Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Jag har i detta arbete undersökt hur elever med nedsatt arbetsminne uppfattar och reflekterar över sin inlÀrningssituation. Syftet Àr att belysa hur nedsatt arbetsminne pÄverkar inlÀrning och vad den pedagogiska personalen kan göra för att kompensera och underlÀtta för dessa elever. Den empiriska delen baseras pÄ en frÄgeguide jag har genomfört i samtal med 11 elever i Är 6-9. I min undersökning framkommer att elever med nedsatt arbetsminne har svÄrigheter att ta in kunskap eftersom deras arbetsminne lÀtt blir överbelastat och det saknas resurser till de mentala processer som sker i hjÀrnan nÀr kunskap lÀrs in. Nedsatt arbetsminne ger negativa effekter pÄ framför allt lÀsförstÄelse och matematik och dÄ frÀmst problemlösning. Brister i lÀsförstÄelse pÄverkar de flesta Àmnena, framför allt de teoretiska.

Mot en bakgrund av bland andra Vygotskijs teori om lÀrande via interaktion och samtal undersöker uppsatsen hur ett didaktiskt verktyg för anvÀndandet av Facebook kan se ut. Verktyget utarbetades utifrÄn tidigare forskning och teorier inom omrÄdet. Delarna av verktyget uppmanar elever att anvÀnda en Facebookgrupp för lÀrarkontakt, diskussion, fildelning och Äterkoppling. Uppsatsen granskar Àven gymnasieelevers reaktion pÄ verktyget vid undervisning och utvÀrdering. I vÄra intervjuer och enkÀter framkommer att Facebook i skolan uppskattas olika beroende pÄ hur stort behov eleverna har av kontakt med lÀraren utanför klassrummet men Àven att det finns hinder för att anvÀnda Facebook i skolsammanhang.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

Vi har genomfört en litteraturstudie som sammanfattningsvis tog upp problematik kring tid, resurser, miljö och andra svÄrigheter för eleverna, framförallt i sprÄk.Vi har Àven genomfört en undersökning pÄ en skola i södra Sverige kring elever i matematiksvÄrigheter. Undersökningen har gjorts i flera olika steg, för att se vilka elever som befann sig i svÄrigheter och vilka svÄrigheterna var. Utefter det har vi utformat uppgifter för att stÀrka eleverna inom dessa omrÄden. Resultatet gav ett positivt utfall. Detta tror vi beror pÄ att eleverna fann uppgifterna roliga och stimulerande.Syftet var att fÄ en inblick i hur man kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter, och Àven tipsa andra om hur man kan gÄ tillvÀga.

ABSTRAKT Persson, Emely & TrÀgÄrdh, Cecilia (2014). SprÄktest ? ett nödvÀndigt ont eller ett vÀrdefullt lÀrverktyg? (Language test ? a necessary evil or a valuable teaching tool?). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syfte och frÄgestÀllningar VÄrt övergripande syfte Àr att undersöka lÀrares syn pÄ att testa elever i behov av stöd, elevernas upplevelse av att bli testade samt hur testanvÀndning kvalificerar sig i ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Finns det nÄgot samband mellan förekomsten av professionellt lÀrande mellan lÀrare och sÀttet pÄ vilket lÀrare vÀljer att kartlÀgga elever i behov av stöd? Ger testresultat den information man behöver för att hjÀlpa elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur vÀljs tester ut? Hur anvÀnds resultatet i det fortsatta lÀrandet? Kan det uppstÄ nÄgra etiska problem i samband med testning och i sÄ fall vilka? Teoretisk förankring Vi kommer att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, i vilket sprÄkets roll Àr av stor vikt vid lÀrande och utveckling.

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder pÄ gymnasiet innebÀr samt hur vÀgledare och elever upplever programmet utifrÄn begreppen kÀnsla av sammanhang och stigmatisering. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebÀra? 2) PÄ vilket sÀtt kan skolgÄngen anpassas för eleverna som gÄr pÄ individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vÀgledare arbeta med elever pÄ ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gÄ pÄ programmet utifrÄn begreppen stigmatisering och kÀnsla av sammanhang? Vi anvÀnder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; kÀnsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM Àr viktiga för personer med ADHD.

Syfte med vÄr examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka argument som lÀrarna har för nÀr och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra sprÄk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgÄngen tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan pÄverka inlÀrningen av ett nytt sprÄk. Vi tar Àven upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra aprÄk. Som metod anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lÀrare som vi intervjuade har skiftande syn pÄ klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. FörskollÀrarna arbetade Àven i stora barngrupper dÀr det fanns barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarna ansÄg att stora barngrupper pÄverkade barn i behov av sÀrskilt stöd. De intervjuade förskollÀrarna uttryckte svÄrigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrÄn barnets förutsÀttningar i stora barngrupper.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken kompetens och resurser studie- och yrkesvÀgledare med erfarenhet av Aspergers syndrom anser Àr viktiga att ha för att kunna vÀgleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.För att kunna besvara mitt syfte anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner som jag hade valt ut genom godtyckligt urval. Resultatet visade att det fanns mÄnga likheter i förhÄllandet att vÀgleda ?vanliga? elever men ocksÄ skillnader. SÀttet att tolka information och sÀttet en person med Aspergers syndrom sjÀlv kommunicerar pÄ kan till vissa delar vara annorlunda jÀmfört med mÀnniskor som inte har Aspergers syndrom. Samtliga intervjupersoner anser att bristande resurser Àr ett gemensamt problem. Det behövs bÄde mer tid och mer personal i arbetet kring elever med Aspergers syndrom. TyvÀrr kÀnde intervjupersonerna missnöje och otillfredsstÀllelse nÀr det gÀller respektive skollednings förstÄelse och insikt om arbetet kring elever med diagnosen Aspergers syndrom. Enligt skolverkets allmÀnna rÄd har man som studie- och yrkesvÀgledare för elever med Aspergers syndrom till uppgift att se till deras specifika funktionsnedsÀttning sÄ att dessa elever, i likhet med andra elever, fÄr möjlighet att göra vÀl underbyggda val..

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller Àr det kanske sÄ att den allmÀnna uppfattningen gÀllande synen pÄ de elever som Àr i behov av extra stöd Àr att de Àr ovilliga att lÀra? Hur uppfylls skolans samhÀllsuppdrag? Varför vÀljs just detta upplÀgg? Detta Àr alla starka frÄgor som kanske inte alltid Àr lÀmpliga att uttrycka just pÄ detta vis men likvÀl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lÀrare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrÄn gÀllande styrdokument. Jag har dÀrför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av nÄgra lÀrare i grundskolans senare Är för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att anvÀnda mig utav deltagande observationer med pÄföljande semistrukturerade lÀrarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete mÄste ses ur flera dimensioner dÀr individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhÀllsmedborgare bör vara frÀmsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvÀndigtvis Àr beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet pÄ hela skolan i vidare mening Àr det som avgör om en inkluderande undervisning uppnÄtts och att man av denna anledning bör stÀlla sig frÄgan om synen pÄ en inkluderande undervisning behöver omvÀrderas för att kunna uppnÄ syftet med densamma..

UtgÄngspunkten i mitt arbete har varit att ta reda pÄ om jag som pedagog kan pÄverka elever att ta eget ansvar för sitt lÀrande. FrÄgorna jag ville ha svar pÄ löd: Hur tÀnker elever dÄ de fritt fÄr vÀlja bÀnkkamrat? Kan jag som pedagog, genom pÄverkan, vÀgleda elever till att finna sitt optimala inlÀrningsklimat? Hur överensstÀmmer elevernas motiv med de av mig bedömda för individen, för pedagogen och för gruppen som helhet? För att ta reda pÄ om alla elever i klassen hade nÄgon rastkamrat gjorde jag först ett sociogram i klassen. SjÀlva undersökningen, aktionsforskningen, strÀckte sig över fyra veckor. I början pÄ veckorna lÀt jag eleverna vÀlja bÀnkkamrat efter kriterier som jag pÄtalat inför valen.

Studien har undersökt om motorisk anpassad trÀning ger nÄgon observerbar effekt pÄ elever med motoriska brister som har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger per vecka. Elever i skolÄr 2 (7 ? 8 Är) observerades vid tvÄ tillfÀllen med sju mÄnaders mellanrum pÄ tvÄ snarlika skolor. För att mÀta och registrera motoriskt status anvÀndes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever.

Den hÀr studien syftar till att utveckla kunskap om hur lÀrare ser pÄ begreppet likvÀrdig bedömning vilket Àr intressant eftersom bedömning och likvÀrdighet Àr stÀndigt aktuella Àmnen i skoldebatten. FrÄgestÀllningarna rör sig om vad likvÀrdig bedömning innebÀr för lÀrare och vad som Àr betydelsefullt för den likvÀrdiga bedömningen. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare. Teoretiska utgÄngspunkter Àr sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; SÀljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus pÄ likvÀrdighet och alla elevers rÀtt till utveckling dÀr bedömning Àr dynamiska kulturella processer som kan anvÀndas som verktyg för lÀrande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lÀrare dels uttrycker att det Àr omöjligt att uppnÄ likvÀrdig bedömning och dels att likvÀrdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lÀrande och utveckling. Slutsatser som dras Àr att likvÀrdig bedömning har olika betydelser beroende pÄ de studerade lÀrarnas kunskapssyn.

Vi har gjort en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och förĂ€ldrars behov. Upplever muslimska barn och förĂ€ldrar att deras behov tillgodoses av den svenska skolan? Är vissa behov och diskussioner mer vanligt förekommande Ă€n andra? PĂ„ vilket sĂ€tt bemöts de behov och diskussioner som kan uppstĂ„ av den svenska skolan?Litteraturdelen behandlar de omrĂ„den i svensk skola som för vissa muslimer kan komma bli svĂ„ra att delta i samt ger exempel pĂ„ hur lĂ€rare kan bemöta detta. Det vi har kommit fram till Ă€r att mĂ„nga förĂ€ldrar kĂ€nner bristande engagemang frĂ„n lĂ€rarens hĂ„ll nĂ€r det gĂ€ller att sĂ€tta sig in i olika religioner. Vi har ocksĂ„ kunnat se att det inte fanns nĂ„gon skolplan om hur muslimska barn och förĂ€ldrars behov bör bemötas, i kommunen dĂ€r vi genomförde vĂ„r undersökning..