Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ vad elever i behov av sÀrskilt stöd i Är Ätta och nio vill lÀra sig i engelska. Jag kommer ocksÄ att se hur det stÀmmer detta med kursplanens mÄl och samt hur eleverna vill lÀra sig engelska. Undervisningen i engelska kan organiseras pÄ olika sÀtt till exempel med learner autonomy eller nivÄgruppering. Det viktigaste för att eleverna ska lyckas i skolan Àr dock att de har ett gott sjÀlvförtroende. Ett gott sjÀlvförtroende fÄr elever som lyckas.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka behov och upplevelser av stöd personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄende har. En litteraturstudie har genomförts, vilket har inneburit granskning och sammanvÀgning av resultat frÄn vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄende har stort behov av information, psykosocialt stöd och tillgÀnglighet av hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Det behovs fortfarande forskning kring personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄendes behov av stöd speciellt ur ett genusperspektiv. Framförallt finns kunskapsbrist om hjÀrtinfarktens inverkan pÄ relationen dÄ en man förvÀntas vÄrda sin hustru.

AbstraktDagens skola har fÄtt mycket kritik för att allt fler elever inte nÄr upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade Àr störst bland elever med olika typer avsvÄrigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rÀtt till en likvÀrdig skoladÀr alla skall kÀnna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sÄdanbeskrivs som nÄgot som uppkommer nÀr den ordinarie pedagogiken inte rÀckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ sina arbetsplatser, och dÄ det Àr en viktig del i skolans vardag Àr det ett intressant och aktuellt Àmne att undersöka. DÄ det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att ocksÄ titta pÄ hur pedagogerna pÄ de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklassen pÄ kommunal skola och friskola, för att fÄ en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang pÄ kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av intervjufrÄgor för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur elever i behov av specialpedagogiskt stöd uppfattar att bedömning pÄverkar deras motivation och lÀrande. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem 18-Äriga gymnasieelever som alla hade behov av specialpedagogiskt stöd. Med hjÀlp av en tematisk analys bearbetades det kodade materialet. Resultatet visade att elever uppfattar vissa brister i den feedback de fÄr av sina lÀrare. De förstod inte alltid vad lÀrarna menade, till exempel hur de skulle göra för att utveckla sina resonemang.

Det Àr komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan anvÀnder sig av ett etiskt förhÄllningssÀtt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvÄrdnaden. En litteraturstudie genomfördes dÀr femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att fÄ kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att fÄ information frÄn rÀtt person.

Studiens syfte har varit att undersöka vilket behov lĂ€rare pĂ„ gymnasieskolan upplever sig ha av stöd frĂ„n specialpedagogen nĂ€r det gĂ€ller handledning, utveckling och undervisning. Detta gav ocksĂ„ en bild av gymnasielĂ€rarnas uppfattning om begreppet sĂ€rskilt stöd, specialpedagogens arbetsuppgifter samt vĂ€ckta reflektioner. Studien Ă€r av kvalitativ art och datainsamlingsmetoden Ă€r intervjuer och fĂ€ltobservationer av delvis etnografisk karaktĂ€r. Åtta gymnasielĂ€rare har intervjuats. Analysarbetet var fenomenografiskt och innebĂ€r att lĂ€rarnas uppfattningar om sitt eget behov av specialpedagogens kompetens beskrivs och presenteras i form av uppfattningskategorier.

Att leva med en livshotande sjukdom, sÄ som cancer innebÀr mÄnga förÀndringar. För att personer som lever med cancer ska kunna kÀnna vÀlmÄende trots sjukdom mÄste behov personer uttrycker tillgodoses. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov i dagligt liv hos personer som lever med cancer. I litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa empiriska studier genom en kvalitativ innehÄllsanalys, med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att vilja kÀnna kontroll, att önska stöd och personligt bemötande frÄn andra, att försöka omprioritera för att kunna leva normalt, att uppleva kroppsligt vÀlmÄende samt att strÀva efter hopp och försöka finna mening.

Det hÀr Àr en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi pÄ tvÄ skolor pÄ en mindre ort i SkÄne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gÀrna gÄr till speciallÀraren för att fÄ enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bÀsta för att tillgodo se elevernas behov av extra hjÀlp. Arbetslagen ute pÄ skolorna samarbetar och anvÀnder sina olika erfarenheter för att pÄ bÀsta sÀtt undervisa de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi..

SammanfattningUtav alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar idag, utgörs cirka 15 % av besöken av killar. De killar som besökt ungdomsmottagningen har en mer negativ bild av den Àn de som inte varit dÀr, vilket visar pÄ att deras behov inte har tillgodosetts. Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur killar resonerar kring deras behov av ungdomsmottagningen. Studien inriktades pÄ 18-Äriga killar, och de behövde inte ha nÄgon personlig erfarenhet av ungdomsmottagningen. Kvalitativ metod med fokusgrupper anvÀndes med 16 killar, indelade i fyra grupper.

Syfte: Studiens övergripande syfte var att undersöka hur specialpedagoger beskriver ÄtgÀrder avsedda att stödja och utveckla elevers lÀrande inom kommunal vuxenutbildning. Studien har Àven undersökt hur specialpedagoger beskriver elever i behov av stöd och om det finns nÄgra specifika svÄrigheter.Teori: Studien har en sociokulturell ansats. LÀrande och utveckling ses som kommunikativa processer. Grunden för lÀrande Àr interaktion och samarbete. Vygotskys begrepp mediering innebÀr olika former av stöd i lÀroprocessen.

I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda pÄ hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkÀter pÄ fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd Àr svÄrdefinierat och att det gÄr att studera utifrÄn tvÄ skilda perspektiv. De olika synsÀtten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av sÀrskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bÀrare av problemet. Dessutom pÄverkas arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd av vilket perspektiv man vÀljer att angripa svÄrigheterna utifrÄn.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Introduktion: En alltmer globaliserad vÀrld dÀr personer som immigrerat och personer frÄn minoritetsgrupper generellt sett har en sÀmre hÀlsa Àn övriga befolkningen, stÀller nya krav pÄ sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemÄl i den transkulturella omvÄrdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvÄrdnaden lyfte behov och önskemÄl i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemÄl patienter har relaterat till kommunikation Àr knutna till information, sprÄkligt stöd och stöd i samtalet med vÄrdpersonalen. Strukturen berör tillgÀngligheten till vÄrden.

Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den Àr ett arbetssÀtt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lÀmplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever frÄn olika klasser samlas i ett sÀrskilt undervisningsrum tillsammans med en lÀrare/pedagog/specialpedagog. Vilka Àr dÄ de elever som placeras i den lilla gruppen och Àr dessa hjÀlpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det tvÄ grupper av elever med svÄrigheter. Den ena gruppen bestod av elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att fÄ svenskundervisning.