Ma?ns va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett omfattande och aktuellt samha?llsproblem. A?mnet ges dessva?rre ett mycket begra?nsat utrymme pa? Socionomprogrammet vid Go?te- borgs universitet. Syftet med studien a?r att underso?ka och beskriva en grupp va?ldsut- satta kvinnors upplevelser av erha?llet sto?d fra?n ett specifikt skyddat boende, samt hur sto?det pa?verkat deras livssituation.Vi har utfo?rt en kvalitativ studie och med hja?lp av semistrukturerade intervjuer genom- fo?rt intervjuer med fem kvinnor.

Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sÀnkt kognitiv förmÄga och den sjukes personlighet förÀndras. Att lÄta nÀrstÄende vara delaktiga i omvÄrdnaden och att vÄrdpersonal tar sig tid att lyssna pÄ deras Äsikter skapar goda chanser för att bÄda parterska bli nöjda med omvÄrdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka nÀrstÄendes behov i omvÄrdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Resultat: Studiens resultat visade att nÀrstÄende hade egna behov som behövde tillgodoses, att fÄ möjlighet att skapa en relation till vÄrdpersonal, att fÄ tid att prata, att fÄ delta i omvÄrdnaden samt att fÄ information.

Syftet med vÄr undersökning var att kartlÀgga elevers lÀrstilar samt att ta reda pÄ elevers upplevelse av att ha fÄtt veta sin lÀrstil. Vi har anvÀnt oss av en lÀrstilsanalys för att kartlÀgga lÀrstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i LuleÄ kommun. I vÄr undersökning kom vi fram till att elever har olika sÀtt för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt. Vi mÄste dÀrför som lÀrare anpassa vÄr undervisning sÄ att den passar alla elevers olika sÀtt att ta till sig och bearbeta information.

Att drabbas av kronisk njursjukdom och vara i behov av dialysbehandling innebÀr en stor omstÀllning i livet. Idag insjuknar cirka 1100 personer i Sverige per Är i njursvikt som krÀver behandling. MÄnga patienter som gÄr i dialysbehandling lider av kronisk trötthet, en trötthet som inte gÄr att sova bort. Syftet var att belysa den kroniska trötthetens pÄverkan pÄ patienter i behov av hemodialys. Litteraturstudien baserades pÄ totalt 17 vetenskapliga artiklar dÀr tre var av kvalitativ metod och resterande 14 var av kvantitativ metod.

I det hÀr arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan anvÀnda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin Àr inhÀmtad pÄ en skola i Burlövs kommun och pÄ en skola i Fosie rektorsomrÄde. Vi har intervjuat nio elever mellan Ärskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt tvÄ ateljeristor. Vi har Àven intervjuat utstÀllningsscenografen pÄ Malmöhus slott angÄende ett projekt dÀr man valde att renovera ett lekrum tillsammans med elever frÄn Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tÀnker kring rum avsett för lÀrande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhÄllande till sina klassrum.

Sjuksköterskeyrket innebÀr möten med patienter sÄvÀl som nÀrstÄende till patienterna. Sjukdom och dödsfall Àr inte nÄgot som bara drabbar den enskilda personen utan hÀndelsen kan vara lika svÄr eller svÄrare för den drabbades familj och nÀrstÄende. Det Àr viktigt för sjuksköterskan att ha insikt i de nÀrstÄendes upplevelser och behov för att bÀttre kunna möta dessa. Denna studies syfte Àr att beskriva upplevelser och behov hos nÀrstÄende till kritiskt sjuka patienter samt att beskriva hur sjuksköterskan kan möta dessa behov. Genom en litteraturstudie har kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskats.

The intention with this study is to investigate how schools are affected by state and municipal documents when they organize the education for children with special needs. The study is based on following questions.How do decisions on state and municipal level of politics affect the decisions that the principals make concerning organization, and do the school leaders think that the decisions are made on the right level of liability?What is the relationship between economic decisions and pedagogical decisions?What decides whether the schools have children with special needs integrated in their ordinary classes, or if they receive segregated remedial courses, and what are the views on an equivalent education?The study is conducted through interviews with principals of three schools, one politician on municipal level and one special education teacher. The interviews are linked to an historic background as well as current studies and discourses. The study shows that there are contradictions between state, municipality and school goals.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lÀrares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, AllmÀnna utbildningsomrÄdet 60 poÀng, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad som motiverar lÀrare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad nÄgra lÀrare sÀger om sina arbetssÀtt inom skönlitteratur och hur de anvÀnder sig av dessa för att motivera till lÀsning och utveckla olika elevgruppers lÀsförmÄga. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ fyra olika skolor och kommuner. Resultatet visar att alla lÀrare trots skillnader i bakgrunder och Är i yrket anvÀnder sig av liknande arbetsÀtt för att motivera till och utveckla olika elevers lÀsförmÄga inom skönlitteratur. VÄr slutsats Àr att ett varierat arbetsÀtt inom litteraturundervisning gör det möjligt att motivera till och utveckla olika elever lÀsförmÄga inom skönlitteratur eftersom olika elever lÀr pÄ olika sÀtt och har olika behov och utgÄngspunkter för sin lÀsning..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur man kan förbÀttra tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lÀrare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmÄlsundervisningen och undervisningen i svenska som andrasprÄk Àr för tvÄsprÄkiga elever samt huruvida det skulle vara bÀttre att undervisa dessa elever pÄ deras modersmÄl i till exempel samhÀllsorienterande Àmnen. Resultatet visar att det Àr mycket viktigt att behÄlla modersmÄlet och utveckla det. DÀrför borde modersmÄls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde Àven strÀva efter att förbÀttra modersmÄlslÀrarnas status.

Isberg, Annette. & Lewin Holm, Lena. (2006). Handledning och LÀromiljö. Councelling and learning environment.

Sammanfattning Skolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste Ären har mÄnga elever tappat intresset för Àmnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till kÀnslor av upptÀckarglÀdje och engagemang. Med laborativa arbetsformer kan rutinmÀssiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istÀllet diskussion, reflektion och kommunikation i Àmnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förklarar och ger skÀl till att de vÀljer laborativtarbetsÀtt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssÀttet i matematik.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

Undersökningen visar vilken form av studie- och yrkesvÀgledning elever i Är 8, i tvÄ kommuner, tagit del av. Den visar Àven vilken information de önskar fÄ och vilka förvÀntningar de har pÄ vÀgledningen inför det stundande gymnasievalet. Metoden som anvÀnts Àr en enkÀtundersökning med fasta svarsalternativ och utrymme för elevens egen Äsikt. Undersökningen visar att eleverna tagit del av studie- och yrkesorientering genom Ären i grundskolan. Den visar Àven att de vill fÄ en personligt utformad vÀgledning med en vÀgledare de kÀnner förtroende för.

Syftet Àr att undersöka hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivtillÀgnandet i svenska ur ett andrasprÄksperspektiv i en förstaklass. Jag vill ocksÄ undersöka om lÀrarnas förestÀllningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frÄgestÀllningar var följande: ? Vilka likheter och skillnader kan man finna i lÀrarnas arbete med lÀs- och skrivutvecklingen? ? Hur sÀger sig lÀrarna arbeta och hur arbetar de i praktiken? För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade samtliga fyra lÀrare som arbetade pÄ tre olika skolor och jag observerade alla lÀrarna, tvÄ av lÀrarna observerade jag vid tvÄ tillfÀllen och tvÄ av lÀrarna observerade jag vid varsitt tillfÀlle.