Vilka lÀromedel Àr bra och vilka Àr mindre bra? Som lÀrare, och kanske speciellt som nyutexaminerad lÀrare Àr det inte det lÀttaste att skilja agnarna frÄn vetet. I denna uppsats har jag valt att kritiskt granska lÀromedlet SprÄkdax 2 och nÀrmare bestÀmt bestÄndsdelarna LÀsdax 2, Skrivdax 2 och dess lÀrarhandledning, LÀrardax 2. Jag har tagit reda pÄ om detta lÀromedel i svenska förbereder eleverna för att de ska klara nationella provet i Ärskurs tre. Eftersom nationella prov i Ärskurs tre Ànnu bara genomförts som testomgÄng och dÀrmed Àr vÀldigt nytt, tar Àven detta en stor del i uppsatsen. Jag har jÀmfört bland annat likheter och skillnader mellan lÀromedlet och provet, avvÀgningen mellan text och bild etcetera.

Jag har i min undersökning tittat nÀrmare pÄ hur pedagoger i dagens skolor arbetar för att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Pedagogerna i de lÀgre stadierna har ett stort ansvar att lÀra sina elever lÀsa och skriva, men hur hjÀlper pedagogen de elever som inte knÀcker lÀskoden innan de slutat Ärskurs tvÄ. Jag har valt att intervjua tvÄ pedagoger för att se hur de arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag har ocksÄ valt att diskutera med nÄgra elever och höra deras Äsikter om att lÀra sig lÀsa och skriva.Jag har kommit fram till att pedagogerna arbetar pÄ liknande sÀtt med alla elever, oavsett svÄrigheter eller inte. Undervisningen Àr anpassad till varje individ, pedagogerna anvÀnder olika inlÀrningsmetoder för att hjÀlpa sina elever.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elevers frukostvanor ser ut samt om det finns nÄgot samband mellan en bra frukost och goda skolprestationer hos elever i skolan. Undersökningen genomfördes pÄ grundskolor i LuleÄ och SkellefteÄ kommun under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (vfu), hösten 2005. Eleverna Àr mellan sex och sju Är gamla varav fjorton flickor och sjutton pojkar. VÄr empiriska studie grundar sig pÄ enkÀter till elever. EnkÀterna anvÀndes som underlag för att kunna identifiera vilka elever som Ät bra respektive mindre bra frukost.

Den hÀr studien syftar till att belysa hur musiklÀrare som undervisar grupper med funktionsnedsatta elever, förhÄller sig till sin egen musikundervisning. För att nÀrma mig musiklÀrarnas olika förhÄllningssÀtt valde jag att anvÀnda den kvalitativa intervjun som forskningsmetod. Hanken och Johansens (1998) kategorier för den pedagogiska grundsynen hos en musiklÀrare utgör en stor del av de teoretiska utgÄngspunkterna för studien. Jag har bland annat jÀmfört och placerat in informanterna i Hanken och Johansens kategorier för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram en tydligare bild av informanternas undervisning.Resultatet visar tydligt att elevernas funktionsnedsÀttning inte pÄverkar mÄlet med informanternas undervisning. Det som skiljer musikundervisning för elever med funktionsnedsÀttning frÄn elever utan funktionsnedsÀttning Àr framförallt undervisningssÀttet och metoden.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur lÀrare resonerar om flersprÄkighet och hjÀlp och stöd för de elever som Àr flersprÄkiga i en skola dÀr nÀstan alla andra elever Àr ensprÄkiga. Detta har genomförts genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer dÀr alla intervjuer genomförts enskilt. Studien omfattar sex stycken informanter var av fyra av dessa arbetar pÄ en icke mÄngkulturell skola. Av de tvÄ övriga informanterna, arbetar den ena pÄ en mÄngkulturell skola och den andra som modersmÄlslÀrare pÄ bÄde mÄngkulturella och icke mÄngkulturella skolor. De slutsatser som kan dras av denna studie Àr att de lÀrare som arbetar pÄ en icke mÄngkulturell skola, inte Àr sÄ insatta i vad begreppet flersprÄkighet, enligt forskningen, innebÀr.

?Yrkeskvalitet Mellan Raderna? syftar till att kartlÀgga hur den svenska lÀrarkÄren portrÀtteras i tvÄ stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i tvÄ steg genom en lÀttare innehÄllsanalys och en huvudanalys bestÄende av kritisk diskursanalys pÄ makro- och mikrostrukturell nivÄ. OmgÀrdar gör ocksÄ en komparativ ansats. De metodologiska vÀgvalen har sin grund i tre teorier; andra nivÄns agenda-setting, sociologisk karaktÀrsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de bÄda dagstidningarnas portrÀttering av den svenska lÀraren.

Min undersökning inbegriper barns andrasprÄksinlÀrning. Studiens syfte Àr att fÄ fram barns svÄrigheter i svenska som andra sprÄk och hur pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn i förskolan. Litteraturen innehÄller mÄnga diskussioner angÄende tvÄsprÄkighet, sprÄkliga svÄrigheter i andrasprÄksinlÀrning och inlÀrningsmetoder som stimulerar sprÄkinlÀrning. Jag har valt en kvalitativ studie i en avdelning pÄ en förskola. DÀr gjorde jag tvÄ gruppintervjuer med tre pedagoger och observationer av barnens sprÄkinlÀrning och pedagogernas arbetssÀtt. I resultat har jag kommit fram till att barn har olika sprÄkliga svÄrigheter i svenska som andra sprÄk. Pedagogerna i den utvalda förskolan anvÀnder olika inlÀrningsmetoder som vÀcker barns intresse för att utveckla svenska som andra sprÄk. För att stimulera barns sprÄkinlÀrning, anvÀnder pedagogerna höglÀsning, upprepning, lek, sÄng och tema.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i vanliga klasser direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀndas behov ser ut.

Under vÄrterminen 2010 startar en liten mindre skola i södra Sverige ett projekt  med att introducera en ny metod för att öka  elevernas fÀrdigheter inom lÀs -och skrivinlÀrning. Programmet skolan ska börja arbeta med fr om höstterminen 2010 Àr TIL-programmet, Tidig Intensiv LÀstrÀning ( Dahlin, 2006). Tanken med specifikt detta program, Àr att kunna erbjuda alla elever en möjlighet för en bra sprÄkutveckling. Programmet vÀnder sig i första hand till elever i Ärskurs 1 och 2 som inte kommit igÄng med sin lÀsning. Alla elever fÄr under tolv veckor arbeta intensivt med lÀstrÀning.

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstÀrka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act Àr till skillnad frÄn den svenska koden för bolagsstyrning lag och gÀller direkt för 12 svenska företag, men Àven för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utlÀndska företag som blir tvungna att tillÀmpa lagen frÄn och med den 15 juli 2006. SÄ hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förÀndrats och hur kommer den att förÀndras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara pÄ ovanstÄende frÄga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, dÀr Ätta propositioner utvecklats frÄn redan existerande teorier sÄsom agentteorin samt organisatorisk inlÀrningsteori.

Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.

Det hÀr Àr en systematisk litteraturstudie. Vi har anvÀnt oss av sökmotorerna DIVA, ERIC, LIBHUB, LIBRIS, Google och SWEPUB. Majoriteten av vÄr litteratur Àr publicerad av Svenska forskare pÄ Engelska. Litteraturstudien har som syfte att beröra IKT inom skolans vÀrld för personer med bÄde fysiska och psykiska funktionshinder. Studien innehÄller tre olika perspektiv, LÀrare, elev och förÀlder.

Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.

PISA undersökningarna har visat att svenska elevers matematikkunskaper Àr lÄga jÀmfört med elever i andra lÀnder. Det Àr nÄgot som blivit omdiskuterat. För att förÀndra det hÀr krÀvs det att lÀrare besitter pedagogiska kunskaper. För att se hur lÀrare arbetar kring detta problem har jag studerat hur lÀrare arbetar för att hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Studien har ett fokus pÄ stöttande av affektiva sidor samt matematiklÀrande. LÀrare arbetar mycket med stöttande av affektiva aspekter.