En femtedel av de elever som har utlĂ€ndsk bakgrund nĂ„dde inte mĂ„len i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte nĂ„r mĂ„len, vad man kan göra Ă„t det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i tvĂ„ skolor i en kranskommun till Stockholm. SprĂ„k och kultur Ă€r faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var tvĂ„ av de faktorer som eleverna trodde pĂ„verkade eleverna med utlĂ€ndsk bakgrunds mĂ„luppfyllelse i matematik..

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ kÀnnedom om hur pedagoger och elever kÀnner för skÀll i skolan. Vi har dÄ sett till kollektiva respektive individuella utskÀllningar, betydelsen av vem som skÀller och vad som hÀnder nÀr parterna blir arga och tar till skÀll. Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med nÄgra av de teorier vi uppmÀrksammat i vÄr kunskapsbakgrund. Det har visat sig att sÄvÀl elever som pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ vad skÀll innebÀr för dem.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur flersprÄkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation dÄ de har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ inlÀrningen av ett för dem tredje sprÄk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning samt skolsituationen för och resultat hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av en serie intervjuer skapas en bild av nÄgra elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att synen pÄ flersprÄkiga elever ofta Àr nÄgot ensidig och fokuserad pÄ elever med problem och bortser frÄn en grupp mycket framgÄngsrika elever som lÀrt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom Àr det tydligt att trygghet och sjÀlvkÀnsla Àr av vikt för flersprÄkiga elever med annan kulturell bakgrund..

Syftet med denna empiriska studie var att se om det fanns nÄgot samband mellan kondition (VO2max) och korttidsminne hos gymnasieelever. Totalt 58 elever, 24 pojkar och 34 flickor, i Äldern 16-18 Är deltog i studien. Studien innehöll tre tester. Den fysiska aktivitetsgraden (kondition/VO2max) uppmÀttes genom en variant av Coopers löptest. Korttidsminnet testades pÄ tvÄ sÀtt.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade.I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

Alzheimers sjukdom Àr vanlig sjukdom i Sverige och övriga vÀrlden dÀr symptombilden har en negativ inverkan pÄ personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, pÄverkan pÄ sinnesstÀmning, förbÀttrade kognitiva funktioner och förbÀttrad fysisk förmÄga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbÀttrades sinnesstÀmningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga.

Idag exponeras varje person för upp till flera tusen annonsbudskap per dag. Annonseringen pÄ Internet ökar och mÀnniskor översköljs med fÀrgglada, blinkande annonser sÄ fort de gÄr in pÄ Internet ? men forskning har visat att mÄnga av annonserna helt ignoreras. Författarna till denna studie hade för avsikt att studera den bakomliggande psykologiska processen som förklarar varför vissa annonser pÄ Internet uppmÀrksammas medan andra helt ignoreras, samt studera faktorer som pÄverkar denna process. Genom litteraturstudier, observationer och intervjuer har författarna förstÄtt att det finns tvÄ kognitiva uppmÀrksamhetsprocesser: den exogena/stimulansdrivna processen som hÀrrör frÄn den varseblivande processen och den endogena/mÄlstyrda processen som hÀrrör frÄn en samverkan mellan lÀsbeteendet pÄ Internet och hjÀrnans minnessystem.

Vi vill med vÄr uppsats ta reda pÄ om vad mobbning egentligen Àr, hur den uppkommer, vad som kÀnnetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning Àr vi vill fÄ ökad kunskap om detta inför vÄr kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 3 och 7. Det vi fÄr ta del av kopplar vi till vÄrt resultat.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om DLS LÀsförstÄelsetest Àr ett bra redskap för att upptÀcka elever i behov av sÀrskilt stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS LÀsförstÄelsetest och det nationella provets lÀsförstÄelsedel studeras. Studien görs pÄ 59 elever i Är 9. Studiens resultat visar pÄ ett visst samband mellan testen men mÄnga elever med lÄgt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelsetest klarar ÀndÄ det nationella provets lÀsförstÄelsedel. Elever med högt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelse fÄr i studien Àven högt resultat pÄ det nationella provet.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Syftet med undersökningen Ă€r att beskriva och försöka skapa bĂ€ttre förstĂ„else för av vad hĂ€sten betyder för elever pĂ„ Naturbruksgymnasiets hĂ€stinriktning i relation till deras skolframgĂ„ng, motivation och emotionella utveckling. DĂ€r min intention Ă€ven har varit att undersöka om det finns nĂ„got samspel mellan hĂ€sten och elevers utveckling till ansvarstagande mĂ€nniskor och om det finns nĂ„got i samvaron med hĂ€starna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmĂ„ga att göra och uttrycka medvetna etiska stĂ€llningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, bĂ„de pedagogisk forskning och forskning kring interaktion hĂ€st- mĂ€nniska.HĂ€sten kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan mĂ„nga olika behov, vĂ€rden, motiv och attityder existera och fĂ„ utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhĂ€sten som krĂ€vs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundlĂ€ggande kunskaper om hĂ€stens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsĂ€tt pĂ„ lĂ€rande. Även brister i kommunikationen lĂ€rare emellan och mellan elever och lĂ€rare gör att eleverna tappar motivationen.

Detta arbete har försökt besvara hur en animerad film kan förklara tekniskafunktioner i ett stridsfordon för att underlÀtta förstÄelsen för hur fordonstypengenerellt fungerar, hos en allmÀn svensksprÄkig mÄlgrupp med varierandeförkunskaper.Arbete belyser den kritik som finns mot anvÀndandet av animation i undervisandesyfte. För att sedan titta pÄ hur den kritiken besvarats av senare forskning, frÀmstinom kognitionsvetenskap, dÀr man diskuterar hur animation kan ha enundervisande funktion.För att finna exempel pÄ hur forskningen kan appliceras pÄ skapandet avanimation i praktiken gjordes analyser av animationer som försöker förklaratekniska funktioner i stridsvagnar. Dessutom har en gestaltning som syftar till attgenerellt förklara en stridsvagn för en allmÀn svensktalande mÄlgrupp, tagits frami samarbete med Sveriges försvarsfordonsmuseum Arsenalen. GestaltningenbestÄr av en fyra och en halv minut lÄng, animerad film och heter Hur fungerar enstridsvagn?Filmen visades för fem personer som med olika hög förkunskap pÄ omrÄdetstridsvagnar.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade. I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.