Bakgrund: OmvÄrdnad ska byggas pÄ en holistisk och humanistiskt mÀnniskosyn. Den palliativa omvÄrdnadens fokus ligger dessutom pÄ patienters och anhörigas livskvalitet samt möjligheten till en vÀrdig död. Eriksson (1987; 1994) beskriver vÄrdens uppgift som lindring av lidande och ÄterstÀllning av hÀlsa grundad i mÀnniskan sjÀlv samt i dess interaktioner till andra mÀnniskor och Gud. Syfte: Syftet var att beskriva andliga behov hos patienter inom palliativ omvÄrdnad. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie.

Som blivande studie- och yrkesvÀgledare kommer vi att möta olika elever. MÄnga av dessa elever Àr ?vanliga? elever, medan en stor grupp Àr elever med olika svÄrigheter. Vi har under vÄr praktik trÀffat pÄ elever som Àr annorlunda, skoltrötta, svaga och brÄkiga. MÄnga av dessa elever behöver extra hjÀlp frÄn skolan, vilket de inte alltid fÄr.

Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn ett förÀldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med förÀldrar som har barn i förskolan undersöks hur förÀldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvÀndighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. LitteraturgenomgÄngen utgÄr frÄn tidigare förÀldraundersökningar, annan litteratur och forskning. VÄra resultat överensstÀmmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat.Kortfattat kan sÀgas att förÀldrar ser förskolan som en nödvÀndighet, först och frÀmst av ekonomiska skÀl, men Àven för att tillfredsstÀlla bÄde barnets och förÀldrars sociala behov. FörÀldrar har ett behov av att fÄ stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att trÀffa andra barn och leka.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

I skolan har alla elever olika behov och det Àr skolans uppgift att hjÀlpa alla elever att nÄ mÄlen i lÀroplanen. Detta arbete syftar till att undersöka hur tvÄ elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och koncentrationssvÄrigheter har upplevt sin skolgÄng och de resurser de fÄtt och Àven vad olika skolor i en kommun sÀger att de har för resurser till elever med dessa specialbehov. En enkÀtstudie och en intervjustudie har genomförts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningar. 40 enkÀter skickades ut till lÀrare, speciallÀrare och specialpedagoger i en kommun och tio svar kom tillbaka. Intervjustudien utfördes pÄ fyra personer varav tvÄ före detta elever och deras mammor.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med hörselnedsÀttning som anvÀnder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de fÄr tillgÄng till de hjÀlpmedel och verktyg som de Àr berÀttigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar pÄ att de deltagande pedagogerna har kÀnnedom om vilka behov elever med hörselnedsÀttning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar pÄ liknande sÀtt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna sÄ bra förutsÀttningar som möjligt till inlÀrning och utveckling.

Personer som lider Àr i behov av tröst. I denna studie definierades tröst som handlingar vilka tillfredsstÀller ett behov, förebygger/lindrar obehag och lidande, hjÀlper mÀnniskor till en positiv syn pÄ livet i svÄra situationer, inger hopp och uppmuntran. Att ha kunskap om tröst Àr viktigt för att inte riskera att öka ett befintligt lidande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad personer i behov av vÄrd upplever som tröst. Litteratursökningen resulterade i sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund:NÀr en familjemedlem befinner sig i livets slutskede Àr det en pÄfrestning förde nÀrstÄende. De kan kÀnna sig utanför och det Àr sjuksköterskans uppgift attgöra sÄ att de blir delaktiga i vÄrden. Syfte: Att belysa nÀrstÄendes behov föratt kÀnna delaktighet vid vÄrd i livets slutskede. Metod: Studien Àr genomförd som en allmÀn litteraturstudie baseradpÄ elva artiklar. Resultat: Detfinns olika behov för att nÀrstÄendeska kÀnna delaktighet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav pÄ att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poÀngteras i dokument frÄn Skolverket och pÄ kommunal nivÄ att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar pÄ tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhÄlla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under Äret. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.Statistik visar att andelen avbrott och IG Àr hög för matematikstuderande pÄ komvux, Skolverket menar att det beror pÄ att utbildningen inte anpassas efter mÄlgruppens behov. Pedagogisk forskning slÄr fast att gruppen Àr central för lÀrandet.

The purpose of this paper is to examine how the term "pupils in need of special support" is defined in Swedish central policy documents. The essay is based on a social constructive contribute knowledge about the term?s definition and interpretation with support in a range of scientific texts. The method for achieving the purpose based on qualitative textual analysis of Skollagen 2010:800, LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet- Lgr 11, Salamancadeklarationen and analysis of the result of three scientific studies.Neither Skollagen 2010:800 nor Lgr 11 gives a clear definition of the term ?pupils in need of special support?.

Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum diskuteras alldeles för lite. Den hÀr studien visar att skolbyggnadens och skolgÄrdens utformning och dess innehÄll har betydelse för elevens kunskapsinhÀmtning, vÀlbefinnande, leklust och koncentrationsförmÄga. I skolans vÀrld finns det mÄnga elever som har speciella behov i form av svÄrigheter att bibehÄlla sin koncentrations- och uppfattningsförmÄga. MÄnga av de hÀr eleverna har dessutom lÀsoch skrivsvÄrigheter. Studien har fokuserat pÄ platsens betydelse i det pedagogiska rummet för elever med speciella behov, det vill sÀga studera om miljön i det pedagogiska rummet pÄverkar elevens koncentrationsförmÄga och om miljön i sin tur kan förbÀttra elevens skrivförmÄga. Sex elever har deltagit och alla Àr mellan 8 - 11 Är gamla. De kommer frÄn tre olika kommunala skolor i södra Sverige.

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn pÄ fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgÄ ifrÄn varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter frÄn tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrÄn skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning Àr Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för bÄda Àr miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan nÄgon uttalad pedagogisk inriktning.