Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur gymnasielÀrare inom svenskÀmnet anvÀnder sig av spelfilm i sin undervisning samt hur gymnasieelever uppfattar anvÀndandet av spelfilm inom Àmnet svenska. En enkÀtundersökning har genomförts bland nio gymnasielÀrare inom Àmnet svenska samt med en klass elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrare anvÀnder sig av spelfilm men i olika utstrÀckning och att eleverna vill att denna undervisningsmetod skall förekomma i Ànnu högre grad. LÀrarna framhöll, Àven de, viljan av att anvÀnda sig av film i högre utstrÀckning Àn vad de gör. Eleverna poÀngterade att filmen Àr ett lustfyllt och bra lÀromedel.

En enkÀtundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn pÄ sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt pÄ sin framtid och att fÄ jobb och att eleverna kÀnner sig krÀnkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats var:? PÄ vilket sÀtt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmÄlen för svenska?? Hur ofta och pÄ vilka grunder anvÀnds Gymnasieförordningens undantagsbestÀmmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar ocksÄ att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en sÄ god undervisning och skolgÄng som möjligt.

En enkÀtundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn pÄ sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt pÄ sin framtid och att fÄ jobb och att eleverna kÀnner sig krÀnkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats var:? PÄ vilket sÀtt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmÄlen för svenska?? Hur ofta och pÄ vilka grunder anvÀnds Gymnasieförordningens undantagsbestÀmmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar ocksÄ att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en sÄ god undervisning och skolgÄng som möjligt.

Syftet var att undersöka hur elever tÀnker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjÀlp av Newtons lagar. En frÄgeenkÀt med flervals svarsalternativ anvÀndes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever pÄ gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar pÄ tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om före detta elever som tog examen 2005 pÄ Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rÀtt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att anvÀnda i mitt forskningsarbete Àr att intervjua en klass bestÄende av 17 elever. Jag har stÀllt frÄgor betrÀffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med nÄgot annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar pÄ att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever sÄ rÀckte inte poÀngen till att komma in pÄ de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rÀtt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

Syftet med undersökningen var att utveckla elevernas berĂ€ttelseskrivande med hjĂ€lp av olika typer av responsgivning. Undersökningen gjordes i LuleĂ„- och Älvsbyns kommun. TvĂ„ grupper, 20 elever i Ă„r 5 och 27 elever i Ă„r 6, deltog i skrivprojektet, som pĂ„gick under sju veckor. VĂ„r djupstudie gjordes dĂ€remot endast pĂ„ ett fĂ„tal elever som slumpmĂ€ssigt valts ut. Under praktikperioden utfördes ett antal skrivövningar.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslÀrare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna anvÀnder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 stÄr det att: ?Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov? (s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslÀrare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och Àven problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgÄng och anvÀnda sig av rÀtt hjÀlpmedel.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och jÀmföra vilka arbetssÀtt och strategier lÀrare med olika pedagogiska inriktningar anvÀnder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsÀttningar och individuella behov sÄ att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar pÄ elever med koncentrationssvÄrigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning pÄ tre skolor dÀr vi genomförde intervjuer med lÀrare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lÀrarna ser pÄ elevers koncentrationssvÄrigheter samt vilka arbetssÀtt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde Àven fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssÀtt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna.VÄrt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus pÄ elevernas koncentrationssvÄrigheter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i svenska som andrasprÄk (SVA) och specialpedagoger ser pÄ sitt uppdrag nÀr det gÀller elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd. Studien baseras pÄ sex intervjuer med tre SVA-lÀrare och tre specialpedagoger, frÄn tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som Àr gjord utifrÄn det kategoriska och relationella perspektivet att förhÄlla sig till specialpedagogik, utgÄr frÄn studiens tre frÄgestÀllningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder.Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, bÄde SVA-lÀrare och specialpedagoger, kÀnner att deras uppdrag Àr otydligt nÀr det gÀller arbetet med elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krÀvs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras.Resultatet visar ocksÄ att SVA-lÀrarna och specialpedagogerna Àr medvetna om att elever med utlÀndsk bakgrund, pÄ grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, Àr underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser hÀr adekvat kartlÀggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptÀcka och sÀtta in rÀtt sorts stöd i tid.Samtliga intervjupersoner Àr dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte Àr redo att inkludera alla elever, Àr Àmnet SVA och den lilla stödgruppen nÄgra av förutsÀttningarna för att elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd, sÄ smÄningom ska kunna kÀnna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen..

Abstract Bedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga och resonera kring lÀrares och elevers tankar om och syn pÄ bedömning samt hur de resonerar kring sjÀlv- och kamratbedömning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur elever i Ärskurs fem ser pÄ bedömning och om elevers och lÀrares Äsikter skiljer sig Ät. För att nÄ syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning Àr en positiv utgÄngspunkt för elevers lÀrande och detta poÀngterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras pÄ intervjuer av fyra lÀrare och Ätta elever.

Examensarbetet Utomhuspedagogik för andrasprÄksinlÀrning Àr en kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat fyra pedagoger, tvÄ lÀrare och tvÄ naturpedagoger. Det har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Dessa har alla medverkat i utbildningsprogrammet Aktiva Ute dÀr ungdomar i Äldrarna 16-19 Är gÄr en naturvÀgledarutbildning. HÀlften av ungdomarna har svenska som andrasprÄk. Enligt litteraturen sÄ lÀr sig elever sprÄk genom samspel med andra kompetenta samarbetspartners.

Denna uppsats tar upp ett begrepp inom skolans vÀrld som kallas för prov ur ett elevperspektiv. För lÀrare ses prov som en nödvÀndighet och de vÀger tungt för betygssÀttningen beroende pÄ hur eleven presterar. Dock kan man ÀndÄ se att det varierar frÄn skola till skola hur tungt proven vÀger in i betygen/omdömen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ elevers förhÄllningssÀtt till prov i svenska, sÀrskilt lÀsförstÄelseprov i svenska. Genom samtalsintervjuer med sjutton elever i Ärskurs 5-6 har jag undersökt hur de upplever proven i skolan. Resultatet frÄn samtalsintervjuerna har jag tolkat och analyserat utifrÄn Vygotskijs teori om proximala utvecklingszoner. Det jag har kommit fram till i den hÀr undersökningen som jag har gjort i arbetet kort sagt att de flesta eleverna i undersökningen hade klart för sig varför de fÄr lÀsförstÄelseprov i svenska, men Àven att det finns mÄnga fler olika sorters prov i svenska.

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare undervisar nyanlÀnda elever i de praktiskt- estetiska Àmnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska Àmnet svenska som andrasprÄk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska Àmnena ses som lÀmpliga att anvÀnda som sluss dÄ nyanlÀnda elever ska övergÄ till reguljÀra klasser.  Studiens frÄgestÀllningar Àmnar undersöka huruvida och i vilken grad lÀrarna i de olika Àmnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlÀnda elever. Studien tar avstamp i en tro om att sprÄkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lÀrosituationer. FrÄgestÀllningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr Jim Cummins modell för andrasprÄkselever anvÀnds som analysverktyg. Modellen utgörs av tvÄ nivÄer, kognitiv nivÄ och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjÀlpa lÀrare att lÀgga undervisningen pÄ en nivÄ dÀr eleven fÄr stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lÀrare pÄ tvÄ skolor i olika kommuner i Mellansverige, dÀr samtliga lÀrare undervisade nyanlÀnda elever i ett eller flera Àmnen. Resultatet visar att lÀrarna oberoende av Àmne anpassar undervisningen pÄ ett likartat sÀtt genom förenklingar. LÀrarna i svenska som andrasprÄk anpassar dock undervisningen i större omfattning Àn lÀrarna i de praktiskt- estetiska Àmnena.

Svenska elevers resultat i matematik har försÀmrats det senaste Ärtiondet. Forskning pÄ omrÄdet indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett lÀromedel, som eleverna kan har svÄrt att ta till sig och förstÄ. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar Ängest, vilket negativt pÄverkar deras förmÄga att lÀra. Undersökningen syftar till att granska hur elevers lÀromedel, deras emotioner och deras lÀrande samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av djupintervjuer med fem elever som förra Äret lÀste matematik A pÄ gymnasial nivÄ.

Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvÄrigheter samt att mÄnga elever Àven har lÄg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning ÄskÄdliggör Àven att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt sjÀlvförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer Àn flickors. I vÄr studie har vi valt att utgÄ ifrÄn ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvÄrigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. VÄrt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvÄrigheter funderar och resonerar kring Àmnet samt att försöka ta reda pÄ om det gÄr att urskilja deras sjÀlvförtroende.