Syftet med detta arbete Àr att, utifrÄn teori och empiri, undersöka hur lÀromedel som anvÀnds för elever i behov av sÀrskilt stöd i svenska och med annat modersmÄl Àn svenska kan se ut samt om lÀromedel som anvÀnds i denna undervisning utgÄr frÄn individens behov och förutsÀttningar. I försök att besvara undersökningens frÄgestÀllningar har tvÄ metoder anvÀnts; dels kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med de elever som Àr i undersökningens fokus och dels en diskursanalytiskt inspirerad textundersökning av de lÀromedel som informanterna anvÀnder sig av. Undersökningen visar pÄ att det finns en negativ attityd till lÀromedelsutbudet bland lÀrare. Vidare Àr det möjligt att se en tendens att lÀrare upplever svÄrigheter att finna material som Àr adekvat för den undervisning de genomför. De lÀromedel som i denna undersökning analyserats har relativt lÄg social karaktÀr i sig och krÀver bearbetning av lÀraren för att möjliggöra samverkan mellan elever.

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs Äsikter frÄn forskning kring inlÀrning av svenska som andrasprÄk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika sprÄkteorier, dÀribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om sprÄkinlÀrning. SYFTE: Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlÀrning av ett andrasprÄk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillrÀckligt med resurser sÄ som fortbildning, ekonomi och andra hjÀlpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andrasprÄk. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de ser textil som ett hjÀlpmedel till inlÀrningen av svenska som andrasprÄk.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka modersmÄlets betydelse för mÄluppfyllelse hos polsktalande nyanlÀnda elever i grundskolan. Ett mÄl Àr att undersöka ifall det finns skillnader hos de barn som fick studiehandledning pÄ sitt modersmÄl och de som inte har fÄtt den.FrÄgestÀllningar:? Vilka svÄrigheter möter nyanlÀnda elever i den svenska skolan, pÄ grund av otillrÀckliga kunskaper i svenska?? Hur pÄverkas nyanlÀnda elevers inlÀrningsprocess i den svenska skolan av stöd eller brist av hjÀlp av modersmÄlslÀrare?? Hur ser stödet ut pÄ modersmÄlet? Fungerar det bra eller inte? Metod:Jag Àr intresserad av elevernas, skolpersonalens och elevernas förÀldrars uppfattning och erfarenheter om modersmÄlets betydelse för mÄluppfyllelse och gjorde en studie i form av intervjuer för att undersöka detta. 17 intervjuer ligger till grund för undersökningen. Sju av intervjuerna genomfördes med elever som representerar olika Ärskurser, frÄn Äk 0-9, och som representerar grupper som fick stöd pÄ sitt modersmÄl och som inte har fÄtt det.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka möjligheter och hinder som finns med anvÀndningen av IKT i frÄga om ordinlÀrningen för andrasprÄkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlÀrningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi pÄ hypotesen, vilken Àr att andrasprÄkselever lÀttare lÀr sig ord via IKT Àn via traditionella lÀromedel. I interventionsstudien deltog 20 andrasprÄkselever i en Ärskurs tre i södra Sverige. HÀlften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlÀrning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlÀrning via traditionellt lÀromedel.

Syftet med studien Àr att visa pÄ de möjligheter och begrÀnsningar vad det gÀller inlÀrning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnds för att undersöka studiens syfte och frÄgestÀllningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lÀra in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bÀttre förutsÀttningar till detta Àn andra. De elever som lÀrde sig bÀst genom undervisningsformer sÄ som att lÀsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lÀra in.

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Som pedagog i dagens mÄngkulturella Sverige möter man dagligen flersprÄkiga elever i olika pedagogiska situationer. MÄnga av de elever som kommer till Sverige sent, det vill sÀga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i sÄ kallade förberedelse-klasser. TyvÀrr visar studier pÄ att dessa nyanlÀnda elever har svÄrare att nÄ mÄlen nÀr de gÄr ut grundskolan Àn elever som gÄtt hela sin skolgÄng i Sverige. För att fÄ en uppfattning om hur dessa elever sjÀlva ser pÄ sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sÄdan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgÄng visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier nÀr de inte förstÄr, samt vad de anser Àr svÄrast respektive lÀttast att lÀra sig i skolan. Av undersökningen har det Àven framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass mÄnga gÄnger Àr pÄ helt olika nivÄer i sin utbildning, fÄr inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan..

Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att jÀmföra svenska och amerikanska elever och deras attityd till idrott, hÀlsa samt Àmnet idrott och hÀlsa. Jag har valt att fokusera mig pÄ elever i nionde klass. För att uppnÄ mitt syfte har jag forskat kring ungdomars hÀlsovanor, idrottsvanor samt om skolÀmnet idrott och hÀlsa. Jag har gjort en kvantitativ studie dÀr jag har genomfört en enkÀtstudie. De som har fyllt i enkÀten Àr elever i nionde Ärsklass i bÄde Sverige och Amerika.

Syftet med denna studie Àr att belysa nÄgra lÀrares instÀllningar till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger pÄ 7 intervjuer med kvinnliga lÀrare som Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och arbetar pÄ relativt smÄ skolor i en och samma kommun. Resultaten visar att lÀrarna har en överlag positiv instÀllning till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever, Àven om nÄgra negativa aspekter kommer upp. MÄnga lÀrare ser eleverna som en resurs och menar att man fÄr in sprÄk- och kulturdiskussioner pÄ ett naturligt sÀtt. Av intervjuerna framkom det Àven att det krÀvs mer tid och resurser för att kunna bemöta flersprÄkiga elever. Dessa resultat stÀmmer vÀl överens med tidigare studier. LÀrarna i studien menar att det krÀvs ett mer konkret och tydligt arbetssÀtt för att stödja sprÄkutvecklingen för de elever som har annat modersmÄl Àn svenska.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter nÄgra flersprÄkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flersprÄkighet med dels svenska och dels ett sprÄk som undervisas inom moderna sprÄk i skolan, i det hÀr fallet tyska och spanska. Arbetets kÀrna har varit att visa att dessa elever, trots att de Àr berÀttigade till och vill ha sÄdan, inte kan erbjudas modersmÄlsundervisning samt vilka konsekvenser detta fÄr för sÄvÀl eleverna sjÀlva men Àven för sprÄklÀrarna pÄ skolan. I fallstudien undersöks hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras sprÄkutveckling och vilka rutiner som finns pÄ skolan. I resultatet har framkommit att lÀrarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrÄn elevernas individuella förutsÀttningar.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter nÄgra flersprÄkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flersprÄkighet med dels svenska och dels ett sprÄk som undervisas inom moderna sprÄk i skolan, i det hÀr fallet tyska och spanska. Arbetets kÀrna har varit att visa att dessa elever, trots att de Àr berÀttigade till och vill ha sÄdan, inte kan erbjudas modersmÄlsundervisning samt vilka konsekvenser detta fÄr för sÄvÀl eleverna sjÀlva men Àven för sprÄklÀrarna pÄ skolan. I fallstudien undersöks hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras sprÄkutveckling och vilka rutiner som finns pÄ skolan. I resultatet har framkommit att lÀrarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrÄn elevernas individuella förutsÀttningar.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka möjligheter och hinder som finns med anvÀndningen av IKT i frÄga om ordinlÀrningen för andrasprÄkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlÀrningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi pÄ hypotesen, vilken Àr att andrasprÄkselever lÀttare lÀr sig ord via IKT Àn via traditionella lÀromedel. I interventionsstudien deltog 20 andrasprÄkselever i en Ärskurs tre i södra Sverige. HÀlften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlÀrning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlÀrning via traditionellt lÀromedel.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger som arbetar i grundskolans senare Är upplever hur det Àr att arbeta med elever som har svenska som andrasprÄk, och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer pÄ en skola i mellersta Sverige. De intervjuade i studien Àr totalt fyra stycken: en SVA-lÀrare, en NO-lÀrare och tvÄ SO-lÀrare.Resultatet visar att samtliga lÀrare Àr medvetna om att det Àr viktigt att arbeta med sprÄket Àven i Àmnesundervisnigen, men olika faktorer gör att det Àr svÄrt att genomföra detta i praktiken. Dessa faktorer Àr: tidsbrist, stora nivÄskillnader mellan eleverna och att det saknas kompetens hos ÀmneslÀrarna inom omrÄdet svenska som andrasprÄk. Slutligen kan man ej förvÀnta sig att de intervjuade pedagogerna och andrasprÄkseleverna som de undervisar ska vara representanter för hela Sveriges skolor, dÄ undersökningen endast genomförts pÄ en skola med fyra intervjuer med pedagoger..

Syftet med studien Àr att se om det finns samband mellan hur lÀrare uppfattar att deltagare pÄ sfi tillÀgnar sig svenska sprÄket bÀst och hur deltagarna upplever att de lÀr sig bÀst. Förhoppningen med undersökningen Àr att resultatet ska leda till eventuella förbÀttringar av sfi-verksamheten. Resultatet visar att lÀrarna uppfattar att deltagarna endast har lite kontakt med svenskan utanför skolan och deltagarna bekrÀftar detta. LÀrarnas uppfattningar om att innehÄllet i undervisningen Àr adekvat överensstÀmmer med deltagarnas önskemÄl och behov, men deltagarna efterlyser fler möjligheter till diskussion i klassrummet. BetrÀffande frÄgan om det finns faktorer som pÄverkar inlÀrningen menar lÀrarna att vissa faktorer pÄverkar mer Àn vad deltagarna sjÀlva upplever men saknaden av familj och vÀnner kan pÄverka inlÀrningen..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken förstÄelse elever i skolÄr 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de tvÄ skolÄren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkÀt som underökningsmetod vÄrt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolÄr 5 och 56 elever i skolÄr 6. Resultatet visade att mÄnga elever i skolÄr 6 hade förstÄelse för begreppen men endast en elev i skolÄr 5 hade den förstÄelse som vi sökte..