Högskolan iJönköpingHögskolan förlärande och kommunikationD-uppatsLärande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLära genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om några elevers lärande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie är huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lärande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jämförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebära. Forskning kring reflektion, metakognition, värdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgångspunkt är den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har använts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i år 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar på kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lärande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse".Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska.

Motivationsarbete är viktigt i skolans värld, särskilt i Idrott och hälsa, då många elever aldrigär fysiskt aktiva på fritiden, enligt litteraturen. Elevers inställning till fysisk aktivitet är enviktig grundsten till motivationen att delta i Idrott och hälsa. Syftet med examensarbetet varatt få djupare kunskap om lärares erfarenheter av att bemöta omotiverade elever till ett aktivtdeltagande i ämnet Idrott och hälsa. Syftet har även varit att belysa lärarnas erfarenheter av attstärka elever med dålig självtillit samt hur de förhåller sig till elevernas olika intressen ochbehov.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer där fem stycken lärare i Idrott och hälsa, pågrundskolans senare del, intervjuats enskilt. Lärares erfarenheter från sin undervisning visadeatt samtal, kontakt och tillit till eleverna är det som är viktigast då det gäller att motiveraelever eller öka deras självförtroende i undervisningen.

Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning på två gymnasieskolor och ta del av det litterära utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgångspunkterna är Molloys didaktiska frågor, den ämnesdidaktiska triangeln ochtidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkäter och fyralärarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lärares och elevers uppfattning omskönlitterär läsning och utbud. Vår övergripande slutsats blev att den skönlitterära läsningenpå de två gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen..

Sara Salman och Maida Gredic (2011). En kvalitativ studie om språkutvecklingen i en förberedelseklass och dess olika undervisningsmetoder. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie handlar om vilka undervisningsmetoder som är mest lämpliga för elever i en förberedelseklass för att utvecklas i det svenska språket på bästa möjliga sätt. Syftet är att lyfta fram två pedagogers sätt att arbeta med barn i en förberedelseklass. Samtidigt vill vi lyfta fram barnperspektivet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur den språkliga dräkten imatematiska textuppgifter inverkar på elevernas förmåga att lösa uppgiften.Fokus i undersökningen har lagts på elever i matematiksvårigheter. Utifrån teorier om olika svårigheter som språkets utformning kan ge inommatematik och svenska, fokuserades i den följande undersökningen påkategorierna signalord, kontextualisering och förstärkning av bild. Sex uppgiftervaldes ut från läromedel för att omformuleras i ytterligare två varianter vardera.Undersökningen inleddes som en kvantitativ undersökning i årskurs fyra däreleverna fick lösa sex uppgifter. Utifrån resultatet valdes elever ut förkvalitativa intervjuer om textformuleringar. De intervjuade eleverna ingick i dendefinierade målgruppen. Resultatet visar att eleverna har lättare att hitta svar när det finns ett signalord iuppgiften. De reagerar olika inför lösandet av en textuppgift, en del kännertilltro medan andra konstaterar att uppgiften inte går att lösa.

Undersökningens syfte är att belysa på vilket sätt teknikundervisningen med sin praktiskestetiska karaktär kan gynna språkutveckling. Teknikundervisning handlar om att ställas inför ett problem som ska lösas, om att misslyckas, förändra, pröva igen och lyckas. I denna studie har åtta elever i åldrarna tio till femton från en förberedelseklass skapat en saga och arbetat praktiskt med konstruktioner, dokumentation, och textbearbetning i anslutning till denna. Undersökningen ger svar på frågor kring hur de praktiska delar inom teknikundervisning kan gynna språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Särskilt fokus har legat på hur eleverna interagerar när de får konstruera figurer och återberätta sin saga med hjälp av dessa och praktiskt?estetiskt teknikarbete.

Vi vill med vår uppsats ta reda på om vad mobbning egentligen är, hur den uppkommer, vad som kännetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och åtgärda mobbning. Vårt syfte med uppsatsen är också att ta reda på hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning är vi vill få ökad kunskap om detta inför vår kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 3 och 7. Det vi får ta del av kopplar vi till vårt resultat.

Kursplanen för historia i årskurs 4?6 är till stor del utformad efter det västerländska och nordiska samhället. Denna studie har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur elevers identitet påverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. Målgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lärares erfarenheter och tankar kring mångkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.

Vi har i vårt examensarbete undersökt om elevers motivation för skolarbetet kan förbättras, genom att införa regelbundna massagestunder i undervisningen. Vårt utvecklingsarbete genomfördes i en år sexa med 18 elever, sju flickor och elva pojkar. Under våra sju praktikveckor (undantag från den första praktikveckan) införde vi massage byggd på riktiga massagegrepp, en till två gånger per vecka i cirka 40-60 minuter per tillfälle. Vi kom fram till vårt resultat genom att låta eleverna svara på två enkäter ? en i början och en i slutet av praktiken.

I den svenska gymnasieskolan ingår kursen ?PA 1201 Projektarbete? som obligatorisk i samtliga gymnasieprogram. Styrdokumenten för kursen genomsyras av det svårfångade begreppet självständighet. Studien syftar till att identifiera redskap och metoder eleverna använder sig av för att möta kravet om självständighet i PA 1201, och att redovisa vad som tolkas som elevernas föreställningar av vad som konstituerar självständighet.Resultaten är nådda genom analyser av videoinspelningar av elever i interaktion och genom samma elevers loggboksanteckningar. I analysarbetet av filmerna har Zimmermans self-regulated strategies (1989) varit vägledande.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare arbetar med språkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgått från två frågeställningar som är följande: Hur arbetar lärare språkutvecklande? Hur samarbetar lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare? För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lärare där två undervisar i svenska som andraspråk och två undervisar i modersmålet. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssätt som genomsyrar undervisningen består av språkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, ämnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har också kommit fram till att eleverna som deltar i modersmålsundervisning lyckas ha bättre resultat och att respondenter anser att modermålet är mycket viktigt för all inlärning. Dessutom påvisar min studie att studiehandledning på modersmålet och samarbete lärarna emellan är något som kan gynna flerspråkiga elevers kognitiva och språkliga utveckling dock förekommer sådant samarbete alldeles för sällan. .

Med denna studie är syftet att undersöka vad forskningen säger om vilka svårigheter som kan uppstå när elever arbetar med textuppgifter. Studien är grundad på tre forskningsfrågor som handlar om vilka svårigheter som kan uppstå för elever i mötet med textuppgifter, vilken betydelse språket har och hur man som lärare kan hjälpa till. I de artiklar vi har läst har vi uppmärksammat att problemlösning är ett fenomen som är svårt att ge en entydig definition på eftersom det kan tolkas på flera olika sätt. Det vi kom fram till genom denna studie är att det finns flera bakomliggande orsaker till varför svårigheter uppstår hos elever gällande problemlösning. Räknefel, fel räknesätt och avskrivningsfel är några av de faktorer till varför elever inte kan lösa uppgifterna korrekt.

Syftet med den här studien är att undersöka om DLS Läsförståelsetest är ett bra redskap för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd när det gäller läsförståelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS Läsförståelsetest och det nationella provets läsförståelsedel studeras. Studien görs på 59 elever i år 9. Studiens resultat visar på ett visst samband mellan testen men många elever med lågt resultat på DLS Läsförståelsetest klarar ändå det nationella provets läsförståelsedel. Elever med högt resultat på DLS Läsförståelse får i studien även högt resultat på det nationella provet.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk samverkar med yrkeslärare på gymnasiet på några utvalda skolor i Östergötland. Avsikten med samverkan mellan lärarna är att höja elevernas motivation att läsa det gymnasiegemensamma ämnet svenska som andraspråk. Jag har utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Han menar bland annat att man inte kan separera ord och begrepp från praktiska aktiviteter. I min undersökning, har jag använt mig av en kvalitativ metod.