Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken instÀllning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrÄn ett lÀrarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger pÄ tre olika skolor; tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebÀra för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhÄller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

Denna studie handlar om sprÄkets pÄverkan pÄ elevens förstÄelse i matematik i Äk 4-6. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bÀttre sprÄkförstÄelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bÀttre förstÄelse i matematik och vilka slags ord Àr svÄra för invandrarelever respektive svenska elever nÀr det gÀller lÀrandet i matematik. Detta Àr en jÀmförande studie som bygger pÄ observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med en lÀrare i mellanstadiet och den andra med en speciallÀrare.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur nÄgra idrottslÀrare genomför dansundervisning samt hur nÄgraelever upplever dansundervisningen i skolan utifrÄn Lgr 11. Jag vill ocksÄ finna aspekter som finnsför en undervisning som tilltalar och engagerar fler elever. För att besvara syftet genomfördesintervjuer med lÀrare, gruppintervjuer med elever, samt enkÀter för bÄde lÀrare och elever. Insamlatmaterial bearbetades till kategorier.Resultaten tyder pÄ att det inte skett nÄgon större förÀndring hur dansundervisningen bedrivs ijÀmförelse med tidigare studier. NÀstan en tredjedel av undervisningen handlar om kulturell dans,en fjÀrdedel dÀr eleverna skapar egen dans och en femtedel med dans som trÀningsform.

Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur intensiv lÀstrÀning under en sexveckorsperiod kan pÄverka ordavkodningsförmÄgan samt ta del av elevernas upplevelser av det arbetet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: I vilken utstrÀckning utvecklas elevernas ordavkodningsförmÄga under sexveckors intensiv lÀstrÀning? Hur upplever eleverna det intensiva tidsbegrÀnsade insatserna? Vilka tendenser kan vi se beroende pÄ om eleverna genomför intensiv lÀstrÀning individuellt eller i liten grupp? I vilken utstrÀckning utvecklas de elever som ocksÄ lÄg under TIL:s grÀnsvÀrde, men som inte genomförde intensiv lÀstrÀning? Mycket av tankarna inom intensiv lÀstrÀning Äterfinns inom den sociokulturella teorin dÀr inlÀrning sker i samspel med nÄgon annan, samt inom elevens proximala utvecklingszon. VÄr studie har bÄde kvalitativ och kvantitativ forskningsansats, eftersom vi har genomfört halvstrukturerade elevintervjuer samt tagit del av testresultat. Resultatet visar efter genomgÄngen intensiv lÀstrÀning att samtliga elever ökat sin ordavkodningsförmÄga samt stÀrkt sin sjÀlvkÀnsla som lÀsare.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiet arbetade med högpresterande elever och hur de motiverade dessa i svenskundervisningen. En kvalitativ metod anvÀndes och examensarbetet empiri grundade sig pÄ fem semistrukturerade intervjuer med gymnasielÀrare i Àmnet svenska.Resultatet visade att god kommunikation, kontinuerlig feedback och diskussioner i grupp/helklass gynnade högpresterande elevers studier och motivation. Att arbeta med öppna uppgifter var Àven ett bra arbetssÀtt dÄ samma uppgifter kunde ges till hela klassen och lösas pÄ olika vis och nivÄer. Det underlÀttade ocksÄ för lÀrare som överlag kÀnde sig otillrÀckliga i bemötandet av alla elevers behov. Stöd av speciallÀrare till dessa elever sÄgs inte som en möjlighet dÄ tillgÄngen av resurser var ringa.Den inre motivationen ansÄgs vara en av de högpresterande elevernas styrkor och nÄgot som hölls levande genom uppmuntran, elevinflytande och stöd av lÀraren som bollplank.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om eleverna som har ett godkÀnt betyg i idrott och hÀlsa frÄn grundskolan kan simma nÀr de kommer upp pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningarna har varit följande: Hur mÄnga elever upplever att de kan simma? Hur mÄnga av dem kan simma? Finns det nÄgot samband mellan kön, bakgrund och etnicitet och elever som inte Àr simkunniga?MetodUndersökningen gjordes pÄ 213 elever pÄ en gymnasieskola. Elevernas betyg frÄn grundskolan togs fram frÄn gymnasieantagningen. Eleverna fick besvara en enkÀt huruvida de kunde simma eller inte.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning nÀr de i klassrummet fÄr specialpedagogiskt stöd i Àmnet och hur de kÀnner sig nÀr de följer med speciallÀraren ut frÄn klassrummet. Det övergripande syftet med studien Àr att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med Ätta SUM-elever frÄn Äk 4 och 5. Till grund för analysen anvÀnds Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter pÄ inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast nÀr de lÀr sig matematik Àr den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kÀnde sig socialt inkluderade och vad gÀller den rumsliga inkluderingen spelade den inte nÄgon större roll för dessa SUM-elever.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur förskollÀrare beskriver sitt sÀtt att arbeta med den sprÄkliga medvetenheten i förskolan och att undersöka vilka faktorer som pÄverkar deras arbete. Vi anser att denna undersökning Àr viktigt för att klarlÀgga hur förskollÀrare ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser sig arbeta med detta inom förskolan. Vi valde att genomföra sex intervjuer med förskollÀrare verksamma pÄ tvÄ olika förskolor inom samma tÀtort. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna sammanstÀllas och analyseras i förhÄllande till vÄra frÄgestÀllningar och litteraturen. I resultatet framkom det bland annat att rim och ramsor, begrepp och upprepningar och sÄng Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar medvetet med för att frÀmja barnens utveckling av den sprÄkliga medvetenheten..

Syftet med uppsatsen Àr att erhÄlla kunskap om och förstÄelse för elever med koncentrationssvÄrigheter. Detta för att kunna bemöta dem med genomtÀnkta strategier i och utanför undervisningssituationen.Jag har studerat litteratur i Àmnet och funnit att det finns en stor mÀngd att tillgÄ om man vill lÀsa om elever som har diagnos. Om man dÀremot vill lÀsa om elever med koncentrationssvÄrigheter utan diagnos finns det betydligt mindre material. LitteraturgenomgÄngen Àr koncentrerad till en begrÀnsad mÀngd av det material jag gÄtt igenom.Jag har i den empiriska delen genomfört ostrukturerade intervjuer med standardiserade intervjufrÄgor. Jag har valt att intervjua personer som Àr insatta i problematiken med elever med koncentrationssvÄrigheter pÄ olika sÀtt.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare mot de tidigare skolÄren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus pÄ ett utagerande beteende. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka orsaker lÀrare anser ligger till grund för beteendet samt fÄ inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med Ätta lÀrare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.UtifrÄn intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstÀmmig bild av att beteendeproblem pÄ olika sÀtt fÄr pedagogiska konsekvenser för bÄde eleverna och lÀraren.GÀllande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras mÄnga olika teorier och perspektiv pÄ orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nÀmner hemmiljön, dÀribland bristande omsorg och dÄlig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna Àr överens om att det inte finns ett arbetssÀtt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gÀller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven.

Studien syftar till att undersöka varför elever inte medverkar pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa, samt att jÀmföra det med vad lÀrare i idrott och hÀlsa tror Àr orsaken till att elever inte medverkar pÄ lektionerna. Syftet med studien Àr ocksÄ att se hur elever och lÀrare kan arbeta för att öka elevernas nÀrvaro pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa.Teorin som studien utgÄr frÄn Àr: KÀnsla av sammanhang ? KASAM ? och den anvÀnda metoden Àr enkÀter. Studien inriktar sig pÄ gymnasieskolan och dÀrför har enkÀtstudier gjorts med 162 gymnasieelever pÄ tre olika skolor, samt 11 lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ fyra olika skolor.I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att elever inte medverkar pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa Àr bland tjejer sjukdom/skada och dÀrefter att det Àr för lite bollspel. Hos killar Àr den frÀmsta anledningen att det Àr för lite bollspel och dÀrefter sjukdom/skada.

Syftet med studien Àr att studera lÀrarens intentioner och hur elever uppfattar lÀrarens budskap inom kemi pÄ gymnasieskolan. Metoden jag anvÀnt mig av Àr Stimulated Recall. Genom att jag observerat och filmat lektionerna, dÀr jag har trÀffat lÀrare och elever var för sig för att reflektera över lektionstillfÀllet. De reflektionsfrÄgor jag anvÀnt mig av Àr mallen för en sÄ kallad CoRe, som Berry, Loughran & Mulhall (2003) frÄn Australien har utformat. Det Àr ett reflektionsverktyg men Àven ett sÀtt för att exemplifiera PCK (pedagogical content knowledge).

I den hÀr uppsatsen behandlas vad som Àr svÄrt för svenska invandrarelever nÀr det gÀller att lÀra sig svenska som andra sprÄk, bÄde utifrÄn mÄlen i kursplanen och vad elever och verksamma lÀrare generellt anser Àr svÄrt. I uppsatsen studeras Àven hur lÀrare kan arbeta för att elevernas sprÄkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger pÄ Àr dels fakta frÄn forskare och lÀrare inom Àmnet, dels en enkÀtundersÀkning som Àr gjord pÄ elever som gÄr i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lÀrare i svenska som andra sprÄk. EnkÀtundersökningen bestÄr mestadels av uppgifter eleverna sjÀlva skulle göra. NÄgon enstaka uppgift behöver de sjÀlva svara pÄ med egna ord.

Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svÄrt för elever att följa de instruktioner de fÄr anvÀnda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjÀlpmedel som elever fÄtt ge sin respons pÄ och dÀrmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. FrÄgestÀllningarna har varit: Vad kan vara svÄrt för elever att förstÄ i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lÀttare att förstÄ? Hur ska ett hjÀlpmedel konstruerat utifrÄn mina antaganden och analyser bli en tillgÄng för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klÀdsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstÀmmighet mellan analysen av klÀdsömnadsistruktioner om vad som kan vara svÄrt för elever och vad de sjÀlva anser Àr svÄrt.