Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle och många barn i skolan går på modersmålsundervisning. Syftet med denna uppsats är att genom enkätundersökningar få en uppfattning om vad lärare, föräldrar och elever anser om modersmålsundervisning samt anledningen till varför vi har den. Den främsta orsaken till att elever och föräldrar vill ha modersmålsundervisning är att de ska lära sig sitt modersmål bättre. Lärarnas åsikter stöder den forskning som finns om modersmålets betydelse för andraspråksinlärningen. Studien svarar även på vilka elever som är behöriga till undervisningen och hur den kontrolleras och följs upp.

Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som är i behov av särskilt stöd inte erhåller detta. Vidare förklaras att skolor har svårigheter att anpassa det särskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) fastställer även att fem procent av pedagogerna inte upprättar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslår att åtgärdsprogram begränsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av särskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur väl elevinflytande påverkar elevers motivation till lärande. Vår studie var av kvalitativ karaktär och genomfördes med observationer, intervjuer och loggböcker. Studien genomfördes i ämnet svenska i en klass i årskurs 7. Vi specialstuderade sex elever som bildade en heterogen grupp. Genom vår undersökning fick vi fram att eleverna var ovetande om betydelsen av begreppet elevinflytande, men alla elever tyckte att det var viktigt att få vara med och bestämma i skolan.

Hur bemöter och hjälper skolan elever i matematiksvårigheter? Syftet med vår under-sökning är att studera matematiklärarnas uppfattning om hur de bemöter och hjälper elever i matematiksvårigheter samt vilka förväntningar matematiklärarna har på speci-allärarna. Med matematiklärare avser vi lärare som undervisar/har undervisat elever i matematik i årskurserna sex till nio. Vygotskijs teorier om lärarens betydelse för elever-nas kunskapsutveckling utgör vår teoretiska inramning. Vi har intervjuat sju matematik-lärare som undervisar elever i matematik i årskurserna sex till nio.

Syftet var att undersöka hur (elever och lärare på ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) åtta elever i två fyror och deras klasslärare resonerar kring elevinflytande. Vi avsåg att undersöka om eleverna efterfrågar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lärare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsåg också att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sätt för pedagogen att främja ett utökat elevinflytandet. I de två klasserna valdes fyra elever samt deras klasslärare ut och intervjuades.

Bakgrund:Problematik kring suicid har funnits i årtusenden och suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Enligt WHO:s statistik dör en miljon människor varje år på grund av suicid. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan kan ha olika attityder gentemot suicidalitet och att attityden påverkar omvårdnaden av den suicidala patienten. Sjuksköterskan kommer i sitt omvårdnadsarbete komma i kontakt med suicidala patienter inom alla vårdområden och behöver därför ha en beredskap att möta människor med suicidal problematik.Syfte: Syftet är att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd vid omvårdnad av suicidala patienter.Metod:Studien är en litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat:Det framkom att sjuksköterskans sinnesstämning, personliga erfarenheter, utbildning/kunskap, ålder/erfarenhet och religion påverkar sjuksköterskans attityd positivt eller negativt vid omvårdnad av suicidala patienter.Diskussion:Omvårdnaden av suicidala patienter underlättas om sjuksköterskan har en positiv, icke dömande attityd. Av de teman som framkommit i resultatet i litteraturöversikten är utbildning det som påverkar sjuksköterskans attityd i störst omfattning. Aaron Antonovskys teori KASAM har använts som teoretisk referensram då teorin bygger på känsla av sammanhang.

Forskning visar att personliga assistenter är en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö på grund av att assistenterna många gånger arbetar ensamma hos kunden, har brist på tydliga riktlinjer från ledningen samt otillräckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras självbestämmanderätt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vår studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens självbestämmanderätt och assistenternas egna gränsdragningar i denna problematik. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk.

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förekomsten av skönlitteratur i undervisningen hos tre tillfrågade lärare. Med vårt arbete vill vi belysa deras inställning till skönlitteraturens pedagogiska kvalitéer samt synliggöra och diskutera den problematik som kan förekomma gällande arbete med skönlitteratur. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur samt intervjuer och observationer utav tre lärare. Samtliga tillfrågade lärare använder sig av skönlitteratur för att de anser att det ger lästräning, läsförståelse, upplevelser, utökar ordförrådet, att undervisningen blir mer lustfylld samt att det är lättare för eleverna att få förståelse för skeenden i världen och i historien genom att relatera till sig själva. Tiden är en avgörande faktor för i vilken utsträckning lärarna använder sig av skönlitteratur, men de betonar också vikten av resurser och samarbete i arbetslaget.

Syftet med denna studie är att ge en djupare insikt i hur man definierar det problematiska fenomenet högfrekvent dator-och tvspel. I denna studie kommer fenomenet att definieras, beskrivas och problematiseras av verksamma inom socialt arbete, där grunden för vår empiriska studie baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Urvalsgruppen består av fyra intervjupersoner, en kurator, en terapeut, en socialarbetare på en förening som arbetar specifikt med denna problematik och en socialarbetare inom socialtjänsten. Genom intervjuerna och en sammanfattning av dessa kan vi se en brist på en tydlig definition av fenomenet och därmed ett behov av en konkret definition. Intervjuerna visar också skillnader kring vad de olika intervjupersonerna anser att det finns för insatser för personer med denna typ av problematik.

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet är att upptäcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet är använde vi oss av de förmågor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn på begåvning och även myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begåvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori. Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande.

Det här är en kvalitativ studie vars avsikt är att få en ökad kunskap i hur lärare och elever ser på skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lärares syn på skolkunskap och hur synen på skolkunskap påverkar elevernas inlärning. Dessutom diskuteras det hur synen från de båda parterna är i jämförelse med styrdokumentens syn på skolkunskap. Då studien handlar om skolkunskap utgår förhållningssättet från vad som är kunskap. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod då det används två datainsamlingsmetoder; intervjuer med lärare och enkäter med elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass där det finns svenska och norska elever samt om vi finner några likheter och skillnader i ländernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera på pedagogernas medvetenhet när det gäller arbetssätt och metoder samt hur de ser på läs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lärarutbildningarna i respektive land är uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om läs- och skrivundervisning samt olika arbetssätt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers läs- och skrivlärande samt arbetssätt och metoder inom detta.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Moa BlomTitel: IV-elever ? En studie av elever som har gått det individuella programmet på gymnasietDet individuella programmet på gymnasiet är ett omdebatterat ämne. Det pågår diskussioner om dess existens och utformning. För att få börja på ett nationellt program på gymnasiet så måste eleven vara godkänd i kärnämnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkända får de gå på IV-programmet för att inhämta de saknade kunskaperna.