Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare hanterar elevers svÄrigheter med skolsprÄket inom Àmnet historia, och pÄ vilket sÀtt lÀrarna konkretiserar ÀmnesinnehÄllet för elever med svÄrigheter att hantera skolsprÄket. Vilka metoder anvÀnder lÀrarna för att konkretisera sitt Àmne för elever som har svÄrt att ta till sig skolsprÄket?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie i form av intervjuer, samt en inledande textanalys av nÄgra textstycken ur en lÀrobok i historia..

Strömbackaskolan i PiteÄ har en unik undervisningsmetod nÀr det gÀller byggprogrammet, skolan har tillsammans med kommun och nÀringsliv ett pÄgÄende projekt. I projektet fÄr elever under skoltid lÀra sig hur ett bygge fungerar, eleverna fÄr delta nÀr man bygger hyreshus. Syftet med denna studie Àr att beskriva elevers och före detta elevers uppfattningar om elevbygge som en del av utbildningen till byggnadsarbetare. Syftet har begrÀnsats till följande tre frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har elever och före detta elever om elevbygge: 1:a som del av utbildningen till byggnasarbetare 2:a i relation till arbetslivet 3:e vad gÀller socialisering och sociala relationer. Undersökningen har gjorts via en kvalitativ/kvantitativ studie med intervjuer/enkÀter och har genomförts pÄ hösten 2010.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lÀrares och elevers upplevelser av informellt elevinflytande i NO-undervisningen. Vi ville ocksÄ undersöka om elever upplevde att elevinflytande skulle kunna förÀndra deras instÀllning till NO-undervisningen. Detta har vi gjort genom att studera litteratur inom omrÄdet och genom att genomföra intervjuer med NO-lÀrare och elever pÄ grundskolans senare del.I arbetet har vi kommit fram till att elever vill ha mer inflytande i den NO-undervisning dÀr deras inflytande Àr begrÀnsat. De menar att NO-undervisningen blir mer intressant och varierad med ett ökat elevinflytande. Med utgÄngspunkt frÄn detta hÀvdar vi att NO-lÀrare mÄste övervÀga att införa elevinflytande i undervisningen.

Denna studie har i huvudsyfte att belysa hur lÀrare ute i verkligheten arbetar för att underlÀtta lÀrande i matematik för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vidare frÄgas, vilka punkter lÀrarna anser som sÀrskilt viktiga att tÀnka pÄ vid undervisningen av elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik samt vilka faktorer som ligger till grund för lÀrarnas val av metoder. De datainsamlingsmetoder som anvÀndes var observationer i klassrum och intervjuer med fem lÀrare i grundskolans Är 1, 2, 3 och 5. DÀrtill genomfördes litteraturstudier inom omrÄdet. Resultatet frÄn studien visar en samstÀmmighet mellan hur lÀrarna i föreliggande studie arbetade i klassrummet och deras uppfattningar om hur de kan underlÀtta matematikinlÀrningen för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. UtgÄngspunkten Àr att konkretisera IKTs artefakter, sÄ som datorer och interaktiva skrivtavlor av bÄde lÀrare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vÄrt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervÀgande anvÀnder datorn till att skriva med i skolan, men Àven att söka information för att fÄ mer kunskap. Det framkommer Àven att det Àr förnuftigt att lÄta elever anvÀnda datorer i tidig Älder för att bli förtrogen med den, dÄ datorn anvÀnds genom hela skolgÄngen.

I detta arbete undersöktes och jÀmfördes begreppskoherens och attityd till fysik bland elever pÄ fysik- respektive naturvetenskapsprogrammet vid gymnasieskolan Polhemskolan i Lund. Begreppskoherensen undersöktes med Force Concept Inventory som Àr ett omdiskuterat flervalstest frÄn USA som ska mÀta studenters begreppskoherens för kraftbegreppet inom den klassiska mekaniken. Eftersom mÄnga undersökningar visar att intresset för fysik minskar undersöktes ocksÄ elevernas attityd till fysik med ett svenskt test av Likertmodell. Undersökningarna gjordes pÄ elever som precis börjat Äk 1 och pÄ Àldre elever som lÀst kursen Fysik A inom bÄda programmen. Resultatet av undersökningarna Àr att eleverna pÄ fysikprogrammet har större begreppskoherens för kraftbegreppet Àn eleverna pÄ naturvetenskapsprogrammet och att begreppskoherensen höjs efter Fysik A. Attityden till fysik Àr dessutom mer positiv pÄ fysikprogrammet men eleverna pÄ naturvetenskapsprogrammet har större spridning i attityd.

SammanfattningDet övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur popularitet och statushierarkier visar sig bland elever pÄ lÄg- och mellanstadiet pÄ idrottslektioner. Uppsatsens metod innefattade intervjuer med idrottslÀrare och observationer av idrottslektioner. Tidigare forskning inom Àmnet popularitet och status har visat pÄ att grupperingar bestÄr av statushierarkier, dÀr elever fÄr olika statuspositioner beroende pÄ hur populÀra de anses vara. Detta visade sig Àven i vÄra intervjuer i att eleverna strÀvade efter att uppnÄ en sÄ hög position i gruppen som möjligt. Vi anvÀnde teorier frÄn Goffman och Bourdieu för att förklara varför elever framstÀller sig pÄ olika sÀtt samt hur distinktioner, kapitalformer och habitus kan förklara och pÄverka det sociala samspelet i avseende popularitet och status bland elever i olika grupperingar.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fyra gymnasieelever talar om skönlitteratur och dÀrmed fÄ kunskap om hur dessa elever uppfattar lÀsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnÄ syftet anvÀnde jag mig av en kvalitativ ansats, med fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrÄn. Resultaten i min studie visar pÄ ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekrÀftar den tidigare forskning inom Àmnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begrÀnsad lÀsning i vilken elevernas lÀsupplevelse blir mindre viktig Àn de uppgifter som omger lÀsningen..

Ekologi Àr en central del inom biologin och studier visar att elever har svÄrt för att resonera kring ekologi. Med hjÀlp av brickintervjuer har nÄgra gymnasieelevers förmÄga att anvÀnda artkunskap vid tolkning av ett ekosystem studerats. Brickintervjuer Àr en form av kvalitativ intervjumetod, dÀr eleverna fÄr resonera kring föremÄl frÄn ett ekosystem. Dessa intervjuer utfördes före och efter en kurs om det rinnande vattnets ekologi. Jag fann i min studie att fyra av fem elever förbÀttrade sina artkunskaper under kursen och dessa fyra elever kunde dessutom uttrycka en ökad förstÄelse för ekosystemet.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade. I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Studien undersöker vilken uppmÀrksamhet elever i behov av stöd fÄr av sina ordinarie lÀrare under vanliga lektioner. Med hjÀlp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lÀrare och elever i och utan behov av stöd. Studien Àr huvudsakligen kvantitativ och bygger pÄ strukturerade observationer av 11 lektioner i Ärskurs fem pÄ en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och tvÄ lÀrare. Det Àr framför allt den enskilda kommunikationen mellan lÀrare och elev som studerats.

Examensarbetets syfte Àr att lyfta fram hur matematiklÀrare bemöter och stimulerar elever med matematiska talanger och hur dessa elever har kÀnt sig bemötta och blivit stimulerade av sina lÀrare. Undersökningen har genomförts som en intervjustudie pÄ fyra elever, tvÄ lÀrare och en universitetsadjunkt och dessa personer representerar grundskolans senare Är och gymnasiet. I intervjuerna kom det fram att tre av eleverna har blivit bra bemötta i grund-skolans senare Är genom acceleration och berikning, medan den fjÀrde eleven inte visste om sin talang och inte heller blev uppmÀrksammad för den. En av lÀrarna arbetar enbart med enstaka ÄtgÀrder för enskilda elever och den andra lÀraren arbetar med klassintegrerad nivÄgruppering med enstaka ÄtgÀrder för extremfall. Uppfattningen som universitets-adjunkten har Àr att det generellt arbetas för lite med talangfulla elever samt att dessa elever sÀllan blir bra bemötta frÄn början.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare Är och deras IT-anvÀndning pÄverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att anvÀnda mig av en litteraturstudie dÀr jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats pÄ Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har Àven de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi kÀnner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de mÄste dela pÄ en dator. Det har Àven visat sig att det gÄr i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder frÄn klasslÀraren kan pÄverka dem negativt pÄ ett sÀtt som gör att IT-anvÀndningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lÀrarna anser att datorn hjÀlper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av sÀrskilt stöd..

LÀrare fÄr allt svÄrare att orka med sitt arbete. De som drabbas vÀrst Àrelever i behov av sÀrskilt stöd. Dessa elever Àr extra resurskrÀvandeoch lÀrarna fÄr svÄrt att mÀkta med eleverna i den arbetsrelateradestress de kÀnner idag. Syftet med denna studie var att undersöka hurarbetsrelaterad stress styr lÀrarnas bemötande av elever i behov avsÀrskilt stöd. En enkÀtundersökning med 119 deltagande lÀrare frÄn tiogrundskolor i mellansverige utfördes.

DÄ elever har olika förutsÀttningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha Àven smÄ undervisnings-grupper för elever som av nÄgon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv dÀr jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det Àr viktigt att klarlÀgga hur elever som varit föremÄl för olika specialpe-dagogiska insatser sjÀlva upplever sin skolgÄng.SmÄ undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen dÄ man sett risker med att elever exkluderats frÄn den ordinarie verksamheten.