Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka elevers lÀsutveckling i skolans tidiga Är. Kan det, exempelvis, vara bristande intresse och motivation till lÀsning, dÄlig stimulans eller avsaknad av syfte med lÀsning? För att försöka fÄ ett svar pÄ detta har jag undersökt vad nÄgra elever i Ärskurs 3 har för syn pÄ lÀsning. Detta har jag gjort med hjÀlp av en enkÀt, dÀr 50 elever svarade, och sju elevintervjuer. NÀstan alla elever som svarat pÄ enkÀten tycker att det Àr roligt att lÀsa och att det Àr viktigt för deras kommande liv.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare Är och deras IT-anvÀndning pÄverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att anvÀnda mig av en litteraturstudie dÀr jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats pÄ Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har Àven de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi kÀnner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de mÄste dela pÄ en dator. Det har Àven visat sig att det gÄr i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder frÄn klasslÀraren kan pÄverka dem negativt pÄ ett sÀtt som gör att IT-anvÀndningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lÀrarna anser att datorn hjÀlper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av sÀrskilt stöd..

Denna uppsats behandlar lÀsvanor hos sfi-elever pÄ C- och D-nivÄ. Bakgrunden bestÄr i att eleverna som sökt extraundervisning för att fÄ hjÀlp med att skriva pÄ svenska ocksÄ visat sig ha problem med att lÀsa pÄ svenska. Genom kvalitativa intervjuer undersöks i vilken mÄn eleverna lÀser pÄ svenska och pÄ modersmÄlet/skolsprÄket utanför skoltid, hur mycket tid och vilken typ av texter. Studien undersöker ocksÄ om det finns skillnader i lÄg- och högutbildade sfi-elevers lÀsvanor och hur eleverna upplever lÀsningen pÄ svenska och pÄ modersmÄlet/skolsprÄket. Matteuseffekten beskriven av Stanovich (1986) innebÀr, nÀr det gÀller lÀsning, att elever med hög utbildning (minst gymnasienivÄ) fortsÀtter att utveckla sin förmÄga att lÀsa, medan de med lÀgre utbildning tappar i lÀsförmÄga efter skoltiden.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att undersöka om lĂ€rare i tvĂ„ stĂ€der i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Åtta lĂ€rare intervjuades gĂ€llande deras syn pĂ„ bland annat koncentrationssvĂ„righeter och delaktighet i grundskolan.Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvĂ„righeter var minimal pĂ„ skola A. Tre av fyra lĂ€rare föresprĂ„kade en undervisningsform som gick ut pĂ„ att elever med koncentrationssvĂ„righeter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lĂ€rarna pĂ„ skola A bedrev en undervisning dĂ€r alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet pĂ„ skola B visade att alla fyra lĂ€rare arbetar pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att eleverna blir delaktiga i undervisningen.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

Geometri Àr ett matematiskt omrÄde som visat sig vara svÄrt för svenska elever. Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vilka aspekter pÄ geometri elever i Är nio, med sÀrskilt stöd i matematik, behöver utveckla för att nÄ godkÀnda resultat. Den söker Àven svar pÄ vilka faktorer som pÄverkar eleven i inlÀrningssituationer.Empirin inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att begreppsförstÄelse, formelhantering och förmÄga att kommunicera Àr aspekter som mÄste fördjupas för att mÄlen i matematik ska nÄs. De mest frekventa pÄverkansfaktorer som angavs i inlÀrningssituationer var lÀraren, tiden, kompisar och lÀromedlet..

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). SprÄkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa betydelsen av förÀldrarnas kunskaper i svenska sprÄket för samverkan med skolan och barnens lÀrande i till exempel matematik. Undersökningsmetoderna Àr bÄde kvantitativa och kvalitativa. Dessa bestÄr av enkÀter till förÀldrar med annat modersmÄl Àn svenska och intervjuer med tvÄ lÀrare och tio SFI ? pedagoger.

Genom den hĂ€r magisteruppsatsen sĂ„ ville jag fĂ„ till en diskussion om hur man inom bland annat socionomutbildningen skulle kunna anvĂ€nda sig av filmen som ett verktyg inom utbildningen. Jag ville visa lĂ€saren hur man genom att anvĂ€nda sig av vissa valda delar av Roy Anderssons filmproduktion kan öka förstĂ„elsen av den svenska vĂ€lfĂ€rdskrisen under 90-talet. Även om denna uppsats inte Ă€r en mall i hur detta skall göras sĂ„ visade jag dock genom en kort genomgĂ„ng att allt som behövs för att uppnĂ„ detta Ă€r att en heldag avsĂ€tts till förmĂ„n för filmvisning och efterföljande diskussion. Genom en sĂ„dan heldag kan flertalet elever pĂ„ ett konkret sĂ€tt ta till sig kunskap om den svenska socialpolitiken..

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Studien grundar sig i att undersöka varför vissa elever ?nöjer sig med godkÀnt?. Varför vÀljer vissa elever att strÀva mot betyget E och andra mot A i samband med teoretiska prov? Fyra elever pÄ ett yrkesförberedande gymnasieprogram har intervjuats i denna kvalitativa studie för att förstÄ vilka motivationsaspekter som kan pÄverka elever i sina studier. Resultatet visar bland annat att elever vÀrderar betyg olika, nÄgon elev tvivlar pÄ sin förmÄga att kunna prestera ett A, samt att eleverna pÄverkas av sina klasskamraters studiemotivation.

Syftet med studien Àr att försöka undersöka hur fyra nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de anvÀnder för sin sprÄkinlÀrning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien Àr famförallt fokuserad pÄ den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra nyanlÀnda elever i Äldern 9-13, tvÄ flickor och tvÄ pojkar. Eleverna berÀttar om hur det Àr att befinna sig i en miljö dÀr de inte förstÄr vad nÄgon sÀger och dÀr ingen förstÄr vad de menar. De beskriver sin rÀdsla, oro, nervositet och ensamhet men Àven sin nyfikenhet, glÀdje och positivitet.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andrasprÄk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andrasprÄk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms lÀn som enligt statistiken har mindre Àn 5% elever som lÀser svenska som andrasprÄk i grundskolan. VÄra resultat visar att organisationen av svenska som andrasprÄk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestÀmma vilket omrÄde som framtrÀder som viktigast i varje kommun..

Denna uppsats undersöker hur pedagoger tÀnker och handlar i möten med elever som upplevs ha skolrelaterad problematik. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhÄller vikten av att en skola för alla uppnÄs. Detta innebÀr att undervisningen skall utgÄ frÄn elevernas förutsÀttningar och att de skall fÄ sina behov tillgodosedda. För att fÄ en inblick i hur pedagoger tÀnker och handlar har vi intervjuat tre pedagoger och genomfört en enkÀtundersökning med trettio pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna upplever att individanpassning Àr en viktigt faktor, men att man i dagens skola inte lyckas erbjuda alla elever det stöd de Àr i behov av och att alla dÀrför inte kan tillgodogöra sig undervisningen..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ge en fördjupad förstÄelse för hur vi som pedagoger kan upptÀcka och hjÀlpa elever som har koncentrationssvÄrigheter i skolan. Ett annat syfte Àr att ge en beredskap inom ÀmnesomrÄdet eftersom vÄra erfarenheter visar pÄ att koncentrationssvÄrigheter förekommer i skolan. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. Den teoretiska anknytningen fungerar som en bakgrund i studien som lyft fram i resultatet. I diskussionsdelen diskuterar vi fram utifrÄn empiri och litteratur hur man kan upptÀcka och hjÀlpa elever med koncentrationssvÄrigheter..

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lÀrare ser pÄ sitt arbete för att elever med svenska som andrasprÄk ska nÄ mÄlen i So och hur de ser pÄ de resurser de har. Fyra lÀrare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn pÄ sitt arbete och resurser. LÀrarna arbetar i Ärskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andrasprÄk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnÄs formulerades en frÄgestÀllning:Hur beskriver lÀraren sitt arbete med att fÄ elever med svenska som andrasprÄk att nÄ mÄlen i So-undervisningen?Hur ser lÀraren pÄ sitt samarbete med SVA-lÀrare, hemsprÄkslÀrare och förÀldrar?En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har anvÀnds och resultatet av lÀrarnas egen syn pÄ sitt arbete har sammanstÀllts.