Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan pÄverkar elevernas psykiska hÀlsa utifrÄn ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgÄr frÄn tidigare utförd empiri som har Äterfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att anvÀnda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hÀlsa. Studiens resultat pÄvisar klara samband mellan social status och psykisk hÀlsa. Resultatet visar Àven att elever som tillskrivs en lÄg status i skolan i mÄnga fall utvecklar psykisk ohÀlsa under skoltiden eller senare i livet.

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator Àr idag nÄgot som politiker, skolledare och lÀrare tycker Àr en sjÀlvklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik pÄ EU nivÄ men vi finner Àven starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skÀl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men Àr det alltid bra med datorn i undervisningen? LÀrare och rapporter vittnar om att datorn ofta anvÀnds till nÄgot helt annat Àn till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.

LÀrare fÄr allt svÄrare att orka med sitt arbete. De som drabbas vÀrst Àrelever i behov av sÀrskilt stöd. Dessa elever Àr extra resurskrÀvandeoch lÀrarna fÄr svÄrt att mÀkta med eleverna i den arbetsrelateradestress de kÀnner idag. Syftet med denna studie var att undersöka hurarbetsrelaterad stress styr lÀrarnas bemötande av elever i behov avsÀrskilt stöd. En enkÀtundersökning med 119 deltagande lÀrare frÄn tiogrundskolor i mellansverige utfördes.

Syftet med min uppgift var att ta reda pÄ om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för Ärskurs 3 har haft svÄrigheter med sprÄket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn pÄ sprÄktesten, screening, som görs pÄ BVC. Jag ville Àven ta reda pÄ om det Àr möjligt att se pÄ screeningen som görs pÄ BVC om barnet kommer fÄ svÄrt att klara de nationella proven i svenska i Ärskurs 3.BarnavÄrdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptÀcka och fÄnga upp barn som visar pÄ problem med sin kommunikations-, sprÄk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rÀtt hjÀlp för barn med sprÄksvÄrigheter har gett resultat.Jag har dÀrför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för Ärskurs 3. DÀrefter har jag tagit reda pÄ om det funnits nÄgra svÄrigheter för dessa elever pÄ sprÄkscreeningen som de genomförde pÄ BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

Bildpedagogik.

Studiens syfte Àr att bidra till en ökad förstÄelse och insikt i pedagogers motiv för anvÀndandet och inte anvÀndandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan pÄ 2000-talet, vilket vi har svÄrt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska lÀroplanen, det vill sÀga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod pÄ en skola i mellersta norrland.

SammanfattningVi som gjort denna studie vet inte vad lÀrarna och skolan gör för att inkludera elever ?i lÀs och skrivsvÄrigheter? i ?en skola för alla? inom klassens ram. Vi skall ta reda pÄ vad lÀrarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ?I lÀs och skrivsvÄrigheter? sÀger att lÀrarna och skolan gör.Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ?i lÀs- och skrivsvÄrigheter? samt deras lÀrare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs pÄ tvÄ skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium.

Studiens syfte Àr att undersöka sprÄkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vÄrterminen 2012. FrÄgestÀllningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gÀllande innehÄll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan sprÄk och betyg i textproduktion visar elever pÄ de studieförberedande programmen i jÀmförelse med elever pÄ yrkesförberedande program??     Materialet för studien Àr 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrÄn en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehÄll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers sprÄkanvÀndning med syfte att bidra till den sprÄkpedagogiska forskningen..

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SSA133VÄrterminen 2012Handledare: Elisabet Engdahl.

Vi mÄste spegla oss och fÄ bekrÀftelse av andra för att utvecklas. Tidigare forskning och litteratur inom socialpsykologi och pedagogik visar att genom att bli sedda med andras ögon fÄr vi syn pÄ oss sjÀlva. Hur vi speglas eller bekrÀftas pÄverkar den bild vi har av oss sjÀlva. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad lÀrare anser att bekrÀftelse innebÀr samt vad deras erfarenheter av bekrÀftelsens betydelse för elevers sjÀlvbild Àr. Studien har en kvalitativ ansats och studiens empiri utgörs av fyra enskilda intervjuer med lÀrare verksamma i klasser med elever i Äldrarna sex till tretton Är.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i grundskolans senare Är arbetar för att fÄ alla elever att nÄ de mÄl styrdokumenten föreskriver. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med och observationer hos fyra svensklÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor i en medelstor kommun i östra Sverige. Undersökningen görs efter frÄgestÀllningar om hur dessa svensklÀrare anvÀnder styrdokumenten nÀr de utformar sin undervisning samt hur de försöker att utforma sin undervisning sÄ att den gör det möjligt för alla elever att nÄ mÄlen. Resultaten visar att lÀrarna tolkar sitt uppdrag efter lÀroplanen pÄ liknande sÀtt. De försöker alla att arbeta för att utforma undervisningen efter elevernas förutsÀttningar och behov med hÀnsyn till deras bakgrund, erfarenheter, kunskaper och sprÄk.

Den ökade invandringen i Sverige har bland annat bidragit till ökade krav pÄ skolans bemötande av nyanlÀnda elever frÄn olika lÀnder som Àr i behov att lÀra sig det svenska sprÄket.Med tanke pÄ sprÄkets betydelse för individen i ett frÀmmande land Àr syftet med vÄr studie att undersöka andrasprÄkinlÀrning i förberedelseklasser, utifrÄn pedagogiska perspektiv.FrÄgestÀllningarna i undersökningen Àr; Hur upplever förberedelseklasslÀrare att invandrarelever lÀr sig det svenska sprÄket? Vilka pedagogiska redskap anvÀnds under sprÄkinlÀrningsfasen och bedömer lÀrarna att eleverna fÄr tillrÀckliga sprÄkkunskaper för att möta skolans krav i övrig Àmnesundervisning?Studien belyser mÄngfald i samhÀlle och skola, sprÄkets betydelse, undervisningsmetoder samt modersmÄlets roll i andrasprÄksundervisningen, utifrÄn nÄgra lÀrares syn pÄ dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen Ät mellan pedagoger, angÄende detta?Studien bygger pÄ kvalitativ metod med sju intervjuer och en observation samt en omfattande litteraturundersökning, vilket enligt vÄr mening visar att det finns ett ökat behov av mÄngkulturell förstÄelse i den svenska skolan.Resultatet av vÄra intervjuer Àr naturligtvis inte generaliserbar pÄ grund av dess begrÀnsade omfattning men den visar ÀndÄ enligt vÄr uppfattning att det efterfrÄgas förÀndrade förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder som inkluderar samtliga ÀmnesomrÄden. Resultatet ÄskÄdliggör Àven att invandrarelever inte har tillrÀckliga sprÄkkunskaper för att klara skolans kunskapskrav och att det finns ett utanförskap som kan ha sin grund i samhÀllets segregation, vilket vi anser har stÀrkts genom litteraturen..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrÄn deras kommunikativa och sprÄkliga förmÄgor. Med hjÀlp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lÀrare pÄ lÄg- och mellanstadiet presenterar studien hur lÀrarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och sprÄkliga förmÄgor.UtifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lÀrarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar.En slutsats i denna studie Àr att lÀrarna upplever att tysta elevers tysthet Àr situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lÀrarna ansÄg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att fÄ de bÀsta förutsÀttningarna för framför allt de tysta eleverna. LÀrarna beskrev ocksÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt som de anvÀnde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmÄgor. I studien framkom ocksÄ att lÀrarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer.

Det hÀr Àr en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi pÄ tvÄ skolor pÄ en mindre ort i SkÄne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gÀrna gÄr till speciallÀraren för att fÄ enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bÀsta för att tillgodo se elevernas behov av extra hjÀlp. Arbetslagen ute pÄ skolorna samarbetar och anvÀnder sina olika erfarenheter för att pÄ bÀsta sÀtt undervisa de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi..

LÀxor Àr ett fenomen som de flesta av oss kan relatera till. Jag tror att mÄnga har positiva minnen utav lÀxor frÄn sin tid i skolan, medan andra har negativa minnen. I vÄrt samhÀlle Àr det inte sÄ vanligt att mÀnniskor tvingas ta med sitt arbete hem efter avslutad arbetstid. SÄ ser det dock ut i den svenska skolan.  Jag vill med denna studie ta reda pÄ hur lÀrare motiverar anvÀndandet av lÀxor. Samt hur man resonerar generellt kring Àmnet lÀxor.