Syftet med denna studie är att granska och undersöka lärares attityder kring digitala lärresurserinom skolan. Genom undersökningen är tanken att studien ska bidra till en ökad förståelse tillvarför digitala lärresurser används i den utsträckning de gör. För att uppnå syftet har jag använtmig av kvalitativa intervjuer av lärare och elever på en skola. Resultatet visar på att lärarna rentgenerellt har en positiv inställning och attityd till digitala lärresurser och att problemen ofta liggeri andra ramfaktorer såsom ekonomi, fortbildning och tid. Slutsatsen jag dragit är att, även omvilja och intresse finns så lämnar landets skolor ofta mycket att önska när det gäller arbetet meddigitala lärresurser och bättre fortbildning och uppföljning krävs för att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt..

Syftet med denna uppsats var att utreda huruvida läsning av skönlitteratur påverkar elevers studieframgångar i skolan samt om lärare respektive elever tror att skönlitterär läsning kan ha någon påverkan på elevers framgångar. För att utreda detta har en konstitutiv litteraturstudie gjorts, där tidigare forskningsresultat och publikationer presenterats. En enkätundersökning har även genomförts bland elever i årskurs nio och högstadielärarna på en skola. Resultaten visar att språk och skönlitterär läsning påverkar elevers medvetenhet och därmed även studieframgångar, och att det är i hemmen kompletterat med lärarnas pedagogiska arbete som elevernas läsvanor grundas. Få elever läser skönlitteratur och det överensstämmer med deras attityder till läsningens vikt.

Syftet med mitt arbete var att undersöka attityder till hemläxor. Detta ur både lärares och elevers perspektiv. I min bakgrund har jag använt mig av forskningslitteratur som be-handlar hemläxor både i allmänhet samt ur ett lärar- respektive elevperspektiv. Under-sökningen genomfördes med pedagoger verksamma i årskurs 4 samt deras elever i samma årskurs. Till min undersökning valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer där frågorna konstruerades i nära anslutning till de tre attitydkomponenterna den kognitiva, affektiva och handlingsbenägna delen.

Institution: Sektionen för Hälsa och samhälleÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 pTitel: ?Det sitter i ryggmärgen? - Niondeklassares attityder till och förmåga att värdera information på InternetFörfattare: Mattias von FeilitzenExaminator: Ingegerd RydinDokument: Examensarbete, 10 poängSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken attityd elever i årskurs 9 har till källkritik vid informationssökning på Internet samt vilken förmåga de har att värdera information på Internet källkritiskt, vilka kriterier de använder för värdering och även vilken syn de har på sin förmåga. Metod: Inledningsvis har fokusgrupper använts som metod, där fyra grupper om 5 personer från två olika klasser från två olika skolor utgjort underlag, sammanlagt 20 personer. Därefter har ytterligare en person från varje klass, sammanlagt 4 personer, valts ut för genomförande av en informationssökning och följande djupintervju. Resultat: I studien framkommer att elevernas attityder till källkritik skiftar, både individuellt och mellan grupperna.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare år och deras IT-användning påverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att använda mig av en litteraturstudie där jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats på Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har även de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi känner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de måste dela på en dator. Det har även visat sig att det går i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder från klassläraren kan påverka dem negativt på ett sätt som gör att IT-användningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lärarna anser att datorn hjälper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av särskilt stöd..

Syftet med mitt arbete handlar om att försöka förändra ungdomars attityder och deras kunskaper om droger. För att kunna mäta deras attityder och kunskaper så använde jag mig av enkäter. För att få en förändring så använde jag mig av värderingsövningar. Jag valde att dela ut enkäterna vid två tillfällen under min sju veckors praktik. Jag valde ungdomarna efter kön och åldrar.

Aktiva värderingar är ett pedagogiskt arbetssätt som handlar om övningar vilket leder till diskussioner där elevernas förmåga att förstå olika åsikter, tänka kritiskt och inse konsekvenser tränas. I denna rapport redovisas och diskuteras en undersökning av elevers attityder till deras fritidsaktiviteter. Undersökningen har skett med tio gymnasieelver och baseras på två övningar i arbetssättet aktiva värderingar, följt av en attitydundersökning i form av en enkät. Resultatet påvisar att eleverna var mycket positiva till värderingsövningarna. Samtliga elever tyckte även att de fått möjlighet att ta ställning och reflektera kring sina fritidsaktiviteter genom värderingsövningarna.

Aktiva värderingar är ett pedagogiskt arbetssätt som handlar om övningar vilket leder till diskussioner där elevernas förmåga att förstå olika åsikter, tänka kritiskt och inse konsekvenser tränas. I denna rapport redovisas och diskuteras en undersökning av elevers attityder till deras fritidsaktiviteter. Undersökningen har skett med tio gymnasieelver och baseras på två övningar i arbetssättet aktiva värderingar, följt av en attitydundersökning i form av en enkät. Resultatet påvisar att eleverna var mycket positiva till värderingsövningarna. Samtliga elever tyckte även att de fått möjlighet att ta ställning och reflektera kring sina fritidsaktiviteter genom värderingsövningarna.

Syftet med denna undersökning är att försöka nå en förståelse av vad som styr ungdomars attityder till skönlitteratur. Syftet är också att undersöka om lärare i svenska kan ha någon påverkan på ungdomarnas attityder. För att närma mig problemet har jag valt att studera sex uppsatser som på olika sätt behandlar ungdomars läsvanor och deras attityder till skönlitteratur.Jag avser med andra ord att utföra en metaundersökning genom att belysa, koppla samman samt diskutera uppsatsernas resultat och diskussion. Jag utgår också från tidigare forskning som ligger nära mina frågeställningar.Undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna som presenteras i uppsatserna, framförallt manliga elever, har en negativ attityd till att läsa skönlitteratur. Detta mönster går att utläsa både i skol- och hemmiljö.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förståelsen för ungdomars attityder till sex. Den här studien fokuserade på ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, föreställningar och attityder. Huvudfrågan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jämförelse mellan pojkar och flickor respektive elever på studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkätstudie med 116 elever i årskurs tre på Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera elevers attityder till skolansämnen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Genom elevers attityder kanman få syn på hur de ställer sig till skolans ämnen, jag har valt en kvalitativutgångspunkt och även gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man få syn påelevers attityder på ett djupare plan, där följdfrågor är möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar på att det finns attityder därkönsrelaterade skillnader i förlängningen får konsekvenser ur ettjämställdhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slår ibland igenom där demanliga och kvinnliga kodade ämnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans ämnen.

Detta arbete består av en kvalitativ undersökning om 16 elevers attityder till miljö kopplat till deras vilja att påverka miljön. Vi har valt att undersöka elevernas attityder då vi anser att undervisning om miljö för en hållbar framtid bör utgå från elevernas tankar och inställningar. Vidare undersöktes även hur eleverna använder sig av naturvetenskapliga kunskaper vid ställningstagande i samhällsfrågor som rör vår miljö. Vår undersökning genomfördes med elever i åldrarna 15-17 år på våra partnerskolor, en grundskola och en gymnasieskola. Undersökningen bestod av både enskilda intervjuer och intervjuer i grupp.

Det övergripande syftet med studien var att kartlägga attityder och åsikter kring användningen av svenska och engelska inom engelsksundervisningen på gymnasiet. Studien bestod av två delstudier; en vars syfte var att redogöra för lärarnas åsikter och attityder till undervisningsspråket i engelskundervisningen, deras användning av svenska och engelska under engelsklektionerna samt hur de tolkade läroplanens direktiv om språkbruket. Den andra delstudien syftade till att redogöra för elevernas attityder och åsikter till bruket av undervisningsspråket samt deras uppskattade användning av svenska och engelska under lektionerna. Studierna genomfördes med hjälp av två enkätundersökningar som besvarades av 29 engelsklärare och 253 gymnasieelever vid totalt nio olika gymnasieskolor i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visade att lärarna och eleverna var positivt inställda till ett dominant målspråksanvändande i engelskundervisningen samt att samtal om betyg och bedömning var ett sammanhang där båda parterna ofta använde svenska.

I samhället har Sverigedemokraterna (SD) växt starkare de senaste åren. Om vi gick till val idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, där muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Är detta ett bevis på vilka attityder som är på frammarsch i Sverige? Vår studie undersöker vilka attityder om muslimer och i förlängningen mot andra kulturer, några högstadieelever har på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär.

Syftet med vår undersökning är att kvalitativt undersöka huruvida progressivt lärande, enligt lärarna, kan förändra elevers syn på och attityder till matematikämnet till det bättre. Hur kan elever med hjälp av förändrad pedagogik ändra sin syn och attityd till det bättre i matematiken? Metoden vi använt oss av är strukturerade intervjuer och urvalsgruppen är fem lärare vid en skola i södra Sverige. I samband med utvärderingen av resultatet beaktas tidigare studier kring ämnet. Dock finns det inte mycket tidigare forskning just vad beträffar ämnet, om elever med hjälp av förändrad pedagogik kan ändra sin syn på matematiken? Än mindre när det handlar om eleverna i de lägre skolåren.