Syftet med arbetet är att beskriva synnedsättning i skolan och hur den kan underlättas och stöttas. Detta på grund av att elever med funktionsnedsättningar kan vara mer utsatta och utelämnade i skolan. Jag har intervjuat lärare och rektor på högstadiet om hur de har möjlighet och kunskap att hjälpa elever med synnedsättning. Lärarna undervisar i teoretiska och praktiska ämne i skolan. Efter att intervjuerna har bearbetats och analyserats kom det fram att skolans lärare och rektor är medveten om svårigheter för elever med ett funktionsnedsättning.

I vår uppsats har vi studerat lärandemiljöer för elever med autism. Vi har studerat begreppen segregering och integrering och försökt lyfta fram hur elever med autism lär. Syftet med vår uppsats var att få kunskap om hur man kan anpassa lärandemiljön för elever med autism och hur skolorna arbetar i förhållande till de teorier som finns. För att få denna kunskap genomförde vi kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger samt använde oss av relevant litteratur. Utifrån materialet vi har fått fram har vi analyserat och dragit slutsatser.

Konflikter är något som ofta syns i skolans värld och är därmed något man som lärare behöver lära sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika människor exempelvis mellan elever och elever, mellan lärare och elever men denna studie fokuserar på konflikter mellan elever och elever. Studien är baserad på en kvalitativ forskning där vi har valt att utgå från två frågeställningar med syfte att få en fördjupad förståelse om hur lärare och elever ser på arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts för att uppnå syftet. Studien har utförts på två olika skolor och intervjuer har gjorts med både pedagoger och elever för att få en så rättvis bild som möjligt.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser är viktigt med att läsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i årskurs 1 från sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkät. Resultaten i den här undersökningen visade att elever ansåg att det är ganska viktigt att läsa historia och att den främsta specifika orsaken att läsa kursen var för att klara historieproven. Den här undersökningen gav också indikationer på att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets ämnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta då eleverna såg dessa byggstenar som samma sak, nämligen historia.

Syftet med undersökningen är att beskriva och problematisera pedagogers syn på en integrerad matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd. Vi valde då att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor på två år 0-6 skolor. Frågorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av särskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssätt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara på frågan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd i matematik.

Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Detta arbete handlar om hur läs- och skrivinlärningen individanpassas till de elever, som pedagoger anser, har läs- och skrivsvårigheter. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur pedagoger definierar läs- och skrivsvårigheter, vem som ger extra stöd och hur det ser ut. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger som undervisar elever i lågstadiet. Vårt resultat visar att individanpassning för elever med läs- och skrivsvårigheter sker genom anpassat material i den ordinarie gruppen samt enskilt, tillsammans med speciallärare eller specialpedagog..

Resultatet från 2011 års nationella prov visar att problemlösning utgör det näst svåraste delområdet beträffande elever i årskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhäver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. Därigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansättningar inverkar på elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en årskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.

Matematik har blivit ett omdiskuterat ämne i hela Sverige de senaste åren och detta på grund av de dåliga resultaten som har uppnåtts i olika undersökningar. Det har även visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i läromedel och att detta inte är till någon fördel för elever med särskilda matematiska förmågor. Syftet med arbetet är att analysera om läromedel i årskurs 4 stödjer elever med särskilda matematiska förmågor i deras utveckling och om lärarna får stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en läromedelsanalys av sex förekommande läromedel i grundskolan för årskurs 4. Till läromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med typ I-diabetes upplever sin skolsituation samt hur personer i deras omgivning involveras i skolsituationen. Vi har tagit reda på om det förekommer något samarbete runt dessa elever och hur de bemöts i skolan. Litteraturen beskriver patofysiologiska-, psykosociala aspekter av sjukdomen och även teorier om det sociala samspelet.För att få svar på syfte och frågeställningar gjorde vi en kvalitativ undersökning via intervjuer och enkäter. De som deltog i undersökningen var: elever, klasslärare, idrottslärare, skolbespisningspersonal, skolsköterska, sjuksköterska och föräldrar till elever med diabetes. Resultatet visar att eleverna upplever sin skolsituation som väl fungerande tack vare ett gott samarbete mellan de involverade, där eleven står i fokus.

Syftet med studien är att få inblick i hur elever i årskurs fem upplever matematikläxorna och om det finns faktorer som påverkar inställningen positivt. Det empiriska underlaget består av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebär både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget består av en enkätundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestående av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematikläxan uppfattas positivt av övervägande del. Slutsatser är att matematikläxan verkar vara ett flitigt använt arbetsätt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utsträckning, framför allt för elever med negativ inställning..

The purpose of this study was to examine interpersonal problems and its relationship to the working alliance in psychotherapy. To examine this, data was used from Umeå and Lund University psychology practice client database, which clients responded to by using the self-assessment scales Inventory of Interpersonal Problems Circumplex Scales and the Working Alliance Inventory. The sample consisted of 201 participants that answered the questionnaires both before and after psychotherapy. A second sample consisted of 93 clients who specifically sought help for interpersonal problems. Results showed that the level of interpersonal problems before and after psychotherapy changes.

Denna kvalitativa är utförd utifrån en hermeneutisk ansats med syftet att skapa en förståelse för hur individer som är diagnostiserade med ADHD erfar, definierar samt förhåller sig till sin problematik.Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer med vuxna människor som alla erhållit diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med utgångspunkt i anpassningsteorin enligt Merton, kunskapssociologin enligt Berger och Luckmann samt KASAM genom Aron Antonovsky. Intervjuerna visar att respondenterna upplever sig leva i ett strukturellt utanförskap med begränsade möjligheter att förändra sin situation. Att leva i ett stress-samhälle anses heller inte vara gynnsamt för de individer med ADHD-relaterade svårigheter, svårigheter som tangerar gränsen till att kunna betraktas i termer av stressrespons. Vad som dominerar utsagorna är dess tydliga referens till den psykiatriska förklaringsmodellens dominans vilken inverkar menligt på de diagnostiserades realisering av målbilder till förmån för en tämligen tydlig fokusering på begränsningar.Sammantaget utgör ADHD med stor sannolikhet exempel på en multifaktoriell problematik med tät koppling till externa, strukturella faktorer.

Vi har gjort en undersökning genom att använda oss av litteraturstudier och sexton intervjuer. Vi har intervjuat personal på fyra olika gymnasieskolor. Studiens respondenter arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I studien har vi undersökt om elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi går på individuellt program eller om dessa elever är integrerade på nationella program och om elever får de kompensatoriska hjälpmedel de behöver i undervisningen. Resultatet av vår kvalitativa undersökning visar att de flesta gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är integrerade på nationella program.

Resultatet från enkäten visar att majoriteten av eleverna i undersökningen åt frukost oavsett om de gick i idrottsklass eller inte. Av de elever som inte åt frukost gick övervägande delen i icke-idrottsklass. Resultatet visade även att pojkarna åt frukost oftare än flickorna och majoriteten av de elever som inte åt frukost var flickor. Cirka en femtedel av eleverna åt ofta en väl komponerad frukost ur näringssynpunkt. Det fanns ingen statistisk skillnad på hur eleverna svarat på om de var morgon- eller kvällsmänniskor kopplat till hur ofta de åt frukost, däremot ansåg de flesta eleverna som inte åt frukost att de var kvällsmänniskor.