Examensarbetet ger lÀsaren en inblick i förhÄllningssÀttet och verktyget Human Dynamics. I arbetet jÀmförs annan forsknings syn pÄ en gynnsam lÀrandemiljö för barn med koncentrationssvÄrigheter med Human Dynamics teori.Syftet har varit att undersöka om förhÄllningssÀttet Àr fördelaktigt för elever med koncentrationssvÄrigheter.Undersökningen, som Àr baserad pÄ intervjuer med kvalitativ inriktning, visar exempel pÄ hur pedagoger anvÀnder verktyget i praktiken samt hur de uppfattar barn med koncentrationssvÄrigheter och deras behov. Respondenterna Àr positiva till Human Dynamics och menar att förstÄelsen för olikheter och insikter om sig sjÀlv har hjÀlpt dem att se olika individers behov pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare.Slutsatsen Àr att Human Dynamics teori Àr förenlig med annan forskning och gynnsam för alla individer, men kunskapen löser inte alla svÄrigheter utan specialpedagogiska ÄtgÀrder Àr nödvÀndiga i vissa fall..

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur talet om elever i behov av stöd ser ut i elevhÀlsoteam. UtifrÄn tanken att synen pÄ elever i behov av stöd konstrueras i hur vi talar om dem, och det i förlÀngningen pÄverkar vÄr syn pÄ eleverna och sedan hur vi bemöter dem. De preciserade frÄgestÀllningarna i arbetet Àr; Vilka diskurser gÄr att urskilja i de undersökta elevhÀlsoteamen? Vilka Àr de rÄdande maktstrukturerna? och Vilka konsekvenser fÄr detta för eleven?Teori och metod: Den teoretiska ansats som anvÀnds i arbetet Àr diskursanalys, och dÄ den diskursteoretiska. En diskurs Àr ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ den vÀrld vi lever i, kontextbundet och tidsbundet.

Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

År 2004 avled 190 barn i Ă„ldrarna 5 - 14 Ă„r i Sverige av en sjukdom som krĂ€vde palliativ vĂ„rd. NĂ€r dessa barn insjuknade berördes Ă€ven de nĂ€rstĂ„ende. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de nĂ€rstĂ„endes behov av stöd nĂ€r ett barn vĂ„rdades palliativt. Studien genomfördes som en allmĂ€n litteratur studie och aktuell forskning frĂ„n Ă„r 2000 - 2007 granskades och analyserades. Resultatet visade att nĂ€rstĂ„ende hade behov av empati, Ă€rlighet och förstĂ„else.

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att tydliggöra om och i sÄ fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare Är arbetar för att uppmÀrksamma och stimulera sÀrbegÄvade elever. Litteratur och forskning inom Àmnet pekar pÄ pedagogers bristande kunskap angÄende sÀrbegÄvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur sÀrbegÄvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begrÀnsad erfarenhet av sÀrbegÄvade elever och Àr tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med sÀkerhet har svÄrt att avgöra vilka elever som Àr högpresterande och vilka som Àr sÀrbegÄvade. Informanterna menar att det Àr den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever dÄ specialpedagogiska insatser helt och hÄllet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen pÄ att sÀrbegÄvade elever idag Àr ett mindre utforskat fÀlt och att personal i skolans verksamhet bör uppmÀrksammas pÄ att dessa elever finns samt deras speciella behov..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar i förskolan. ForskningsfrÄgor Àr: Vilka barn kan anses vara i behov av sÀrskilt stöd enligt förskolelÀrarna? Hur upplever förskolelÀrarna kontakten med vÄrdnadshavare och specialpedagog? Detta Àr en kvalitativ studie som Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer och resultaten visar stora variationer bÄde pÄ hur förskolelÀrarna definierar barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilka erfarenheter förskolelÀrarna har av vÄrdnadshavare och specialpedagog. En övergripande slutsats som dras Àr att alla informanter, trots olika tid och erfarenheter i yrket har kunskaper men kÀnner behov av ytterligare fördjupning, för att kunna möta barn i behov av sÀrskilt stöd och deras vÄrdnadshavare. En annan slutsats som kan dras Àr att lÀroplanen stÀller stora krav pÄ förskolan och dess anstÀllda förskolelÀrare, om hur de ska arbeta för att stödja alla barn.

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.

Bakgrund: Generellt sett fokuserar palliativ vÄrd frÀmst pÄ patientens behov. Mindre fokus lÀggs pÄ de nÀrstÄendes behov. Syfte: Att beskriva nÀrstÄendes behov nÀr vÄrden av en nÀrstÄende har övergÄtt till att vara palliativ efter ett akut livshotande insjuknande. Metod: Litteraturöversikt av femton kvalitativa och en kvantitativ studie. I analysen framkom fyra teman, tio subteman samt ett övergripande tema.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad sfi-lÀrare identifierar som specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Studien grundar sig pÄ intervjuer med sex sfi-lÀrare i tre kommuner. Informanterna, som alla arbetar med kursdeltagare med kort eller ingen skolbakgrund blev tillfrÄgade att identifiera specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Resultatet visar, att Àven om det finns en specialpedagog som i nÄgon bemÀrkelse Àr knuten till utbildningen, mÄste sfi-lÀraren i mÄngt och mycket anvÀnda sin egen erfarenhet och fantasi i den dagliga verksamheten..

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om intentionerna till integrering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar sÄvÀl intervjuer som en enkÀtundersökning. Litteraturstudien visar att skolan historiskt sett successivt gÄtt mer och mer mot en inkluderande verksamhet samt att det finns spÄr kvar av en syn dÀr man ser eleven som bÀrare av problemet vid svÄrigheter i skolan. Den empiriska delen framhÄller att skolans personal mÄnga gÄnger likstÀller specialpedagogikens praktiska resultat med det specialpedagogiska kunskapsomrÄdet. Intervjuer och enkÀter visar ocksÄ att majoriteten av lÀrarna i undersökningen ser en framtid med ökad segregering.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka behov nÀrstÄende har vid nÀra anhörigs dödsfall. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningarna resulterade i 19 artiklar med ett bortfall pÄ 3 artiklar. Studiens resultat grundades pÄ 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I resultatet framkom sex kategorier.

 SammanfattningEn lÀrare mÄste vara förberedd pÄ att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsÀttningar. Elever lÀr ocksÄ pÄ olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att lÀraren mÄste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. NÀr man som lÀrare fÄr en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder sÄ bör det stÀllas högre krav pÄ arbetssÀttet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med undersökningen Àr att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lÀrandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsÀttningar. Mina frÄgestÀllningar Àr hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare Är dÀr det finns en synskadad elev? Samt vad innebÀr det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att fÄ en vidgad bild pÄ ett synskadat barns behov.

AbstractSyftet med studien Àr att fÄ ta del av elevers och lÀrares egna erfarenheter och tankar angÄende specialklassundervisning. Det finns behov för anpassad undervisning för en del elever. Skolor har nedskÀrningar och hÄrt drabbade Àr de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Begreppet en ?skola för alla? Àr nÄgot pedagoger försöker att nÄ i skolorna i dag.

Svenska elevers resultat blir allt lÀgre i internationella jÀmförelseundersökningar och frÀmst Àr det elever i behov av sÀrskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sÀtts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de lÄga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver nÄgon form av stöd i sin skolgÄng rÀtt att fÄ det. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en skola upplever i vilken mÄn detta stöd tillgodoses och i vilken mÄn elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ svenskÀmnets kunskapskrav i Ärskurs tre. För att ta reda pÄ hur stödet till elever fördelas anvÀnds kvalitativa forskningsintervjuer med fem lÀrare i Är F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgÄngar.

Syftet med denna uppsats belyser hur lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd, upplever att lÀrare kan underlÀtta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra informanter bestÄr av en fritidspedagog, en lÀrare och fyra specialpedagoger. VÄra informanter arbetar pÄ resursskolor respektive ?vanliga? skolor.