Syftet med vÄr studie var att undersöka huruvida lÀrare i Är 1?3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i Àmnet svenska för elever med annat modersmÄl. Vi ville ta reda pÄ om de ansÄg sig ha fungerande arbetssÀtt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville Àven ta reda pÄ om man som lÀrare kan dra fördel av nÄgra personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmÄl. För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av intervjuer med sex informanter.

Invandrarelever i den svenska skolan ökar hela tiden och vissa av dessa elever behöver sÀrskilda ÄtgÀrder för att de ska kunna vara delaktiga i undervisningen i det svenska klassrummet. En av dessa ÄtgÀrder som diskuteras idag Àr studiehandledning. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka studiehandledningen som funktion för tvÄsprÄkiga elever med invandrarbakgrund samt ta reda pÄ olika pedagogers och elevers syn pÄ studiehandledningsundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger och fem elever kunde vi ta reda pÄ deras syn pÄ studiehandledning. Vi kom fram till att man med hjÀlp av studiehandledning kan utveckla elevens sjÀlvkÀnsla, identitet och kunskaper i andra Àmnen men Àven i elevens modersmÄl och svenska.

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig pÄ SÀljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sÀtter krav pÄ en likvÀrdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andrasprÄksinlÀrning, interaktion och samspel i klassrummet och anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdÀmnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan anvÀndas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andrasprÄk i Ärskurs tvÄ och tre.MetodStudien Àr av kvalitativ karaktÀr. Den har inslag av etnografin som fokuserar pÄ den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar pÄ att optimera en verksamhet.

SammanfattningStudien initierades av att det Àr mÄnga elever i dagens grundskola som inte uppnÄr mÄlen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien Àr att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte nÄr mÄlen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer pÄ fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna Àr utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslÀrare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivÄ. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar Ät att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god sjÀlvkÀnsla och bra hjÀlpmedel Àr framgÄngsfaktorer som enligt respondenterna leder till att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd nÄr grundskolans kunskapsmÄl i svenska..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur de elever som studerar pÄ en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lÀrare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utlÀndsk hÀrkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad sÄ tycker jag att det Àr intressant att undersöka den hÀr frÄgestÀllningen för min fortsatta lÀrargÀrning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, dÀr 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara pÄ vissa förutbestÀmda frÄgor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid tvÄ tillfÀllen för att kunna sÀrskilja om eleverna var svenska eller med utlÀndsk hÀrkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom dÀr kan svaren fritt analyseras och förstÄs och dÀrigenom fÄ en helhetsbeskrivning och en mer djupgÄende kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade pÄ att för samtliga deltagande elever var lÀrandesituationen i klassrummet viktig, hur lÀraren genomför sina lektioner.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan betyget i Àmnena modersmÄl och svenska som andrasprÄk och betyget i Àmnet matematik som elever med annat modersmÄl Àn svenska fÄr. Syftet Àr ocksÄ att undersöka betydelsen av studiehandledning och studiehandledarens Àmnesutbildning för betyget i matematik. Genom att ta reda pÄ vilket betyg som fyra avgÄngsklasser i Äk 9 i en skola i vÀstra Sverige hade i Àmnena modersmÄl, svenska som andrasprÄk och matematik, och om dessa hade fÄtt studiehandledning i matematik, kunde jag skapa korstabeller i Excel för olika betygskombinationer. För varje betygskombination undersökte jag styrkan i sambandet genom att jag berÀknade Pearson?s korrelationskoefficient.

Uppsatsen handlar om hur flersprÄkiga elever integreras och inkluderas i en mÄngkulturell skola. Fyra olika lÀrare intervjuades efter en frÄgemanual dÀr samma frÄgor stÀlldes till alla intervjuade. Resultat visade att samtliga lÀrare prioriterade inkludering av flersprÄkiga och nyanlÀnda elever för att pÄskynda deras integration i den svenska skolan. LÀrarna lyfte ocksÄ fram vikten av en god modersmÄlsundervisning samt studiehandledning för att individuellt stödja eleverna och möjliggöra inlÀrning och förstÄelse för dem. Samtliga lÀrare pÄpekade vidare att ett gott samarbete med och engagemang frÄn hemmet och förÀldrarna Àr av stor betydelse för en framgÄngsrik integration i skolan.

I dagens samhÀlle finns det mÄnga ungdomar med utlÀndsk bakgrund vilket leder till att utlÀndska elever utgör en stor del av skolan, dÀrav begreppet en mÄngkulturell skola. Detta Àmne Àr aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lÀrare kÀnner för mÄngkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger Àven en inblick pÄ hur frÀmlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lÀrare har intervjuats som underlag för resultatet.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken instÀllning elever i mellanstadiet har till lÀxor i Àmnena svenska och matematik och hur lÀrare i Är 3, 4 och 5 anvÀnder sig av lÀxor i Àmnena svenska och matematik. Syftet har Àven varit att undersöka hur mycket tid elever lÀgger pÄ sina lÀxor. Arbetet baseras pÄ enkÀtundersökningar och intervjuer med lÀrare och elever. Resultatet visar att merparten av eleverna arbetar med lÀxor mellan 15 och 30 minuter i respektive Àmne och att flertalet av dem behöver stöd frÄn nÄgon vuxen med lÀxorna. BÄde elever och lÀrare Àr överens om att det finns ett syfte med lÀxor, dock överensstÀmmer inte det syfte som eleverna tror att lÀxorna har helt med det syfte lÀrarna anger att de har..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

Denna studie handlar om sprÄkets pÄverkan pÄ elevens förstÄelse i matematik i Äk 4-6. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bÀttre sprÄkförstÄelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bÀttre förstÄelse i matematik och vilka slags ord Àr svÄra för invandrarelever respektive svenska elever nÀr det gÀller lÀrandet i matematik. Detta Àr en jÀmförande studie som bygger pÄ observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med en lÀrare i mellanstadiet och den andra med en speciallÀrare.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Denna undersökning vill lyfta fram lĂ€sförstĂ„else och bedömning av lĂ€sförstĂ„else i nationella prov i svenska för Ă„rskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, lĂ€sĂ„r 2012/2013 Svenska och svenska som andrasprĂ„k. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra lĂ€sförstĂ„elseprocesserna. Provresultat frĂ„n tvĂ„ skolor granskas, jĂ€mförs och analyseras utifrĂ„n lĂ€sförstĂ„elseprocesserna samt hur lĂ€rarbedömningarna förhĂ„ller sig till varandra och bedömningsanvisningarna. I undersökningen ingĂ„r enbart elever som bedöms utifrĂ„n kriterierna med svenska som första sprĂ„k eller har svenska som modersmĂ„l, men flera av dem Ă€r tvĂ„sprĂ„kiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera sprĂ„k, samt att ett annat sprĂ„k Ă€n svenska talas i hemmet, Ă€r mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har tvĂ„ modersmĂ„l. Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin lĂ€sförstĂ„elseförmĂ„ga vid ett nationellt prov samt hur lĂ€rare har bedömt deras lĂ€sförstĂ„else.