Studien skall belysa vad elever i Ärskurs tre och lÀrare har för instÀllning till utomhusundervisningen och pÄ vilket sÀtt utomhusundervisningen kan öka elevernas motivation till lÀrande. Jag har skickat ut enkÀter till lÀrare och elever samt intervjuat 6 barn frÄn en skola i SkÄne för att ta reda pÄ min undersökning. Undersökningen ledde fram till rÀtt lika svar bÄde frÄn lÀrare och elever. Det positiva med utomhusundervisningen Àr att det Àr spÀnnande och nytt för eleverna. LÀrare har Àven talat om varför man inte bedriver utomhusundervisning och det kan bero pÄ att lÀrarna kÀnner sig otrygga i undervisningssÀttet och vÀdret kan Àven vara ett hinder för utomhusundervisning..

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att beskriva variationen av strategier som elever anvÀnder sig av vid behandling av diskreta mÀngder inom tal i brÄkform, dÄ uppgifterna Àr av varierad art och dÀr objekten Àr ordnade sÄvÀl som oordnade. För att erhÄlla ett brett underlag genomfördes uppgiftsdiagnoser, pÄ 78 elever i Ärskurs sex, vilka utifrÄn elevernas svar och anteckningar analyserades för att identifiera förekommande strategier. Analysen resulterade i elva skilda strategier inom fyra övergripande kategorier: heltalstillÀmpning av tal i brÄkform, formation av helhet, formation av enhet och operation pÄ och med tal i brÄkform.De ingÄende strategierna i kategorin heltalstillÀmpning av tal i brÄkform nyttjar brÄkuttryck som heltal pÄ sÄ vis att de ingÄende talen antingen utgör ett antal objekt eller ses som föremÄl för en operation. Inom formation av helhet ingÄr strategier inom vilka eleverna pÄ olika sÀtt delar upp helheten utifrÄn nÀmnarens storlek medan strategierna inom formation av enhet har det gemensamt att eleverna utifrÄn sin förförstÄelse grupperar de ingÄende objekten i enheter. I vissa fall samlar eleverna objekten i större grupper medan elever i andra fall ser till varje enskilt objekt.

Syftet med denna uppsats Àr att försöka urskilja vilka faktorer sompÄverkar sprÄkinlÀrningen för Sverigefödda elever vars förÀldrar Àrfödda i ett annat land Àn Sverige. Jag vill utifrÄn detta se hur man kananpassa undervisningen för att möta deras eventuella behov.Jag har försökt uppfylla syftet med hjÀlp av en kvalitativundersökning med tvÄ deltagande elever. Informanterna Àr systrar medvarandra och födda i Sverige av utlandsfödda förÀldrar. DÄ derassprÄkutveckling enligt mina iakttagelser skiljer sig Ät Àr det min önskanatt genom att jÀmföra de bÄda se om nÄgra faktorer sticker ut somavgörande för sprÄkutvecklingen. För att kunna jÀmföra informanternahar jag genomfört intervjuer med dem vilka ligger till grund för minaresultat.UtifrÄn dessa intervjuer kan man inte dra nÄgra generella slutsatser dÄundersökningen endast bygger pÄ tvÄ informanter.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssÀtt vad gÀller den specialpedagogiska undervisningen Àr med om att konstruera, och möjligtvis upprÀtthÄlla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts pÄ hur de elever som gÄr i sÀrskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ? Hur beskriver skolans elever den sÀrskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna pÄ de elever som undervisas i sÀrskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs dÀr kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.

Denna rapport beskriver framtagandet av ett Àmnesöverskridande temaarbete för Ärskurs 4-6 om mat med hÄllbar utveckling som grund. Dagens samhÀlle prÀglas av klimatförÀndringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att mÀrkas allt mer. För att vÀnda den negativa trenden och skapa ett hÄllbart samhÀlle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska lÀroplanen ska hÄllbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv.

Skolan Àr ett forum dÀr varje elev har olika förutsÀttningar, förmÄgor och erfarenheter. Alla elever har rÀtt att utvecklas inom samtliga Àmnen, vilket föranleder att lÀraren bör anpassa undervisningen utifrÄn flera perspektiv och mÄnga olika individers behov. Idrott och hÀlsa A Àr en kurs inom vilken det finns en stor bredd dÀr en rad olika moment skall fÄ ta plats. I en klass kan det förekomma stor variation mellan elevers förutsÀttningar, dÀr alla har olika förmÄgor och dÀr somliga elever har sÀrskild fallenhet för vissa moment. Vilka rÀttigheter har elever med sÀrskild fallenhet inom moment som till exempel basket, simning och friidrott? Ger kursen Idrott och hÀlsa A möjligheter för dem att utveckla och fördjupa kunskaper, fÀrdigheter och förmÄgor inom den specifika idrotten? Undersökningens syfte var att genom intervjuer studera vilka erfarenheter fem lÀrare som undervisade i kursen Idrott och hÀlsa A pÄ gymnasiet har dÄ det kommer till att arbeta med elever som Àr sÀrbegÄvade inom en specifik idrott.

Bakgrund: GenomgÄng av aktuellt kunskapslÀge visar att patienter har andliga behov och att de flesta uppskattar att diskutera detta med sjuksköterskor. Sjuksköterskor har vetskapen om betydelsen av andlighet i omvÄrdnaden och visar förstÄelse i praktiska kunskaper, ÀndÄ blir patienters andliga behov inte bemötta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters andliga behov ur patienters eget perspektiv. Metod: Det Àr en litteraturöversikt grundad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 1997 och 2011. Resultat: Fem teman identifierades: KÀrlek till de nÀrmaste, NÀrhet till det gudomliga, Acceptans av ödet, MÀnniskovÀrde och StrÀvan efter sanningen.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. VÄr ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som lÀromedel i undervisningen, hur en pedagog ser pÄ skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt pÄ vilket sÀtt pedagogen anvÀnder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats dÀr tre olika datainsamlingsmetoder tillÀmpades: observationer, intervjuer samt enkÀter som sammanstÀllts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i Är 3 i en skola i Norrbotten.

It has been shown in various research contexts that action programs do not always work as they should, even though there are clear guidelines on how the action programs should be designed and used. The aim of this study is to illustrate which processes that occur before an action program as well as how these processes lead to action that will give the student the support he or she needs. Through qualitative interviews with eight teachers, I have tried to answer the questions that I created. I have tried to answer my research questions that I have made based on the purpose. The questions are; What type of inquiry will be done if a student risk to not reach the knowledge goals? How will the inquiry support the action program? In what way does the action program support pupils in special needs? The result of my survey show that the survey being done for an action program is very individual-focused and that the mapping rarely shows on the teachers role or school environment to students who fall into special needs.

Syftet med denna studie Àr att fÄ fördjupad förstÄelse av nÄgra pedagogers erfarenheter av och instÀllningar till alternativa verktyg, nÀr elever Àr i lÀs- och skrivsvÄrigheter med frÄgestÀllningarna: Vilken instÀllning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg anvÀnds nÀr elever Àr i lÀs- och skrivsvÄrigheter? PÄ vilket sÀtt kan alternativa verktyg frÀmja lÀrandemöjligheter nÀr det gÀller elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i anvÀndningen av alternativa verktyg? .

Denna studie Àr gjord med syfte att ta reda pÄ vilken nytta lÀrare, för elever i de yngre Äldrarna, anser att elever i Ärskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min erfarenhet Àr att elever i Ärskurs 1-2 har svÄrt att förstÄ sin IUP och det har varit utgÄngspunkten för min studie. Studien lyfter fram lÀrares Äsikter och erfarenheter gÀllande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmÄga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gÀllande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder pÄ att den största nyttan med IUP för elever i Ärskurs 1-2 Àr samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lÀrande och förstÄelse av den egna lÀrprocessen. För att ta reda pÄ lÀrarnas Äsikter anvÀndes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som anvÀnts i studien Àr Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. .

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan fÄ för den enskilde beroende pÄ vilka diskursiva framstÀllningar av verkligheten som görs. Studien utgÄr ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt och stÀmplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger pÄ intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar pÄ fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, förÀldrardiskursen, uppmÀrksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjÀlpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förvÀntas.

I Skollagen lyfter man fram skolans ansvar att tillgodose eleverna med material som behövs för att de ska kunna medverka i en tidsenlig undervisning. I mitt möte med skolor och undervisning för grundskolans senare Är, i Àmnet samhÀllskunskap, upplever jag att lÀroboken har ett förÄldrat innehÄll. Med detta menas att böckerna uppger information som snabbt och ofta förÀndras. Syftet med denna uppsats Àr att genom att göra en lÀromedelsanalys av lÀroböcker som anvÀnds pÄ grundskolans senare Är, för att undersöka hur situationen ser ut. InnehÄller lÀroböckerna i allt för stor omfattning information som gör att de Äldras fortare Àn nödvÀndigt.

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Ledarskapet i skolan Àr omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast pÄ resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan bestÄr i optimal mÄluppfyllelse för alla elever som fÄr sin utbildning dÀr. DÄ har instÀllning och attityder till barn i behov av sÀrskilt stöd en stor betydelse. Det stÀlls höga krav pÄ att skolans pedagoger ser möjligheter att förÀndra miljö, metoder, innehÄll och bemötande om alla elever ska fÄ de förutsÀttningar för mÄluppfyllelse de har rÀtt till. En förutsÀttning Àr att skolan som helhet har en inkluderande instÀllning till sitt arbete med eleverna.