Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk SSA133NVt 2011Handledare: Lilian Nygren Junkin.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur klasslÀrare i grundskolans tidiga Är undervisar nyanlÀnda elever i ordinarie klass för att frÀmja deras sprÄk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlÀnda elever fÄr en likvÀrdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser pÄ sin undervisningspraktik. DÀrtill att ta reda pÄ hur studiehandledare undervisar nyanlÀnda elever pÄ deras modersmÄl i grundskolans tidiga Är för att frÀmja deras sprÄk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klasslÀraren och hur de ser pÄ sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras frÀmst pÄ framtrÀdande forskare inom omrÄdet och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig pÄ empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning pÄ modersmÄlet samt intervjuer med klasslÀrare och studiehandledare i grundskolans tidigare Är. Resultaten utifrÄn forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förvÀntningar, framÄtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter Àr frÀmjande för nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vidare Àr trygghet och tid samt ett tillÄtande klimat avgörande för att nyanlÀnda elever ska vÄga anvÀnda det nya majoritetssprÄket. Resultaten belyser Àven att tillgÄngen till modersmÄlet och studiehandledning Àr avgörande för att nyanlÀnda elever kan erövra skolsprÄket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha pÄ lÀraryrket.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiet arbetade med högpresterande elever och hur de motiverade dessa i svenskundervisningen. En kvalitativ metod anvÀndes och examensarbetet empiri grundade sig pÄ fem semistrukturerade intervjuer med gymnasielÀrare i Àmnet svenska.Resultatet visade att god kommunikation, kontinuerlig feedback och diskussioner i grupp/helklass gynnade högpresterande elevers studier och motivation. Att arbeta med öppna uppgifter var Àven ett bra arbetssÀtt dÄ samma uppgifter kunde ges till hela klassen och lösas pÄ olika vis och nivÄer. Det underlÀttade ocksÄ för lÀrare som överlag kÀnde sig otillrÀckliga i bemötandet av alla elevers behov. Stöd av speciallÀrare till dessa elever sÄgs inte som en möjlighet dÄ tillgÄngen av resurser var ringa.Den inre motivationen ansÄgs vara en av de högpresterande elevernas styrkor och nÄgot som hölls levande genom uppmuntran, elevinflytande och stöd av lÀraren som bollplank.

Studiens huvudsyfte Àr att undersöka hur lÀrare till elever i grundskolans tidigare Är kan arbeta med och mot mÄl i svenskÀmnets kursplan. Ett annat syfte Àr att undersöka om lÀrare anser att mÄlorienterat arbete skulle kunna fungera som motivationshöjare och skapa lust till att lÀra. Vi vill ocksÄ försöka ta reda pÄ vilka kunskaper eleverna har om kursplanen i svenska och om de anser att det Àr viktigt att de fÄr delta i att formulera mÄl i Àmnet. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att fÄ svar pÄ studiens syfte. Den kvantitativa metoden i form av enkÀt och de kvalitativa i form av observationer och intervjuer.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur sprÄket pÄverkar elevernas förstÄelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och pÄ sitt hemsprÄk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör ocksÄ en litteraturgenomgÄng som innefattar betydelsen av matematik som sprÄk och matematik som kultur. Resultatet visar att eleverna som Àr födda i Sverige inte tycker att svenskan Àr svÄr men de har ibland svÄrigheter att förstÄ texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för nÄgra Är sen eller Àr nyinflyttade uttrycker att de har svÄrt med svenska sprÄket och tycker att sprÄket ger dem svÄrigheter Àven i matematik. För nyinflyttade elever Àr det inte bara sprÄket som gör matematiken svÄr, utan ocksÄ sÀttet som tal skrivs pÄ och symbolerna för rÀknesÀtten, dessa rÀknesÀtt skiljer sig frÄn motsvarande i hemlandets lÀroböcker..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare upptÀcker och stimulerar elever med en matematisk förmÄga. För att uppnÄ vÄrt syfte studerade vi litteratur och vi ansÄg att en kvalitativ forskningsmetod, i form av intervjuer, var den mest optimala för oss. Litteraturen har vi presenterat i vÄr teoretiska bakgrund och den behandlar författares syn pÄ elever med en matematisk förmÄga. Vilka kÀnnetecken som dessa elever har, varför det Àr viktigt att man stimulerar dem, samt lÀrarens roll i bemötandet med eleverna. Vi valde att intervju fem lÀrare som Àr verksamma i Är F-3, för att fÄ deras bild av elever med en matematisk förmÄga.

Denna uppsats baseras pÄ en komparativ textanalys av de bÄda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus pÄ barn med autism, för att se vilka eventuella förÀndringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jÀmförs de mÄl som eleven ska ha uppnÄtt i slutet av det femte skolÄret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av Ärskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehÄller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollÀrare, tvÄ speciallÀrare samt en specialpedagog för att fÄ deras syn pÄ de eventuella förÀndringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar Àven vilka ÄtgÀrder man som lÀrare kan vidta dÄ en elev inte uppnÄr kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas ÄtgÀrdsprogram och undantagsbestÀmmelsen i skollagen, den sÄ kallade pysparagrafen.

SammandragUndersökningen behandlar hur inlÀrare i svenska som andrasprÄk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. LÄngt ifrÄn att vara marginella, felaktiga uttryck, Àr bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastÀn dessa kan vara diffusa och svÄrinringade.En enkÀt genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmÄlssvenska, sv1, dÀr eleverna fick bedöma tio meningar dÀr verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansÄgs av informanterna som anvÀndbar, vardaglig och talsprÄklig, sÀrskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansÄgs studiens meningar som dÄlig svenska, men frekvensen av elever som ansÄg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ÀndÄ anvÀnder liknande meningar.Svas-inlÀrarna uppvisade en större osÀkerhet kring bruket jÀmfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvÀndning. OsÀkerheten rör snarare kÀnslan för huruvida uttryckssÀttet Àr korrekt eller inte..

Trots att Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k sedan en tid tillbaka ses som jĂ€mstĂ€llt med modersmĂ„lssvenska, finns hos vissa flersprĂ„kiga elever ett motstĂ„nd och en motvilja till att delta i svenska som andrasprĂ„ksundervisning. Tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det visar pĂ„ att attityder gentemot Ă€mnet ofta prĂ€glas av negativa förestĂ€llningar, nĂ„got som kan antas pĂ„verka de flersprĂ„kiga elevernas instĂ€llning. Denna uppsats undersöker flersprĂ„kiga elevers attityder till flersprĂ„kighet och Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k, samt hur dessa pĂ„verkar deras sjĂ€lvbild och identitet. Ett övergripande syfte Ă€r att nĂ„ en ökad förstĂ„else för de processer och faktorer som pĂ„verkar Ă€mnets status och position i skolan och samhĂ€llet i stort.DĂ„ studiens syfte Ă€r att förstĂ„ och förklara elevers erfarenheter och Ă„sikter, genomförs en kvalitativ intervjustudie. Åtta flersprĂ„kiga gymnasieelever frĂ„n tvĂ„ gymnasieskolor i Stockholms ytteromrĂ„den har intervjuats.

Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka nÄgra komvuxelevers instÀllning till att lÀra sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lÀrarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlÀrningen. Studien bygger pÄ teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten.Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lÄgt intresse för matematikinlÀrningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsÀtter att försÀmras. UtifrÄn studien kan man se att motivationen har en stor inverkan pÄ dessa elevers matematikinlÀrning och de tre viktigaste faktorerna som pÄverkar dem till att motivera sig till matematikinlÀrningen Àr enligt eleverna 1) lÀrarens kompetens, instÀllning och förmÄga; 2) lÀroböckers innehÄll och skoluppgifters svÄrighet; 3) elevernas mÄl med matematikinlÀrningen.Studien visar att för att öka dessa elevers glÀdje, lust och intresse för matematik har lÀraren Ätminstone fyra uppdrag: 1) att förstÄ sina elever och kunna sÀtta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna fÄ dem att kÀnna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lÀmpligt mÄl i matematikinlÀrningen; 4) att finna skoluppgifter med ?lagom Àr bÀst? intentionen Ät sina elever sÄ att de kÀnner lusten och motivationen för matematik..

Syfte. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vem den svenska journaliststudenten Àr samt att fÄ en bild av vilka journalister arbetsmarknaden letar efter..

BakgrundDyspraxi Àr ett funktionshinder som enligt undersökningar i England och USA tycks drabba mellan 2-10 % av befolkningen i dessa lÀnder. Problematiken finns omnÀmnd i svensk specialpedagogisk litteratur. Den forskningsfrÄga som stÀllts i detta arbete be-handlar hur pass allmÀnt kÀnd problematiken Àr bland svenska specialpedagoger.SyfteSyftet var att undersöka hur elever med funktionshindret dyspraxi uppfattas i skolan av specialpedagoger, vilka pedagogiska strategier de föreslÄr, vilket kunskapsbehov de uttrycker och vilka externa resurser som finns att tillgÄ.MetodFör att besvara syftet gjordes en enkÀtundersökning respektive en intervju. I enkÀten ingick en fallstudie, vilken tillsammans med intervjusvaren gav ett kvalitativt perspek-tiv.ResultatResultatet pekar pÄ att specialpedagoger kÀnner igen de symtom som tas upp i fallbe-skrivningen. Helhetsbilden av vad dyspraxi innebÀr kommer dÀremot inte till uttryck.

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i Ärskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social sprÄklig interaktion mellan lÀrare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för LÀrande och samhÀlle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andrasprÄkslÀrare har studien fÄtt ett naturligt sprÄkfokus. Studiens fokus ligger pÄ verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan pÄverka elevers genusskapande.

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..

Sverige Ă€r ett mĂ„ngkulturellt land vilket medför att skolorna blir mer och mer mĂ„ngkulturella. Syftet med undersökningen Ă€r att studera hur lĂ€rare arbetar i de mĂ„ngkulturella skolorna. Vilket förhĂ„llningssĂ€tt har lĂ€rare till elever med invandrarbakgrund? Vilka svĂ„righeter/möjligheter stöter lĂ€rare pĂ„? Hur fungerar kontakten med hemmet/förĂ€ldrarna? KrĂ€vs det att lĂ€rare har ett annorlunda arbetssĂ€tt i den mĂ„ngkulturella skolan? Det Ă€r nĂ„gra frĂ„gor som studien ger svar pĂ„.LitteraturgenomgĂ„ngen visar tydligt att lĂ€rares förhĂ„llningssĂ€tt till elever och Ă„sikter Ă€r av stor betydelse för elevernas utveckling. Är lĂ€rare negativa till eleverna med invandrarbakgrund kommer den inte att kunna genomföra en rĂ€ttvis undervisning utifrĂ„n varje enskild elevs behov.Studien har genomförts genom intervjuer med fyra lĂ€rare pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola.