Syftet med examensarbetet är att få en helhetssyn om hur undervisningen anpassas för högpresterande elever samt hur pedagoger bemöter och stimulerar högpresterande elever för att de skall kunna fortsätta att utvecklas gynnsamt. Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov, men så är inte fallet då de högpresterande eleverna ofta beskrivs som självgående, som klarar mycket på eget hand och deras karaktäriska drag är intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmågor Wahlström (1995).Många lärare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att långt ifrån alla elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov. I boken Matematikundervisningens dilemma tar Madeleine Löwing (2006) upp hur den ekonomiska krisen drabbat skolan i allmänhet men matematikundervisningen i synnerhet.För att högpresterande elever skall utvecklas behöver de enligt Wahlström (1995) tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att träffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik samt reflekterar över sina egna och andras tankar. I litteraturstudien behandlas olika inlärningsmetoder samt Howard Gardners sju intelligenser. Vidare tar jag upp saker som är bra för pedagoger att veta för att fånga de högpresterande elever.

Delaktighet anser vi är ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsättningar för jämlikhetoch inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas fördessa elever påverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktigär att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja självkänslan. Detta kan i sin turskapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det är de som individer och intefunktionshindret i sig som är det huvudsakliga.Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att dekan skapa förutsättningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrån vadLäroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever ijämförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har använt är intervju ochobservation, där observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna.

I den här uppsatsen undersöker vi sex pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av flerspråkiga elever i årskurserna ett till sex. Vi fokuserar främst kring hur de arbetar för att stärka elevernas språk i NO-undervisningen. Pedagogerna arbetar i två större kommuner i södra Sverige med en varierande andel flerspråkiga elever i sina klasser. I vår bakgrund skriver vi att det finns stora skillnader mellan meritvärdet hos elever med svensk bakgrund och hos elever med utländsk bakgrund. Allra svårast är det för de elever som kom till Sverige efter skolåldern, men även föräldrarnas utbildningsnivå spelar stor roll för elevernas skolresultat.

Elever med läs- och skrivsvårigheter är ofta normalbegåvade, men pga. sina svårigheter har de problem att anpassa sig inom ramen för den vanliga grundskolans verksamhet. Det som utmärker dem är, att de har svårt att finna sig tillrätta i den vanliga klassrumssituationen och därför är de i behov av extra stöd, menar Kullberg (1995). Syftet med denna undersökning har varit att se hur två olika skolor arbetar för att säkra en god utvecklingsmiljö, för de elever som lider av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta har vi tagit reda på genom kvalitativa intervjuer och observationer med rektorer, specialpedagoger, klasslärare och elever ute på skolorna.

Elever är olika och skolans styrdokument säger att de därför ska bemötas utifrån sina specifika behov och förutsättningar. Vissa elever har svårare än andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav på ordning och reda. Vi har utifrån ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lärares tillrättavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie där vi använt oss av enkäter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrån ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, såväl med som utan koncentrationssvårigheter.

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka vad inkludering innebär, med fokus på elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har också undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjälpa dem. Genom att samla in data från vetenskapliga artiklar har vi nått vårt syfte som vi sedan analyserat utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebär att alla elever ska undervisas tillsammans och att det är skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara både positiva och negativa.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lärarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssätten med elever som kräver särskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. Här undersöks även hur lärare och elever möter olika arbetssätt och metoder där de förhåller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur undervisning drivs när man har elever med diagnosen autism i klassen och pedagogers syn på hur de arbetar för att inkludera dessa elever. Syftet är också att undersöka om klassrumsmiljön på skolan spelar en särskild stor roll för elever med autism. De frågeställningar som vi har använt oss av är: Hur arbetar pedagogerna med elever som har diagnosen autism? Vad anser de vara av betydelse för att dessa elever ska kunna inkluderas i klassrumsarbetet? Undersökningen i detta arbete bygger på två kvalitativa metoder. Vi har använt oss av metoderna observation och intervju.

Många av de skador som inträffar inom ridsport är ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare är mångfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet är ofta en följd av ryttarens kognitiva värdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förståelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha råkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstå hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen påverkade deras kognitiva värdering samt (3) förstå vilka faktorer som underlättade eller försvårade vägen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer användes och analysmetoden var holistiskt-innehåll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var två ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada.

En elementär beståndsdel av en fungerande marknad är tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management består av olika teorier och metoder för att mäta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat på agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillämparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nå fördelar. Ett sätt att motverka agentproblemet och kvalitetssäkra redovisningen är att låta en revisor genomföra revision på bolagets räkenskaper.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur elever i skolår tre resonerade kring likhetstecknet när de löste pre- algebraiska uppgifter. För att kunna besvara vår frågeställning valde vi att göra en observationsstudie där eleverna fick sitta i grupp och lösa de olika uppgifter vi givit dem. Sju grupper observerades med tre elever i varje grupp och resultatet från vår studie visade att det fanns tre dominerande sätt att se på likhetstecknet. Det fanns de elever som såg likhetstecknet som ett resultattecken, de som kopplade ihop likhetstecknet med ett räknesätt och de som menade att likhetstecknet stod för ekvivalens. Vidare visade det sig att de elever som uppfattade likhetstecknet som ett resultattecken eller ett tecken som var kopplat till ett räknesätt hade svårt att lösa flertalet av de uppgifter vi givit dem..

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flerspråkiga elever i matematikundervisningen. Flerspråkiga elever har ett annat modersmål som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att läs- och skrivförståelsen har betydelse inom matematiken för flerspråkiga elever är tämligen känt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyråns rapport (2014) visar statistiken att flerspråkiga elever inte uppnår målen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmål.Detta är en kvalitativ studie som utförts på två 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flerspråkiga elever.

Kommunikationsproblem mellan användare och systemutvecklare har varit känt i systemutvecklingskretsar under lång tid. På senare tid har även företagen börjat uppmärksamma betydelsen av ett fungerande samarbete. Eftersom användare och systemutvecklare träffas mycket vid valideringen av system och kravspecifikation är det här som mycket av kommunikationsproblemen uppstår. Problemet består till stor del av att systemvetarna har svårt för att lyssna på icketeknisk kunskap. Användarnas språk blir helt enkelt för amatörmässigt.Vid valideringsfasen skall användarna validera de verksamhetsbeskrivningar som tagits fram av systemvetarna.

Självkänslan är ett begrepp som i vardagliga sammanhang framställs som något som är lätt att förstå sig på och att förändra men forskningen visar det motsatta. Självkänslan är sannolikt ett av de mest undersökta fenomen inom socialpsykologin. Forskarna är inte ense om en definition av begreppet eller om självkänslans kausalitet med det är framförallt två teorier om självkänslans tillblivelse som är rådande inom forskningen. 1994 skrivs begreppet självkänsla in i läroplanen och blir således skolans angelägenhet. Forskningen visar att självkänslan har ett prediktionsvärde för de yngre elevernas prestationer samtidigt som elevernas prestationer påverkar självkänslan.

Svensk hälso- och sjukvård är en informationsintensiv bransch som står inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som används idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. Vårdpersonalen efterfrågar att den teknologi som används ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vård och omsorg som kan stödja användarna i deras arbetssituation krävs att metoder utvecklas utifrån användarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sådana metoder utifrån ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som används utifrån de fysiska förutsättningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgår från att människans tänkande ses som ett fenomen som utgår från social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses på så sätt vara distribuerad.