This paper investigates how students in the humanities in four universities in Sweden reflect on their education and the current view on the humanities as an education and a science. I want to investigate what impact the past few years public debate about the humanities have had on the students. What kind of beliefs and identities do the students of the humanities form and how do they discuss the universities, the choices they made in life and how do they feel about the future.This study is based on interviews with seventeen students in Sweden from four different universities. The research is also based upon a report that The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) published in 2011 and the debate following that report. I have also made participant observations on the four universities to make a broader description for the reader.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Ämnet idrott och hälsa ger utmärkta möjligheter för elever med en funktionsnedsättning att vara fysiskt aktiv och leka tillsammans med sina kamrater, trots det verkar deltagandet inte vara en självklarhet i dagens skola. Syftet med denna studie är därför att undersöka några idrottslärares reflektioner och erfarenheter kring ett inkluderande arbetssätt i ämnet idrott och hälsa. Då studien handlar om mänskliga uppfattningar och erfarenheter har vi inspirerats av ett fenomenologiskt synsätt och använde därför intervju som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex idrottslärare i ett län i mellersta Sverige. Resultatet visade att trots att pedagogerna är positiva till inkludering så tror de att det är en lång väg att gå innan vi kan ha en skola för alla.

I min uppsats beskriver jag problematiken kring att ha läs- och skrivsvårigheter, vad det kan bero på, hur skolan kan agera och hur pedagogen sedan kan hjälpa individen med sin inlärning när det kommer till att hantera text, antingen att själv skriva den eller kunna läsa den. När eleverna gör få framsteg trots stora hjälpinsatser leder det självklart till en enorm frustration hos eleven, föräldern men även pedagogen. Genom att arbeta i team med insatser från pedagogiken, psykologin och psykiatrin kan pedagogen få en större bild av individen och se såväl möjligheter som svårigheter hon har. Jag har valt ut texter som tar upp problematiken kring dyslexi, det vill säga som förklarar vad dyslexi är och vad det kan bero på utifrån de olika synsätt som finns. Jag har även använt mig av böcker som tar upp olika pedagogiska arbetssätt som inriktar sig på läs- och skrivinlärning/träning och statliga utredningar såsom Konsensusrapporten som tar upp problematiken kring dyslexi och den utbildning som bedrivs för dessa elever i skolan. Jag har i min uppsats gjort en intervju med två specialpedagoger för att få en djupare förståelse för det arbetssätt som bedrivs i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter. Utifrån intervjuerna samt den litteratur jag tagit mig an har jag dragit slutsatsen att en tidig insats är det optimala för den dyslektiske elevens vidare utveckling för att knäcka läskoden..

Syftet med mitt arbete var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar pedagoger har om flerspråkiga elevers möjligheter att utveckla sitt svenska språk och sitt modersmål i skolan. Jag har gjort kvalitativa intervjuver med fem pedagoger. Tre grundskollärare, en specialpedagog och en modersmålslärare på en mångkulturell skola årskurs 0-6. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om andraspråksundervisning och modersmålsundervisning. Mitt arbete visar att många olika faktorer runt eleverna bidrar till deras möjligheter att utveckla sitt svenska språk och modersmål.

Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka för vem gymnasieelever som studerar sång/instrument på gymnasiet presterar och hur olika yttre faktorer påverkar såväl motivationen som prestationen samt hur gymnasieelever upplever prestationsångest inom instrument- och sångundervisning. Fyra gymnasieelever deltog i denna kvalitativa intervjustudie.Resultatet visar på att bekräftelse och uppmuntran anses vara viktigt för informanterna, där bekräftelse från omgivande personer som exempelvis lärare, familjen och kompisarna har ett starkt inflytande. Bekräftelsen i sig bidrar med ökad motivation att fortsätta spela/sjunga och att sträva längre. Prestationsångest tycks vara ett mindre problem. Informanterna upplever mest nervositet vid konsertsammanhang till skillnad på lektionssituationer.

Examensarbetet ägnas hur historien förmedlas i tre utgåvor av läroboken Levande historia. Jag frågar mig på vilket sätt en lärobok i ämnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stå för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gällande kurs- och läroplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans läroplan. Här balanseras kravet på lärobokens objektivitet mot ett krav på elevens kritiska tänkande.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med läs- och skrivlärning, hur de individualiserar sin undervisning och om de anser att de arbetar efter en viss undervisningsmetod. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna arbetar på det sätt de genom erfarenhet har insett fungerar för många elever. Ingen av de intervjuade anser att de arbetar strikt efter en viss metod utan att de blandar det bästa av alla metoder de fått lära sig. De nämner alla fyra arbetssätt som är inspirerade av LTG och även syntetisk metod nämns av tre av dem. Individualisering ser de som det centrala i sin undervisning och endast en av dem arbetar när det gäller läsutveckling med samma material för alla elever. Det mesta som läses och skrivs utgår istället från den specifika elevens kompetens och intresse. Skönlitteratur är det som övervägande läses av eleverna i syftet att träna läsning.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Syftet med denna studie är att undersöka om ämnet idrott och hälsa bidragit till ett förändrat synsätt vad gäller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förändring har varit positiv eller negativ. Studien syftar även till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förändrade eller icke förändrade syn på fysisk aktivitet.Den teoretiska utgångspunkt som legat till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet där förändring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats går in på vad ämnet skall ge eleverna, Elevens syn på och påverkan av ämnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förändring.Denna studie baseras på den kvalitativ undersökningsmetoden intervju där urvalet gjordes med hjälp av ?nyckelpersonsprincipen?. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever från en medelstor skånsk kommun.Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fått en positiv förändring av sin syn på fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hälsa A.

Stämning, relationer och miljöer skiljer sig från klassrum till klassrum. Vårt gemensamma intresse och vår strävan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vår studie. Syftet med studien är att lyfta fram vad som kännetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kännetecknar ett bra ledarskap samt hur läraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra några pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien är uppbyggd på intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrån deras olika arbetsplatser och erfarenheter.