Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svÄrt för elever att följa de instruktioner de fÄr anvÀnda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjÀlpmedel som elever fÄtt ge sin respons pÄ och dÀrmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. FrÄgestÀllningarna har varit: Vad kan vara svÄrt för elever att förstÄ i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lÀttare att förstÄ? Hur ska ett hjÀlpmedel konstruerat utifrÄn mina antaganden och analyser bli en tillgÄng för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klÀdsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstÀmmighet mellan analysen av klÀdsömnadsistruktioner om vad som kan vara svÄrt för elever och vad de sjÀlva anser Àr svÄrt.

Intresset av att studera Finland har sin grund i det senaste decenniets PISAresultat. Finland har nÄtt toppresultat i samtliga tre kunskapsomrÄdenmatematik, naturkunskap och lÀsförstÄelse hos 15-°©??Äriga elever. Jag villeundersöka hur lÀrare i Sverige och Sverige uppfattar sin undervisning,eftersom barns första kontakter med skriftsprÄket och den inledandelÀsinlÀrningen spelar stor roll för hur barnens lÀsning kommer att utvecklasunder skoltiden. Jag anvÀnde mig av tvÄ enkÀter nÀr jag undersökte hur femsvenska och fem finlandssvenska lÀrare uppfattar att de arbetat med lÀs-??? ochskrivutveckling under elevernas första skolÄr.

Syftet med vÄr studie var att se hur pedagoger stimulerar elever med utlÀndsk bakgrund i svenska som andra sprÄk vid förskolor och förskoleklasser i Hudiksvall och Boden. Vi ville Àven se i vilken utstrÀckning modersmÄlet stimulerades och förekom i dessa verksamheter. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomfördes kvalitativa intervjuer med förskollÀrare som arbetar inom förskolan och förskoleklass vid de tvÄ kommunerna. VÄr studie visar att pedagogerna i de tvÄ kommunerna stimulerar barnen i deras sprÄkutveckling efter bÀsta förmÄga, men de saknar utbildning inom svenska som andrasprÄk. Vi har vidare kunnat se att modersmÄlsundervisning och undervisning i svenska som andra sprÄk förekom i mycket liten grad..

Studiens syfte var att undersöka hur elevers interaktionsmönster i trÀslöjden ser ut med fokus pÄ lÀrprocesser i samspelet och hur elever av samma kön och av olika kön bemöter varandra. Studiens syfte var Àven att studera vilka interaktionssituationer som flickor och pojkar vÀljer att agera i. Mina frÄgestÀllningar var "vilka möjligheter till elevinteraktion ges i slöjdsalen?", "vad hÀmmar eller frÀmjar lÀrande i elevinteraktionen i slöjdsalen?" och "vilka interaktionsmönster synliggörs nÀr flickor och pojkar vÀljer sina slöjdkamrater i gruppen?" I denna kvalitativa studie har jag anvÀnt mig av metoden observationer som var gjorda i tre Ärskurser 6, 7 och 8, som utfördes pÄ en skola i vÀsterbotten. Resultatet visar att möjligheter till elevinteraktion var obegrÀnsade diskussioner i slöjdsalen.

ABSTRACTDet talas om livslÄngt lÀrande och att kunna lÀsa och skriva som ett verktyg för att möta det samhÀlle vi ska leva och verka i. FrÄgan kan stÀllas om vad det livslÄnga lÀrandet innebÀr och vad som krÀvs av skola och samhÀlle. BÄde internationella och nationella undersökningar visar att lÀs- och skrivkunskaper hos elever som gÄr i svensk skola Àr i en nedÄtgÄende spiral och minskar. Det finns all anledning att fundera pÄ varför det Àr sÄ och vad som mÄste göras för att vÀnda spiralen uppÄt sÄ att det ökar igen.Genom den hÀr kvalitativa undersökningen har mÄlet varit att belysa entreprenörskap och företagsamt lÀrande i relation till Àmnet svenska. Kan det vara ett verktyg som underlÀttar och som Àr en framkomlig vÀg till lÀs och skrivinlÀrning? Studien tar dels ett elevperspektiv och hur de ser pÄ pedagogen, arbetssÀttet, miljön, material och kamraterna.

Syftet med föreliggande fallstudie Àr att undersöka huruvida ÄtgÀrdsprogram pÄ en gymnasieskola i vÀstra Sverige upplevs fungera i praktiken, för att ge elever stöd och hjÀlp i gymnasieskolan. Eftersom det finns ett antal diagnoser har vi valt att se till diagnosen dyslexi. För att ta reda pÄ hur arbetet upplevs stÀller vi följande frÄgor: Hur arbetar en gymnasieskola i vÀstra Sverige med ÄtgÀrdsprogram inriktat mot elever med dyslexi? Hur upplevs arbetet med ÄtgÀrdsprogram av personal och berörd elev? samt Vilken verkan fÄr arbetet med ÄtgÀrdsprogram?. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har vi metodologiskt anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer av kvalitativ art.

Syftet med föreliggande studie Àr att utreda vilken roll litteratur har och hur lÀrare anvÀnder litteratur i Àmnet svenska som andrasprÄk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andrasprÄk pÄ gymnasienivÄ har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn pÄ litteraturens syfte har stÀllts mot vad ledande forskning sÀger inom omrÄdet. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gÀllande litteratur- och sprÄkforskning. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen anvÀnder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..

I detta arbete presenteras faktorer som uppfattas som kÀnnetecken för bra matematikundervisning. Syftet Àr att fÄ kunskap om vilka uppfattningar elever och lÀrare har om vad som kÀnnetecknar bra matematikundervisning pÄ en skola som Àr i slutskedet av ett matematikprojekt. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om det finns skillnader i vad elever i de tidiga skolÄren och deras lÀrare anser kÀnnetecknar bra matematikundervisning. Studien Àr uppdelad i tvÄ delar, dels en enkÀtundersökningbland elever, en kvantitativ studie med sÄ kallade attitydfrÄgor, dels intervjuer med lÀrare utformade som en kvalitativ studie, med öppna frÄgor. Studien genomfördes med elever i Ärskurs 2 och Ärskurs 5 och deras matematiklÀrare.

I vÄr studie har vi fördjupat oss i hur pedagoger uppfattar modersmÄlets betydelse för identitetsutvecklingen hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. Vi intervjuade sex pedagoger för att höra deras uppfattning kring Àmnet samt hur de arbetar med att utveckla och stimulera barn med annat modersmÄl Àn svenska. I vÄr studie framkom det att samtliga pedagoger sÄg modersmÄlet som viktigt men att det fanns stora brister i deras arbete med att utveckla och stimulera barns modersmÄl dÄ endast en av de pedagoger som vi intervjuade arbetade aktivt med barns modersmÄl. Detta pÄ grund av bristande kunskap och engagemang hos pedagogerna men ocksÄ pÄ grund av ekonomiska skÀl och av resursbrist..

Dagens svenska samhÀlle stÀller stora krav pÄ lÀskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lÀssvÄrigheter innebÀr det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjÀlp av tekniska lÀshjÀlpmedel.För att ta reda pÄ vilka kompensatoriska tekniska hjÀlpmedel som anvÀnds i den svenska grundskolan och vilka lÀssvÄrigheter eleven har som fÄr tillgÄng till lÀshjÀlpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visade att det var ett fÄtal lÀshjÀlpmedel av dem som marknaden erbjuder som anvÀnds i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska lÀshjÀlpmedel Àr i ett inledningsskede.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lÀrande. Vilka förutsÀttningar behövs för att eleverna ska tÀnka och förstÄ det livslÄnga lÀrandet, att lÀra för livet. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om bland annat vÄran lÀroplan för de frivilliga skolformerna dÀr det stÄr att skolan ska ge en grund för livslÄngt lÀrande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förvÀntas tycka om skola. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkÀter till tvÄ klasser pÄ den skola jag undervisar. Sammanfattningsvis tyder resultaten pÄ att mÄnga komponenter behöver överrensstÀmma för att eleverna ska lÀra för livet och komponenter som jag som lÀrare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och dÄ bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska..

Friskolereformen 1992 innebar att den svenska skolan konkurrensutsattes. Expansionen av friskolor var snabb och idag gÄr mer Àn 25 procent av alla gymnasieelever i en friskola. Denna studie avser att studera kunskapsutfallet av friskolereformen i den svenska gymnasieskolan. Studien baserar sig pÄ en jÀmförelse mellan 19 lÀn och studerar de förÀndringar som skett under Ären 2004 till 2011 nÀr andelen elever i friskola har förÀndrats. Som utfallsvariabler studeras gymnasiets slutbetyg, högskoleprovsresultatet samt övergÄngen till högskola.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

I den hÀr examensuppsatsen genomförs en undersökning av de prov och uppgifter som elever, inom de teoretiska programmen, gör under kursen Svenska B pÄ gymnasiet. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kognitiva förmÄgor tar plats vid betygsgrundande bedömningen, vilken typ av skriftliga uppgifter som förekommer samt Àven hur uppgifterna Àr formulerade. Studiens resultat visar att, Àven om alla kognitiva förmÄgor bedöms, Àr faktakunskap den kognitiva förmÄga som frÀmst mÀts i de undersökta proven och uppgifterna..

Uppsatsen behandlar omdömets och betygets inverkan pÄ elevers fusk. Vi kommer i uppsatsen undersöka i vilken utstrÀckning fusket eventuellt ökar nÀr elever i Är 9 stÀlls inför antagning till gymnasiet till skillnad frÄn elever i Ärskurs 7 dÀr endast skriftliga omdömen vÀrderar deras studieresultat. Vi kommer att synliggöra faktorer som pÄverkar fuskets ökade omfattning i samband med elevens stigande krav pÄ prestation till gymnasiebehörighet. I vÄr bakgrund redogör vi för definitionen av omdömets och betygets innebörd samt preciseringen av fusk och plagiat. Vi redogör Àven för en del av dess historia.