Svenska elever deltar emellanÄt i nationella och internationella undersökningar dÀr deras naturvetenskapliga kunskaper testas. PÄ vissa frÄgor i dessa undersökningar har svenska elever fÄtt ett dÄligt resultat, fÄ elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet Àr Àven att fÄ en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförstÄelse pÄverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frÄgor.

Studien Àr baserad pÄ lÀrares erfarenheter av lÀsförstÄelseundervisning.UtgÄngspunkten i studien Àr sviktande resultat i lÀsförstÄelse i internationella undersökningar för svenska elever. Det Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och beskriva lÀrares erfarenheter av medveten explicit lÀsförstÄelseundervisning i klassrumsmiljö. Metoden som anvÀnds Àr öppna intervjuer. Respondenterna undervisar alla i svenska i skilda Äldersgrupper, en frÄn varje stadium pÄ grundskolan samt gymnasiet. FramtrÀdande i studiens resultat Àr att lÀrare Àr mycket intresserade av att ge elever god lÀsförstÄelse.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andrasprÄk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen nÀr andrasprÄkselever genomför uppgifter pÄ sitt modersmÄl respektive pÄ svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andrasprÄkselever i matematik. det fördes Àven samtal med modersmÄlslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. En elevaktivitet med utgÄngaspunkt i matematiska begrepp genomfördes pÄ svenska respektive pÄ arabiska med elever i Är 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmÄlet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andrasprÄkselevernas matematikinlÀrning anvÀnder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrÄn elevernas veklighet och vardag.

Detta Àr en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svÄrigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna sÄg pÄ elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever sÄg pÄ sin skolsituation, sprÄkets betydelse för invandrarelever och förÀldrarnas pÄverkan pÄ dessa elever. Vi valde detta Àmne eftersom vi under vÄr senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. LÀroplanerna frÄn och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gÄtt frÄn att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det Àr skolans och lÀrarnas synsÀtt som Àr problemet. Vi har utgÄtt ifrÄn ett interkulturellt perspektiv.

Det finns rapporter om att elever dagligen hoppar över skollunchen. En del Àter nÄgot annat istÀllet andra Àter inget alls. Syftet med undersökningen Àr att studera lunchvanorna hos elever i Ärskurs nio i GöteborgsomrÄdet. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ totalt 148 elever frÄn Ätta olika klasser. EnkÀterna kompletterades av tvÄ parintervjuer och en gruppintervju för att fÄ utförligare information.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andrasprÄk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen nÀr andrasprÄkselever genomför uppgifter pÄ sitt modersmÄl respektive pÄ svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andrasprÄkselever i matematik. det fördes Àven samtal med modersmÄlslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. En elevaktivitet med utgÄngaspunkt i matematiska begrepp genomfördes pÄ svenska respektive pÄ arabiska med elever i Är 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmÄlet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andrasprÄkselevernas matematikinlÀrning anvÀnder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrÄn elevernas veklighet och vardag.

Syftet med studien Àr att se hur upprÀttade ÄtgÀrder överensstÀmmer med resultatet pÄ det nationella provet i svenska i skolÄr 5, samt att studera vilken typ av ÄtgÀrder som nedtecknats. Syftet Àr ocksÄ att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nÄdde mÄlen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig pÄ författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstÄende Àmne. För att utföra denna studie har vi intervjuat tvÄ lÀrare och tvÄ specialpedagoger pÄ tvÄ olika skolor och i tvÄ olika klasser. I de tvÄ klasserna finns tio elever i behov av sÀrskilt stöd.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka vad elever med avsaknad av betyg i Àmnet svenska frÄn grundskolan tror att detta beror pÄ. Vi har Àven undersökt om eleverna, enligt dem sjÀlva, fÄtt tillrÀckliga förut-sÀttningar för att nÄ mÄlen i Àmnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som gÄr pÄ det Individuella programmet (IV) fÄtt ge sin syn pÄ svenskÀmnet samt vad som gick fel och vad de anser Àr anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i Àmnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna frÀmst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de Àr utan betyg i svenska.

Barn och ungdomar som flyttar till LuleÄ frÄn andra lÀnder fÄr först en skolintroduktion pÄförberedelseenheten VÀlkomsten. NÀr de har grundlÀggande kunskaper i svenska, gÄr deöver till grund- eller gymnasieskolan. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en uppfattning omhur skolgÄngen efter introduktionen fungerar för sent anlÀnda elever i grundskolan i LuleÄ.Med fokus pÄ integrering, individualisering och mÄluppfyllelse har jag undersökt denaktuella situationen för nÄgra elever i grundskolans senare Är genom att intervjua dem ochderas lÀrare. Resultatet pekar pÄ att eleverna Àr fysiskt och socialt integrerade i sina klasseroch skolor, men att deras utbildning till stora delar bygger pÄ individuellt arbete ochindividuell handledning. Studiehandledning pÄ modersmÄl förekommer inte, och bara enav de intervjuade eleverna deltar i modersmÄlsundervisning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares uppfattningar angÄende stödÄtgÀrder ur ett genusperspektiv. I styrdokumenten som gÀller för det Svenska skolvÀsendet ska alla som arbetar inom skolan strÀva efter att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, motverka traditionella könsmönster och erbjuda sÀrskilt stöd nÀr elever har svÄrigheter i skolarbetet. TillvÀgagÄngssÀttet för undersökningen har varit intervjuer med fyra pedagoger samt att vi genomfört en enkÀtundersökning som 32 pedagoger svarat pÄ i Kiruna kommun. Resultatet som framkom av vÄr undersökning tyder pÄ att pedagogerna tÀnker ur ett genusperspektiv men har svÄrt att implementera det i verkligheten.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet arbetar med inlÀrning av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. Med inlÀrning menar vi att barn aktivt och medvetet tillÀgnar sig nÄgot nytt som de inte har kunskap om sedan tidigare. Studien genomförs med fokus pÄ agerande i samlingar samt intervjuer av pedagoger. VÄr teoretiska förankring utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet eftersom vi har undersökt olika samspel och ageranden samt pedagogers medvetenhet vid sprÄkinlÀrning. I resultatet har vi kunnat se att tydlig kommunikation, konkritisering av sprÄket och repetition som undervisnings form har stor betydelse för inlÀrning av det svenska sprÄket.

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) Àr alla forskare i svenska som andrasprÄk och de Àr överens om att ett villkor för att eleverna ska fÄ optimal undervisning i svenska som andrasprÄk Àr att lÀraren gör en bedömning av vilken sprÄklig nivÄ eleven befinner sig pÄ. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Àmnet svenska som andrasprÄk organiseras pÄ tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara pÄ hur förutsÀttningarna ser ut för lÀrarna att sprÄkligt kunna nivÄplacera elever med svenska som andrasprÄk. Genom att intervjua de lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk pÄ högstadiet och komplettera med enkÀter till mellanstadielÀrarna i samma Àmne och i samma kommun sÄ har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av Àmnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som pÄ skolorna spelar en direkt roll för lÀrarnas möjligheter att nivÄplacera eleverna efter sprÄkbehÀrskning: lÀrarnas utbildning och kunskaper i Àmnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielÀrare, att undervisningen inte organiseras som lÀrarna önskar och skolledningens instÀllning till Àmnet..

Syftet med vÄr rapport var att belysa hur elever i en svensksprÄkig skola i Spanien motiveras att lÀra sig landets sprÄk nÀr den övriga undervisningen sker pÄ modersmÄlet svenska. Vi undersökte Àven hur elevernas sprÄksituation sÄg ut och hur de undervisades i deras andrasprÄk. Genom att studera litteratur och genomföra intervjuer samt observationer lades grunden till vÄrt arbete. Intervjuerna genomfördes pÄ Svenska skolan i Palma de Mallorca, med elever i Ärskurs 1-6 samt fyra pedagoger under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Observationerna genomförde vi endast bland eleverna.

Syftet med vÄrt arbete var att göra en djupare kvalitativ undersökning av arbetet med sprÄkutveckling hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer skapade vi oss en bild av skolans verksamhet och arbete med flersprÄkighet pÄ en mÄngkulturell skola och en icke mÄngkulturell skola. VÄra slutsatser Àr att det krÀvs ett samarbete för att nÄ ett sÄ effektivt arbetssÀtt som möjligt. Eleverna behöver flersprÄkigt stöd och material samt uppmuntran för att vidare utvecklas sprÄkligt och kunskapsmÀssigt. Vi kom fram till att en flersprÄkig elev har tillgÄng till bÀttre resurser pÄ en mÄngkulturell skola.