Syftet med detta examensarbete var dels att undersöka preferenser vad det gÀller spelfilm hos lÀrare och elever, dels att granska vems preferenser som ges företrÀde nÀr det gÀller tillÀmpningen av det vidgade textbegreppet, och dÄ specifikt spelfilmens förekomst i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Undersökningen har genomförts bland bÄde lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola i Norrbotten. De metoder som har anvÀnds Àr dels en enkÀt hos bÄde lÀrare och elever, och dels lÀrarintervjuer. Resultaten frÄn undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas och lÀrarnas filmpreferenser. Undersökningen visar Àven att det Àr lÀrarnas preferenser som styr valet av spelfilm i undervisning av Àmnet svenska..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka attityder till Àmnet svenska som andrasprÄk i Är 7-9 bland sv2-elever och svensk- och sv2-lÀrare i en svensk grundskola i Kronobergs lÀn. Jag undersöker Àven om det finns nÄgon skillnad i attityder hos de olika lÀrarna beroende pÄ Àmneskompetens. Undersökningen bestÄr av datainsamlingar baserade pÄ intervjuer med sex lÀrare och tolv elever. SjÀlva undervisningen i sv2 upplevs av lÀrarna som övervÀgande positiv. Det Àr utvecklande för eleven att lÀsa sv2, men undervisningen fÄr dock inte isoleras för mycket frÄn ordinarie klass.

Undersökningen syftar till att jÀmföra likheter och skillnader mellan det svenska och det ryska skolsystemet pÄ grundskolenivÄ. För att uppnÄ detta syfte har jag bl.a. studerat de tvÄ skolsystemen och jÀmfört olika skoldokument i de bÄda lÀnderna. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av enkÀter till elever i en skola i Sverige och en i Ryssland. Jag har bett de svenska och ryska eleverna att fylla i enkÀterna om skolsystemet. Mina frÄgestÀllningar i detta examensarbete lyder: tjÀnar barnet pÄ att börja skolan tidigare Àn vid 7 Ärs Älder? Hur stÀller de sig till studier i frÀmmande sprÄk? Vilken instÀllning till skoluniform finns det bland sÄvÀl svenska som ryska elever? Skulle eleverna kunna tÀnka sig att gÄ pÄ en pojk- respektive flickskola? Resultat av undersökningen visar att det inte finns stora skillnader i vad de svenska och ryska eleverna tycker om sina respektive skolsystem.

VÄrt syfte med denna undersökning var att lyfta fram hur elever och lÀrare förhöll sig till anvÀndandet av andra modersmÄl Àn svenska i skolan och i vilka situationer eleverna uppmuntrades att tala sina respektive modersmÄl. I arbetet tÀnkte vi undersöka vad lÀrare ansÄg om sambandet mellan modersmÄl och identitet. Detta fick vi svÄrighet att besvara dÄ vi valde att inte frÄga lÀrarna rakt ut om vad de ansÄg om detta. Vi trodde att vi skulle kunna utlÀsa svaret i de övriga frÄgorna, vilket visade sig inte vara fallet. För att besvara undersökningens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört enkÀtundersökning och intervjuer med bÄde lÀrare och elever samt observationer.

Grammatikundervisningens plats i skolan har förÀndrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen Àr viktigare Àn nyttan för elever med svenska som modersmÄl i grammatikundervisningen pÄ gymnasieskolan idag. Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning utreds gymnasiepedagogers syn pÄ ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om sprÄkets uppbyggnad, sprÄkets struktur och en medvetenhet om sprÄkriktighet.

Detta utvecklingsarbete har utgÄngspunkt i Skolverkets rapport Reformeringen av gymnasieskolan. Intentionerna med LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), var att lÀrare skulle föra metoddiskussioner och Àmnesintegrera olika kurser för att höja kvaliteten pÄ undervisningen. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om tematisk undervisning kan öka motivationen och intresset hos elever för samhÀllskunskap och svenska. Utvecklingsarbetet har genomförts inom gymnasieskolan, SamhÀllsprogrammet, samhÀllsvetenskaplig gren, Äk 2. Vi har genom kvalitativ fallstudiemetod intervjuat fyra elever samt utfört observationer och frÄgeformulÀr i helklass.

Den hÀr uppsatsen belyser barns/elevers uppfattningar och tankar kring den kinesiska kulturen. Men Àven hur Swedish School Beijing tar till vara pÄ den nya kulturen i undervisningen. Vidare belyser den om svenska elever i utlandet fÄr möjlighet till en likvÀrdig utbildning som de eleverna i Sverige fÄr. Uppsatsen upplyser Àven er lÀsare om hur lÀrarna arbetar pÄ Swedish School Beijing och i den mÄn de tar tillvara pÄ den nya kultur som barnen/eleverna möter i Kina. I litteraturdelen tas det upp vilka olika kulturkrockar som kan uppstÄ vid flytt till ett nytt land med ny och annorlunda kultur.

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

Syftet med studien var att studera och undersöka hur lÀrare i Àmnena hem- och konsumentkunskap samt svenska arbetar och förhÄller sig till elever med bristande socioemotionell kompetens, bÄde i undervisningssituationer samt i betygsÀttning. Den empiriska undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien grundades utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv, Erikson och det sociala sammanhangets betydelse samt Antonovskys kÀnsla av sammanhang. Resultatet har visat att lÀrarna Àr vÀl medvetna hur de delar in elever med bristande socioemotionell kompetens vid olika gruppindelningar. Vidare visar resultatet att en elevs bristande socioemotionella kompetens kan bidra med ett icke godkÀnt betyg..

Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lÀrares attityder till flersprÄkighet och arbetet med svenska som andrasprÄk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var tvÄ klasslÀrare, tre andrasprÄkslÀrare och en modersmÄlslÀrare. LÀrarna arbetar pÄ skolor med olika andel flersprÄkiga elever.I resultatet framgÄr att de intervjuade lÀrarna Àr övervÀgande positiva till en flersprÄkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förstÄelse för andra mÀnniskor och att fÄ ett kulturellt och sprÄkligt utbyte av varandra.

Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Grammatikundervisningens plats i skolan har förÀndrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen Àr viktigare Àn nyttan för elever med svenska som modersmÄl i grammatikundervisningen pÄ gymnasieskolan idag. Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning utreds gymnasiepedagogers syn pÄ ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om sprÄkets uppbyggnad, sprÄkets struktur och en medvetenhet om sprÄkriktighet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur nyanlÀnda elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lÀrarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhÀllet? Mycket spelar in nÀr man Àr ny i ett land. För mÄnga av dessa elever har livet vÀnds upp och ner. De har kommit lÄngt bort frÄn det de kÀnde till, och nu kommit till nÄgot helt nytt som de aldrig tidigare mött.

Det finns en stor önskan hos elever att lÀra sig lÀsa. Detta Àr ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och förÀldrar inför starten i grundsÀrskolan.  Syftet med studien Àr att undersöka hur, nÀr och vad som kartlÀggs inom lÀsutveckling hos elever i grundsÀrskola.Det Àr en demokratisk rÀttighet, för alla elever, att fÄ utveckla sin lÀsförmÄga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsÀrskolan, visade att eleverna inte ges tillrÀckligt med förutsÀttningar för att utveckla sina kunskaper i Àmnet svenska. Dessutom Àr uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfÀllig. Inom grundskolan har man olika kartlÀggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas lÀsutveckling under skolÄren, men hur gör pedagogerna inom grundsÀrskolan?VÄr teoretiska grund vilar pÄ Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och dÀrmed dess förmÄga att tillgodogöra sig undervisningen.

Flera rapporter visar att elever med utlÀndsk eller invandrarbakgrund har sÀmre matematikbetyg jÀmfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, dÀribland förÀldrarnas lÄga utbildning, attitydskillnader och sprÄksvÄrigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt nÄgra faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a.