplanernas syn pÄ den sÀrskilda undervisningsgruppens syfte..

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever pÄverkas av deras lÀrares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lÀrare och fyra av varje lÀrares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lÀrare och jag har lÀrt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lÀrarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara pÄverkas av sina lÀrare.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ laborativ matematik samt hur stÀmningen i klassrummen förÀndras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lÀrare och elever besvarar jag mina frÄgestÀllningar. De elever jag har intervjuat som Àr vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn pÄ Àmnet matematik och tycker i högre grad att Àmnet Àr stimulerande Àn elever som Àr prÀglade av den gÀngse traditionella undervisningen. Dessa elever Àr inte rÀdda för att svara fel pÄ lÀrarens frÄgor och har lÀttare för att se matematik i vardagen. De Àr prÀglade av en matematikundervisning som grundar sig pÄ samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare Àn enskild mekanisk rÀkning av tillrÀttalagda klassrumsproblem..

Studien grundar sig i att undersöka varför vissa elever ?nöjer sig med godkÀnt?. Varför vÀljer vissa elever att strÀva mot betyget E och andra mot A i samband med teoretiska prov? Fyra elever pÄ ett yrkesförberedande gymnasieprogram har intervjuats i denna kvalitativa studie för att förstÄ vilka motivationsaspekter som kan pÄverka elever i sina studier. Resultatet visar bland annat att elever vÀrderar betyg olika, nÄgon elev tvivlar pÄ sin förmÄga att kunna prestera ett A, samt att eleverna pÄverkas av sina klasskamraters studiemotivation.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frÄgestÀllningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lÀrare anpassar sin pedagogik till elever i behov av sÀrskilt stöd. Slutligen redovisas vad nÄgra lÀrare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen. Detta bygger pÄ att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svÄrigheter i lÀrandet och sociala begrÀnsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen.

Följande undersökning utgÄr ifrÄn intervjuer med förÀldrar till elever som saknar fullstÀndiga grundskolebetyg. Dessa förÀldraintervjuer speglar pÄ sÄ sÀtt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att förÀldrarna bör ses som en resurs i skolans kartlÀggning av elever, men ocksÄ att skolan bör ha ett processinriktat förhÄllningssÀtt. Att lÀs- och skrivsvÄrigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men ocksÄ att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever..

Den hÀr uppsatsen handlar om hur ett ishockeygymnasium kan fungera och vad elever och förÀldrar tycker. Syftet med denna undersökning Àr att studera om verksamheten vid ett fristÄende gymnasium med ishockeyprogram motsvarar de förvÀntningar som ledare, elever och förÀldrar har. Undersökningen Àr gjord genom intervjuer. Totalt har 17 intervjuer genomförts. TvÄ intervjuer gjordes med personer som Àr ledare eller lÀrare, nio med elever som gÄr utbildningen och sju förÀldrar som har barn i utbildningen.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Specialarbete, 15 hpLSV 410, svenska for blivande lÀrare specialisering 2Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin och Ingegerd Enström.

Debatten om svenska elevers matematiska kunskaper Àr intensiv och matematikdelegationen har lÀmnat ett betÀnkande som bland annat innebÀr att resurser ska satsas pÄ matematikundervisningen. Denna studie sönderfaller i tvÄ delstudier dÀr syftet i den första delstudien var att undersöka vad gymnasielÀrare vill förÀndra för att förbÀttra matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med matematiklÀrare pÄ en gymnasie-skola. Analysen av intervjuerna visade att en stor del av lÀrarna vill bedriva en varierad undervisning, och de tycker att en förutsÀttning för det Àr att nivÄgruppera eleverna. I den andra delstudien var syftet att ge en teoretisk grund för, och beskriva för och nackdelar med en pedagogisk tillÀmpning av nivÄgruppering.

Syftet med arbetet Àr att beskriva synnedsÀttning i skolan och hur den kan underlÀttas och stöttas. Detta pÄ grund av att elever med funktionsnedsÀttningar kan vara mer utsatta och utelÀmnade i skolan. Jag har intervjuat lÀrare och rektor pÄ högstadiet om hur de har möjlighet och kunskap att hjÀlpa elever med synnedsÀttning. LÀrarna undervisar i teoretiska och praktiska Àmne i skolan. Efter att intervjuerna har bearbetats och analyserats kom det fram att skolans lÀrare och rektor Àr medveten om svÄrigheter för elever med ett funktionsnedsÀttning.