Målet för handikappolitiken i Sverige är att alla människor med funktionshinder i alla åldrar ska ha samma möjligheter som icke funktionshindrade människor att vara helt delaktiga i samhällslivet, vilket även omfattar arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att studera övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv. Ambitionen är även att lyfta fram hur elever inom särskolan ser på sin framtida arbetssituation samt belysa vilka hinder och möjligheter som finns för särskoleelever att få ett arbete. Kvalitativa intervjuer har gjorts med gymnasiesärskoleelever, lärare, studie- och yrkesvägledare, rektor, Arbetsförmedling, kommunens arbetsanpassare som arbetar inom Handikappomsorgen samt arbetsgivare. Resultatet av dessa intervjuer visar bland annat att flertalet av eleverna önskar ett ?vanligt? jobb, möjligtvis med en handledare som stöd.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva en grupp personer med fysiska funktionshinders erfarenheter av fritidsaktiviteter tillsammans med rehab-/servicehund. För att samla in data gjordes semistrukturerade intervjuer med elva personer med fysiska funktionshinder som innehar en rehabhund. Data analyserades med innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Nya möjligheter och ett nytt liv?, ?Hunden som assistent?, ?Hunden ett redskap för sociala relationer?, ?Hunden en trygghet som skapar aktivitet?. Det sammanfattande resultatet av denna studie visar att rehabhunden har bidragit till ett ökat fysisk, psykiskt och socialt välmående hos sina förare.

Att få ett barn med funktionshinder kan innebära många olika känslor. Situationen för dessaföräldrar kan vara mycket speciell då de ofta vårdar sina barn hemma och på så vis blirexperter både i sitt föräldraskap, men också på omvårdnaden som i vanliga fall ärsjuksköterskan expertkunnande. De har även vissa konkreta behov som kan skilja sig frånandra föräldrars. Detta gör att relationen mellan dem och sjuksköterskan är speciell och detfinns en balans av givande och tagande som är viktig att uppnå. Sjuksköterskor styrs av enmängd lagar och författningar som bland annat betonar de skyldigheter som de har gentemotmänniskor med funktionshinder och deras familjer.

Studiens syfte är att kartlägga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och läkemedel m.fl. är bland funktionshindrade vuxna som är biståndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet är att kartlägga vilka handlingsmöjligheter som finns när personalen vill hjälpa eller får hjälp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingått 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 är enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 är enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur äldre män med funktionshinder erfar sina dagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades fem män i åldrarna 69-84 år som var ensamboende. Data analyserades utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade att mäns erfarenheter var mångfacetterad och analysen mynnade ut i fyra kategorier: ?att ingenting göra och vara nöjd?, ?att med stolthet blicka tillbaka på sitt aktivitetsliv?, ?att avstå från aktivitet när den inte längre är meningsfull? och ?att ha en önskan att komma ut?.

Det här examensarbetet handlar om på vilket sätt Internet/IT kan göra livet lättare för handikappade. Arbetet grundar sig på mitt intresse för teknik och vad den kan göra för nytta för både pedagoger, lärare och främst elever i särskolan.Jag har bl a undersökt hur Internet/IT används av elever på olika särskolor i Sverige genom att skicka ut e-mail enkäter via e-mail. Med hänsyn till lärarna på särskolorna så har jag inte publicerat vare sig namn eller skolor i arbetet. Detta beror på att jag i min frågeställning inte brytt mig om att få med detta. Det var svaren och inte de svarande som var de väsentliga för arbetet.Jag har också tagit del av aktuell information som jag har funnit på Internet samt information från rapporter.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal på två skolor. Jag har tagit del av skolornas mål och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i två omgångar, först en enkätundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar på skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring ämnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn på särundervisning och andra skolformer så som särskolan.

Denna uppsats ska på ett vetenskapligt sätt försöka beskriva vad dokumentärserien ?I en annan del av Köping? framställer. Vilka diskurser synliggörs i programmet och står programmet eventuellt för en förändring i svenskt medieutbud vad det gäller skildring av funktionshindrade personer? Genom en koncentrerad studie av samtal som handlar om anhörigas tal om sitt funktionshindrade barn, kärlek samt sex påvisas diskurser i förhållande till begreppen normalitet och avvikelse. Denna uppsats försöker besvara vilka relationer som finns mellan huvudkaraktärerna och vad de medverkande representerar i serien.

Our aim of this study was to investigate barriers and opportunities for people with mental disorders getting in to the labor market. This from experiences by people whose daily job contains work rehabilitation for this group in particular. On the basis of five qualitative interviews the results showed that prejudices towards people with mental disorders are a barrier for them to get a wage labor. Furthermore the results showed that low self-esteem within the target group and also high educational demands becomes a barrier to a wage labor. The results also showed that to focus on the healthy aspects may serve as an opportunity for people with mental disorders to get in to the labor market and be able to have a paid job.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken förståelse elever i skolår 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de två skolåren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkät som underökningsmetod vårt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolår 5 och 56 elever i skolår 6. Resultatet visade att många elever i skolår 6 hade förståelse för begreppen men endast en elev i skolår 5 hade den förståelse som vi sökte..

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang.

Vårt intresse i examensarbetet har varit att studera studie- och yrkesvägledningen i särskolan. Som studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever, många av dessa elever kommer att betraktas som ?vanliga? elever, men vi kommer också att möta en stor grupp med elever som har olika svårigheter. Syftet med vårt examensarbete är att få svar på vilka krav som ställs på oss som studie- och yrkesvägledare när vi ska vägleda elever i särskolan. Vi använder oss av en kvalitativ metod i examensarbetet och en intervjustudie med utbildade studie- och yrkesvägledare ligger till grund för vårt resultat. I analysen kommer vi att presentera material från intervjuerna och analysera dessa.

Malmö Högskola Lärarutbildningen 60 p Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2006 ABSTRACT Annette Karlgren (2006). Lärmiljöns betydelse för elever i behov av särskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 p, Malmö högskola. Syfte Jag har under det senaste året kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifråga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del.

Inscannad 2008-05-09 pga tekniska problem med ursprungsfilen.