Då den statliga granskningen av läromedel upphört är det upp till varje undervisande lärare att bedöma huruvida läromedel ligger i linje med de gällande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen är att granska 1800-talet i fyra läromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas två olika kursplaner i svenskämnet, den nu gällande kursplanen i Svenska 1 hämtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hämtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella läromedlen. Resultatet visar att de fyra läromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan således möjliggöra att Eleven uppnår målen när det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet..

Att språket och tänkandet är nära sammankopplade hävdar bland andra Vygotskij. De som håller med honom anser att om man får klä sin nya förståelse i ord förtydligas tänkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lärare och elev kan göra att Eleven får en djupare och mer varaktig förståelse för matematiken. Därför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan på lärandet är numera relativt vedertagna. Trots detta är det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som är dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka specialpedagogers uppfattning av begreppet läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och hur de arbetar med de lägre skolåldrarna. Vi ville genom att läsa litteratur som behandlar ämnet samt genom en kvalitativ undersökning få svar på vår problemprecisering. Vi har undersökt hur specialpedagoger i en kommun i södra Sverige med cirka 70 000 invånare arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta har vi gjort genom att intervjua fem specialpedagoger på fem kommunala skolor varav en med alternativ pedagogik. Uppsatsen innefattar exempelvis begreppsdefinitioner, åtgärder och hjälpmedel.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med matematikläxor. För att kunna svara på det har jag valt att göra en kvalitativ enkätundersökning. De svarande är sex stycken undervisande matematiklärare med elever i år 1-5 och två stycken matematiklärarutbildare. Resultatet från enkätundersökningen visade att fördelarna med matematikläxor enligt pedagogerna är att eleverna får befästa och färdighetsträna sina kunskaper. De positiva effekterna som kan uppnås med hjälp av matematikläxor är snabbare inlärning och att föräldrarna blir involverade i sitt barns matematikutveckling.

Abstract/Sammanfattning Nilsson, Tommy (2013) Hur konstruerar pedagogen elever i behov av särskilt stöd i åtgärdsprogram? (How do teachers construct pupils with special needs in action plans?) Problemområde: Syftet med undersökningen var att se hur elever i behov av särskilt stöd konstrueras i åtgärdsprogram i en svensk grundskola i en mindre svensk kommun. Frågeställningar tog utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv där en socialkonstruktionistisk teori användes som ingång. Vid användandet av en socialkonstruktionistisk teori menar Lutz (2009) att ett kännetecken kan vara att det finns en kritisk hållning till kunskap som i sammanhanget tas för given. Undersökningen hade tre huvudfrågeställningar.

Background: 2007 there was 42 000 fall related accidents in Sweden and they are expected to increase the next few years. Fall among elders results in both increasing economically costs and suffering, but they can be prevented. For example has physical exercise shown an increasing effect on the risk for falls. Aim: The aim of this literature review was to investigate what influence Tai Chi has on the risk for falling among elder. Method: A literature review was conducted where Eleven scientific articles were analysed with inspiration of the content analysis.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lek gestaltas i undervisningen för elever med autism. Syfte är också att undersöka om leken kan utvecklas med hjälp av lärarna för att därefter kunna användas som en arbetsmetod i undervisningen. Frågeställningar: - Hur gestaltar sig leken för barn med autism? - Kan pedagoger utveckla deras lek? - Hur kan leken användas i undervisningen? Teori: De teoretiska utgångspunkterna i föreliggande studie är känsla av sammanhang (KASAM) som bygger på att arbeta med det som ger hälsa och sociokulturella teorin att personer lär i samspel med andra. Metod och urval: Metoderna som används för att besvara frågeställningarna och syftet är deltagandeobservationer vid fyra tillfällen av vardera fyra särskoleelever dvs.

Syftet med studien är att ta reda på om och i så fall hur sex stycken elever i årskurs 9 på en grundskola i södra Sverige använder sig av den kunskap de får inom ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap i sin vardag samt att ta reda på vilka faktorer som avgör om Eleven tar till sig kunskapen i ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap. Resultatet jämförs köns- och beygsmässigt samt med Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 - NU-03. Metod som använts är en ostrukturerad kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. Undersökningen visar att eleverna tycker ämnet är meningsfullt och ger dem kunskap för livet vilket stämmer med NU-03. Eleverna vill ha tydligare mål så att de lättare kan delta i terminsplaneringen.

The aim of this study is to describe and analyse the knowledge of three of the treatment methods used in youth welfare and this is accomplished through a knowledge review. This study contains an analysis of three different treatment methods described in Eleven different peer reviewed articles. The articles are all internationally published between the years 2006 to 2012 and they are all effectiveness evaluations. The articles deal with treatment methods concerning Motivational interviewing (MI), Aggression Replacement Training (ART) and Cognitive behavioural therapy (CBT) and these are three of the most common in youth welfare in Sweden. There is not much knowledge of Swedish conditions and that is why this study focuses on international research.

Det övergripande syftet med detta arbete är att få kunskap om intentionerna till integrering av elever i behov av särskilt stöd. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar såväl intervjuer som en enkätundersökning. Litteraturstudien visar att skolan historiskt sett successivt gått mer och mer mot en inkluderande verksamhet samt att det finns spår kvar av en syn där man ser Eleven som bärare av problemet vid svårigheter i skolan. Den empiriska delen framhåller att skolans personal många gånger likställer specialpedagogikens praktiska resultat med det specialpedagogiska kunskapsområdet. Intervjuer och enkäter visar också att majoriteten av lärarna i undersökningen ser en framtid med ökad segregering.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av det sociala nätverket och dess betydelse för elever med svårigheter att klara matematikämnet på grundskolan. I det sociala nätverket inbegrips konsekvenser av föräldrarnas utbildningsnivå och effekter av konflikter mellan normsystem runt Eleven. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat två manliga matematiklärare på grundskolans högstadium. De har lämnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolår åtta inte uppnådde betyget godkänd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig matematikundervisningen. Nyckelord: Bakgrundsfaktorer, dyskalkyli, etnicitet, genus, matematiksvårigheter, sociala nätverket, särskilt undervisningsbehov..

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva hur elevernas upplevda motivation påverkas av vardagsanknuten matematikundervisning utifrån elevernas närmiljö. Vår studie genomfördes i två klasser, en årskurs 4 och en årskurs 5. Av samtliga 37 elever besvarade 36 elever en inledande enkät med frågeställningar kring matematik varefter ett utvecklingsarbete under fem veckor med matematik utifrån den lokala dagstidningen startade. Efter avslutat utvecklingsarbete intervjuade vi 30 elever för att ta reda på hur deras motivation för matematik påverkats. Samtliga 37 elever fick även svara på en avslutande enkät.

Syfte: Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundskolans senare år, förhåller sig till elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen samt vilka metoder lärarna använder sig av för att få med sig eleverna.Vi har i föreliggande studie särskilt inriktat oss för följande frågeställningar: Hur förhåller man sig som lärare i idrott och hälsa till elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen och uppfattar man dem som ett problem?Hur motiverar läraren dem att delta och vilket innehåll och arbetssätt använder man sig av?Hur har läraren i idrott och hälsa förändrat sin uppfattning kring dessa elever över tid?Metod: I föreliggande studie har undersökningsmetoderna varit av både en kvantitativ och kvalitativt inriktad ansats där datainsamling och analys syftar till att öka förståelsen för de fenomen som studeras. Både det kvalitativa som kvantitativa tillvägagångssättet lämpar sig för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Huvudfokus ligger emellertid på den kvalitativa undersökningen, dvs intervjuerna. Enkäterna ger en bild av hur det ser ut på de utvalda skolorna men det är genom intervjuerna som vi verkligen får fram idrottslärarnas tankar, uppfattningar och åsikter.Resultat: Lärarna i studien anser sig ha ett flexibelt förhållningssätt till elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen.

Detta arbete handlar i första hand om hur en dyslexiutredning går till. Jag har genom litteraturstudier och en fallstudie försökt besvara mina frågeställningar som rör definition, symtom, utredningsprocessen med de professioner som ingår samt vad testerna, som en elev får gå igenom innan en diagnos kan ställas, fokuserar kring. Det finns väldigt många definitioner av dyslexi men jag har valt att presentera några som både har likheter och skillnader. Vidare nämner jag olika symtom som är viktiga att uppmärksamma hos elever samt möjliga orsaker till handikappet. Den största delen i arbetet beskriver förloppet från remiss till diagnos, vilka delar som ingår i en utredning och vad som är viktigt att undersöka för att få en helhetsbild av Eleven och kunna kartlägga svårigheternas karaktäroch omfattning.

Enligt läroplanen är det den formella kompetensen som skall bedömas och betygssättas av läraren, men vår undersökning av lärare visar att det finns flera faktorer förutom den formella kompetensen som påverkar betygssättningen. Dessa är beteendefaktorer, kommunikations-faktorer, tidsfaktorer, sociala faktorer och externa faktorer. Resultatet av undersökningen har stöd i tidigare studier och visar på de övriga faktorernas betydelse för betyget. Ett betyg som Eleven inte kan göra något åt eftersom han eller hon inte kan påverka vissa av faktorerna. Undersökningen är ett exempel på en exemplifierande, kvalitativ undersökning, vars resultat i någon mån kan bidra till förståelse för problematiken vid betygssättning.