SyfteSyftet med arbetet Àr att göra en jÀmförande studie mellan vad de spanska styrdokumenten förordar och hur den faktiska verkligheten ser ut nÀr det gÀller arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan.MetodJag har gjort en kvalitativ studie genom enkÀter och intervjuer, för att ta reda pÄ hur de spans-ka pedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd. DÄ detta Àr en kvalitativ under-sökning har enkÀterna endast anvÀnts som introduktion inför intervjuerna.Metoden i undersökningen har dels varit att lÀmna ut en enkÀt till sju pedagoger och tre för-Àldrar, dels att göra djupintervjuer. Totalt har pedagoger frÄn sex skolor i MadridomrÄdet del-tagit, dÀr tre av skolorna Àr privatskolor och de övriga tre kommunala. EnkÀterna har föregÄtt intervjuerna, dÀr förtydliganden och fördjupning av enkÀtsvaren kunnat göras.ResultatUndersökningen har tydligt visat att det finns en rad specialpedagogiska insatser för elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan. Det mesta handlar dock om att ÄtgÀrderna riktas mot eleven.NÄgon direkt handledning av pedagogerna förekommer inte, mer Àn att de specialteam som finns i alla kommuner och som Àr behjÀlpliga med att göra modifieringar av kursplanerna för de elever som inte uppnÄr mÄlen.

Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie var att göra en jÀmförelse mellan olika kate-gorier av pedagoger i deras instÀllning till att inkludera elever i behov av sÀrskilt stöd i ele-vens ordinarie grupp. JÀmförelser gjordes vad det gÀller kön, yrke, Älder, stadietillhörighet, yrkeserfarenhet och Àmnesinriktning.Teori: Undersökningen, som Àr kvantitativ med kvalitativa inslag, antar en positivistisk ton med inslag av hermeneutik.Metod: Studien genomfördes som en enkÀtundersökning och kompletterades med informella intervjuer. Den metodologiska ansatsen har drag av det abduktiva, det vill sÀga med en ut-gÄngspunkt i sÄvÀl verklighet som teori.Resultat: Genom studien framkom vissa skillnader mellan könen, dÀr mÀn verkade ha en nÄ-got mer positiv instÀllning till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Vidare fanns en tendens till att förskollÀrare/fritidspedagoger var mer positiva i sin instÀllning Àn lÀrare. Spe-ciallÀrarnas uppfattning överensstÀmde ganska vÀl med förskollÀrare/fritidspedagoger.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en helhetssyn om hur undervisningen anpassas för högpresterande elever samt hur pedagoger bemöter och stimulerar högpresterande elever för att de skall kunna fortsÀtta att utvecklas gynnsamt. Enligt skollagen skall dagens skola ge sÀrskilt stöd till elever med sÀrskilda behov, men sÄ Àr inte fallet dÄ de högpresterande eleverna ofta beskrivs som sjÀlvgÄende, som klarar mycket pÄ eget hand och deras karaktÀriska drag Àr intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmÄgor Wahlström (1995).MÄnga lÀrare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att lÄngt ifrÄn alla elever fÄr en undervisning som anpassas till deras förutsÀttningar och behov. I boken Matematikundervisningens dilemma tar Madeleine Löwing (2006) upp hur den ekonomiska krisen drabbat skolan i allmÀnhet men matematikundervisningen i synnerhet.För att högpresterande elever skall utvecklas behöver de enligt Wahlström (1995) tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att trÀffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik samt reflekterar över sina egna och andras tankar. I litteraturstudien behandlas olika inlÀrningsmetoder samt Howard Gardners sju intelligenser. Vidare tar jag upp saker som Àr bra för pedagoger att veta för att fÄnga de högpresterande elever.

I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utlÀndsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik sÄ klarar de utlÀndska eleverna sig sÀmre i de nationella proven i matematik Àn svenska elever. Syftet med studien Àr att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik pÄ gymnasienivÄ. Eleverna i studien Àr allafödda i Sverige med invandrade förÀldrar.Den empiriska datan bestÄr av observation av en gruppdiskussion, nÀr eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrÄn problemlösningsprocessens fyra ingÄende delar: FörstÄ, Planera, Genomföra och VÀrdera.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur förskollÀrare beskriver sitt sÀtt att arbeta med den sprÄkliga medvetenheten i förskolan och att undersöka vilka faktorer som pÄverkar deras arbete. Vi anser att denna undersökning Àr viktigt för att klarlÀgga hur förskollÀrare ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser sig arbeta med detta inom förskolan. Vi valde att genomföra sex intervjuer med förskollÀrare verksamma pÄ tvÄ olika förskolor inom samma tÀtort. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna sammanstÀllas och analyseras i förhÄllande till vÄra frÄgestÀllningar och litteraturen. I resultatet framkom det bland annat att rim och ramsor, begrepp och upprepningar och sÄng Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar medvetet med för att frÀmja barnens utveckling av den sprÄkliga medvetenheten..

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Föreliggande studie syftar till att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn skolpersonal i en kommun, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avser att undersöka hur personal med olika yrkesbakgrunder frÄn förskoleklass till Är nio samt rektorer definierar och reflekterar kring begreppet sÀrskilda behov. MÄlgruppen bestÄr av pedagogisk personal frÄn förskoleklass till Är 9, samt rektorer.

I förberedelseklasser gÄr elever som helt saknar eller har mycket begrÀnsade kunskaper i svenska sprÄket och dÀrför behöver intensiv trÀning i detta. Dessa elever Àr oftast nyanlÀnda i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka lÀrares syn pÄ nyanlÀnda elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka tvÄ olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lÀrarna om deras verksamhet. Vi beskriver lÀrarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa.

Bakgrund: Cancersjukdomar Àr vanligt förekommande i Sverige idag och bÄde diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fÄtt besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och Àr i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjÀlpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka kÀnslomÀssiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

I nedanstÄende arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans Ärskurs 9. Med utgÄngspunkt i tillgÀnglig litteratur i Àmnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvÀgningar och metoder, utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kan en svensklÀrare i grundskolans Ärskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka Àr behoven och hur kan de mötas? Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förÀndringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik mÄnga gÄnger kom att skrivas in i grundskolan, istÀllet för som ofta tidigare i grundsÀrskolan.

Vad Ă€r det som gör mĂ€nniskor motiverade? Enligt psykologerna Maslow och Glasser sĂ„ Ă€r det vĂ„r strĂ€van för att uppfylla de behov som vi alla har. Dessa beskriver Maslow med hjĂ€lp av sin behovshierarki, dĂ€r de mest grundlĂ€ggande behoven som föda och trygghet kommer först och behoven som tex sjĂ€lvförverkligande kommer högst upp hierarkin. För att nĂ„ de höga nivĂ„erna i hierarkin mĂ„ste de tidigare nivĂ„erna av behoven vara tillfredstĂ€llda. Glasser har pĂ„ ett praktiskt sĂ€tt tillĂ€mpat behovsteorierna i skolan med framgĂ„ngsrikt resultat. Jag har grundat mitt arbete pĂ„ att elever mĂ„ste ha de grundlĂ€ggande behoven tillfredstĂ€llda och nĂ„tt högt upp i hierarkin för att vara motiverade till att ta till sig undervisningen i skolan. FrĂ„gestĂ€llningarna som jag besvarat Ă€r dessa: Är lĂ€rare medvetna om elevers behov utifrĂ„n Maslows och Glassers perspektiv? Hur tillgodoser lĂ€rare elevers mĂ€nskliga behov enligt dem sjĂ€lva? Jag har intervjuat fem gymnasielĂ€rare för att ta reda pĂ„ hur de ser pĂ„ behoven och om de aktivt tillgodoser behoven i sin undervisning och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt. Det som genomsyrade svaren som lĂ€rarna gav var en stor osĂ€kerhet; de visste inte om de tillgodosĂ„g behoven och var inte heller riktig sĂ€kra vad de skulle göra för att tillgodose dem.

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr den vÄrd som ges dÄ patienten inte lÀngre reagerar pÄ botande behandling. Att vara nÀrstÄende till nÄgon som vÄrdas palliativt kan innebÀra pÄfrestningar som aldrig tidigare erfarits. Vilka behov de nÀrstÄende har varierar beroende pÄ vilken roll de för tillfÀllet befinner sig i, antingen rollen som mottagare av vÄrd eller rollen som givare av vÄrd. Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes behov vid palliativ vÄrd i livets slutskede, dÄ patienten vÄrdas i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ elva kritiskt granskade kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Syfte: Syftet med fallstudien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med bedömning i ma-tematik av elever i behov av sÀrskilt stöd i Ärskurs 3 under vÄrterminen 2012.Teori: I den teoretiska inramningen redogörs för en didaktisk Àmnesteori dÀr lÀrarens Àmneskunskaper och Àmnesdidaktiska kunskaper frÀmjar lÀrandet. Det gynnar elevers prestationer nÀr lÀrares bedömning stödjer elevers lÀrande. Med hjÀlp av den didaktiska Àmnesteorin visar studien hur lÀrare arbetar med bedömning i matematik av elever i behov av sÀrskilt stöd.Metod: Studien Àr en kvalitativ fallstudie. Studien genomförs i en kommun i VÀstra Gö-taland och pÄ tvÄ kommunala skolor. LÀrare som undervisar i matematik i Ärskurs 3 Àr i fokus.

Examensarbetet ger lÀsaren en inblick i förhÄllningssÀttet och verktyget Human Dynamics. I arbetet jÀmförs annan forsknings syn pÄ en gynnsam lÀrandemiljö för barn med koncentrationssvÄrigheter med Human Dynamics teori.Syftet har varit att undersöka om förhÄllningssÀttet Àr fördelaktigt för elever med koncentrationssvÄrigheter.Undersökningen, som Àr baserad pÄ intervjuer med kvalitativ inriktning, visar exempel pÄ hur pedagoger anvÀnder verktyget i praktiken samt hur de uppfattar barn med koncentrationssvÄrigheter och deras behov. Respondenterna Àr positiva till Human Dynamics och menar att förstÄelsen för olikheter och insikter om sig sjÀlv har hjÀlpt dem att se olika individers behov pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare.Slutsatsen Àr att Human Dynamics teori Àr förenlig med annan forskning och gynnsam för alla individer, men kunskapen löser inte alla svÄrigheter utan specialpedagogiska ÄtgÀrder Àr nödvÀndiga i vissa fall..

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur talet om elever i behov av stöd ser ut i elevhÀlsoteam. UtifrÄn tanken att synen pÄ elever i behov av stöd konstrueras i hur vi talar om dem, och det i förlÀngningen pÄverkar vÄr syn pÄ eleverna och sedan hur vi bemöter dem. De preciserade frÄgestÀllningarna i arbetet Àr; Vilka diskurser gÄr att urskilja i de undersökta elevhÀlsoteamen? Vilka Àr de rÄdande maktstrukturerna? och Vilka konsekvenser fÄr detta för eleven?Teori och metod: Den teoretiska ansats som anvÀnds i arbetet Àr diskursanalys, och dÄ den diskursteoretiska. En diskurs Àr ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ den vÀrld vi lever i, kontextbundet och tidsbundet.

Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.