Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten Ät alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med förÀldrarna sÄ att det blir en god vistelse och stöd för barnet. SÀrskilt för de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Barn i behov av sÀrskilt stöd behöver bemötas för vem de Àr och inte för vad de gör. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka typer av svÄrigheter/problem som pedagoger pÄ olika förskolor avser nÀr de talar om barn i behov av stöd. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur förskolan arbetar för att inkludera barn i behov av stöd i barngruppen och hur inkluderingen fungerar. Kvalitativ studie har genomförts och den data som samlats in har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de barn som Àr i behov av stöd uppfattas olika av pedagogerna. En av pedagogerna menade att barn med eller i behov av diagnoser Àr barn i behov av stöd.

Titel in original language: MarmorerningsmÄleri ? behov av samsyn och kommunikationLanguage of text: SwedishNumber of pages: 45.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare och fritidspedagoger anser att ett ÄtgÀrdsprogram Àr och hur samarbetet fungerar mellan de berörda pedagogerna. DÀrför behandlas först och frÀmst litteraturinnehÄll som hoppas ge en förstÄelse av barn i behov av stöd, ÄtgÀrdsprogram och samarbete i skola-fritidshem. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det olika aspekter om vad ÄtgÀrdsprogram Àr och vad det ska innehÄlla. Samarbetet överlag mellan fritidshem och skola presenteras i ett avsnitt i litteraturen. I metoden förklaras vÄr ostrukturerade intervjuform.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie med övergripande syftet att generera kunskap för om och hur lÀrande kan ske för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter genom dans och rörelse som verktyg. Den komplexa lÀs- och skrivinlÀrningen problematiseras och diskuteras, utifrÄn det fördjupas studien i perspektivet av elever i svÄrigheter. Undervisning har skett i elevgrupp om 2-3 elever och ger exempel pÄ hur det kan se ut i praktiken. Studien har genomförts med deltagande observationer som videofilmades och anteckningar fördes i anslutning till undervisningen i elevgrupp. Bearbetning och analys har skett med kvalitativa analysmetoder vilket medför att resultatet Àr exemplifierande och förankrade i teori.

Astract: Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur lÀrare identifierade och tillgodosÄg de behov elever med matematiksvÄrigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frÄgor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmÀssigt urval av skolor i nÀrliggande kommuner och begrÀnsade oss att göra Ätta intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-6. Resultatet blev att lÀrare bemötte elever med matematiksvÄrigheter pÄ olika sÀtt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befÀsta kunskapen samt tillgÄng till speciallÀrare.

Syftet med detta arbetet har varit att genom en fallstudie beskriva, kartlÀgga och kritiskt granska det specialpedagogiska stöd som ges och har getts till de elever som inte nÄr uppnÄendemÄlen i matematik och svenska i skolÄr Ätta och nio pÄ en 6-9 skola. Syftet var ocksÄ att upptÀcka och fastslÄ de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger resultat. Fallstudien bestod av observationer av specialpedagogernas arbete, intervjuer med specialpedagogerna samt granskning av dokument sÄ som ÄtgÀrdsprogram, överlÀmnande dokument och nationella prov. Resultatet av fallstudien var att elever i behov av sÀrskilt stöd i svenska och matematik upptÀcks tidigt. De fÄr ocksÄ tidigt stöd.

Föreliggande studie syftar till att belysa skolsköterskors upplevelser av att stödja elever med hörselnedsÀttning som inkluderas i hörande klass i egenskap av skolsköterska och sin roll i ElevhÀlsan. DÀr av genomfördes intervjuer (n=8) med skolsköterskor verksamma i Kronobergs lÀn vilka analyserades enligt metoden för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet identifierades i tvÄ kategorier Att identifiera elevens behov och Att samverka kring elevens behov med fem tillhörande subkategorier. Konklusionen var att skolsköterskor behöver information frÄn andra samt att hörselscreening, utredningar och förebyggande arbete Àr viktiga verktyg för att finna och kunna stödja elever med hörselnedsÀttning. Skolsköterskor anser att kunskap och samverkan bÄde i ElevhÀlsan och mellan kommun och landsting pÄverkar eleven i skolan..

Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur nÄgra specialpedagoger och lÀrare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strÀvan att skapa goda förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd, bÄde vad gÀller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnÄ kunskapsmÄlen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor dÀr fritidshem fanns. Studien utgÄr i frÄn de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt. Slutsatsen av den hÀr studien Àr att specialpedagoger och lÀrare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lÀrande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd. För att skapa ett lÀrande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens instÀllning samt handledning var omrÄden som hade stor pÄverkan. Vad gÀller skolledningens instÀllning var synen pÄ fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas dÀr gemensamma mÄl och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd, utifrÄn skolledningens uppsatta mÄl. Handledning hade en stor pÄverkan nÀr det handlade om att kunna stötta elever i att uppnÄ kunskapsmÄlen.

I sitt arbete möter sjuksköterskan familjer vars familjemedlem drabbats av akut livshotande sjukdom. I en sÄdan situation har familjen olika behov som de kan behöva hjÀlp med att tillgodose. För att sjuksköterskan ska kunna hjÀlpa familjen mÄste hon först veta deras behov. Studiens teoretiska referensram Àr systemteori med fördjupning inom det familjerelaterade perspektivet. Syfte Syftet Àr att belysa de behov som finns hos familjen nÀr en familjemedlem drabbats av en akut livshotande sjukdom.

Detta Àr en studie som tagit sin utgÄngspunkt i begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? med fokus pÄ barn och elever med ADHD/DAMP utifrÄn ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit mÄnga kritiska röster och skilda Äsikter för vilka insatser som Àr bÀst för barnen. Fokus har Àven riktats mot huruvida diagnosen kan hjÀlpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av sÀrskilt stöd har förÀndrats.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en uppfattning om hur sprÄklÀrare i engelska och svenska ser pÄ varierande undervisningsmetoder som ett sÀtt att skapa motivation bland sina elever. För att fÄ reda pÄ detta har vi gjort en enkÀtundersökning (enkÀter med öppna frÄgor) bland sex sprÄklÀrare pÄ en skola, Äk 7?9, i Kalix kommun, som varit yrkesverksamma mellan 8-26 Är. Vi identifierade tre aspekter av motivation, nÀmligen behov, intresse och lust att lÀra. Resultatet visar att alla lÀrarna Àr överens om att varierande undervisningsmetoder skapar motivation och lust att lÀra.

I Sverige Àr 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero pÄ Àrftliga eller miljömÀssiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvÀvnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd frÄn sjukvÄrdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförÀndringar som Àr nödvÀndiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

SammanfattningSyftet med examensarbetet Àr att studera vilka erfarenheter och tankar specialpedagoger och speciallÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om integrering respektive segregering, utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har lagt fokus pÄ fördelar respektive nackdelar samt möjligeter respektive hinder nÀr det kommer till dessa.Arbetet har gjorts genom intervju som metod. Intervjun har sedan belysts utifrÄn litteratur och forskning samt styrdokument. VÄr utgÄngs punkt har varit i den aktuella litteraturen som vi lÀste inför intervjuerna för att sÀtta oss in i begreppens innebörd och historik. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn lÀroplaner, artiklar och aktuell forskning.Resultatet blev att det Àr samhÀllets intentioner att sÄ stor andel elever som möjligt ska gÄ i vanliga skolan Àr svÄra att förverkliga.

Bakgrund:BÄde lÀroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) samt skollagen beskriver elevers rÀttigheter att uppnÄ sina kunskapsmÄl. Vi har valt att skriva om hur elevers kunskaper bedöms i skolan samt hur och nÀr dessa bedömningar görs. Vi har ocksÄ undersökt hur specialpedagogers/speciallÀrares kompetenser tillvaratas samt sÀtts in om det visar att lÀraren har misstankar om att en elev inte nÄr kunskapsmÄlen.Syfte:VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur skolorna kunskapsbedömer elever och hur stödet sÀtts in om behov finns. De frÄgestÀllningar vi kommer utgÄ ifrÄn för att ta reda pÄ detta Àr pÄ vilket sÀtt görs kunskapsbedömningar? och anpassas klassrumsmiljön för elever med behov av stöd?Metod:I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med en kombination av enkÀter samt intervjuer.