The purpose of this essay is to investigate how four companies in Värmland, Sweden, are working strategically with their brands. This is a qualitative method in which we have used a combination of interviews and literature review in order to investigate the link between brands and the Karlstad region.Even though there is a huge interest in brands, there are only a few companies who can describe clearly what their own brand represents. This probably due to the fact that the brand is still regarded as a tactical tool, rather than as a strategic one. Because of this we find it very interesting to investigate how organizations in Värmland think about this issue. Are brands regarded as a strategic resource, and how strong is the link between their brands and the region?The result indicate that organizations are working strategically with their brands, but they can still get better.

Syftet med denna studie är att studera individuella utvecklingsplaner i skolår 2 för att vinna kunskap om vad som ligger som utgångspunkt för lärares bedömningar av eleverna. För att kunna ta reda på detta samlades 91 ifyllda individuella utvecklingsplaner in för att sedan analyseras via en kvalitativ extanalys. För att förtydliga resultatet av studien har den kompletterats med kvantitativa inslag. I resultatet framstod det att kunskapsaspekter är det som framkommer mest. Svenska framstod som mest eftersträvansvärt inom kunskapsaspekterna.

Syftet med studien var att jämföra pedagogers uppfattning om läxan som inlärningsmetod och undersöka deras syn på utveckling av läxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för läxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun användes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om läxan som framgick i studien kunde skildras som två motsatta bilder. Den första bilden skildrade läxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsättningar för lärande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade läxan som ett redskap att vid behov kunna använda läxan av praktiska skäl för att spara tid åt att skapa lärandesituationer på lektionstid.

Denna studie syftar till att studera vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else som finns av litteratur fra?n efterkrigstiden och frama?t i la?robo?ckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen 2. Underso?kningen so?ker svar pa? fo?ljande fra?gesta?llningar: (1) vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else ges av de texter, bilder och o?vningsuppgifter som finns i de ba?da la?robo?ckerna? och (2) hur samverkar texter, bilder och o?vningsuppgifter fo?r att erbjuda fiktionsfo?rsta?else? Empiriska data till studien inha?mtas genom att de aktuella kapitlen i la?robo?ckerna detaljstuderas. Den huvudsakliga metoden fo?r att bearbeta och analysera det empiriska materialet a?r funktionell analys.

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning från Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen ämnen som anses vara relevanta för eleven på sfi-bransch. Sfi-bransch framträder som en plats för lärdom men också som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill säga att berättiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar även enheter som under studien framträtt som betydelsefulla för eleven, utifrån syftet med sfi. Med teoretisk utgångspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig många intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkänna..

Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur ett urval verksamma lärare resonerar kring tidigarelagda betyg. Vi har valt att utgå från följande frågeställningar: Hur tror lärarna att eleven kommer att påverkas av tidigare betyg? Hur kan relationen mellan lärare och elev påverkas av tidigarelagda betyg ur ett lärarperspektiv? Hur kan ett urval lärares åsikter om betyg från skolår 6 förstås utifrån vår teoretiska utgångspunkt om betygens funktioner? För att få svar på dessa frågor har vi utgått från vårt empiriska material tillsammans med Lindes och Carlgrens teori om betygens funktioner. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av en pilotstudie och fyra enskilda intervjuer med lärare som är verksamma i skolår 4-6. Resultatet visar att lärare tror att elever påverkas på en mängd olika sätt av betyg, både positivt och negativt.

Denna studie syftar till att undersöka tre andraspråkslärares skönlitteraturundervisning i grundskolans senare del. Studien utgår från frågeställningarna vilken skönlitteratur som läses och hur den väljs, hur lärarna undervisar med hjälp av skönlitteratur, vilket syfte skönlitteraturundervisningen har samt vilka svenskämneskonceptioner som går att urskilja. Genom metoden kvalitativa intervjuer framgår det att de tre lärarnas undervisning har mycket gemensamt. Övervägande av verken är ungdomslitteratur, men det förekommer också biografier och vuxenlitteratur. Vilka böcker som läses väljs till stor del gemensamt på de olika skolorna, men mängden tillgänglig litteratur varierar på de olika skolorna och är störst på skolan som baserar all undervisning på teman och kring skönlitterära verk.

This paper examines dialect as a rhetorical means of persuasion. A survey containing inquires about four different Swedish dialects have been handed out mainly in Södertörn University and Stockholm University, in order to research the values and connotations of theese dialects. The four chosen dialects are as following: Göteborgska, Stockholmska, Norrländska and Skånska. The results of the survey are processed and compiled to see which attitudes these values and connotations may indicate to each dialect. These attitudes and values are then discussed in correlation with five rhetorical theories: Attitude as a means of persuation, Ethos, Persona, Rhetorical Agency and Pierre Bourdieu?s theory of Field and Habitus.

Syftet med denna undersökning är att studera hur processen ser ut på skolor när det gäller hantering av elever som har läs- och skrivsvårigheter. Litteraturen visar att genom tidig upptäckt av elevers läs- och skrivsvårigheter och genom att individanpassa undervisningen kan läs- och skrivsvårigheter ofta förhindras. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts och genom intervjuer av rektorer, lärare och specialpedagoger har vi lyft fram likheter och skillnader i denna process men också studerat hur ansvarsfördelning och samarbete mellan berörda fungerar. Undersökningen gick också ut på att se om elever får det stöd de behöver och har rätt till men också hur och vilket stöd som sätts in. Undersökningsresultaten visar att elever får stöd och att detta sätts in efter att kartläggning av eleven blivit gjord.

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Arbetet grundar sig både i en empirisk och teoretisk studie. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där en observation på tre olika skolor i Västerbotten har lagt en grund för arbetet. Fokus har legat på att studera hur lärare tar tillvara och kopplar undervisningen till elevens tidigare kunskaper, för att få en helhet och förståelse i skolan samt hur moment börjar och avslutar och om det sker någon uppföljning kring momenten. I observationen låg även fokus på hur elevernas färdiga material hanteras och samlas.Syftet är att försöka komma på ett sätt att kunna dra nytta av tidigare kunskaper eleven fått, för att skapa förståelse och ett helhetsperspektiv i skolan. Jag har gjort litteraturstudier hur portfolioteknik fungerar och hur man kan koppla till tidigare kunskaper.

Syftet med detta arbete är att se hur lärare i förskolan arbetar medutomhuspedagogik. Vilka möjligheter och svårigheter upplever lärarna inomutomhuspedagogik samt hur påverkar utomhusmiljön barns välmående och hälsa.Jag har genomfört en kvalitativ forskningsmetod där jag intervjuat sju förskolelärarepå sex olika förskolor i Sverige med utomhuspedagogik som inriktning. Jag har tagithänsyn till de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Genominsamlat material från intervjuer och tillgängligt material från forskning ochlitteratur inom området har jag fört en diskussion kring mina frågeställningar.Resultatet av detta arbete har visat att utomhuspedagogik är ett redskap somengagerar hela kroppen i lärandeprocessen, att respondenterna upplever att bådebarn och lärares psykiska och fysiska hälsa förbättras genom att vara aktiva iutomhusmiljön samt att barn får en tidig förståelse och respekt för miljön. Minslutsats kring utomhuspedagogikens betydelse är att detta arbetssätt behövs för att gebarn möjlighet till individanpassat lärande.

BAKGRUND: Utbildningsdepartementet har i LPO 94 tagit intryck av Vygotskijs sociokulturella teori och formulerat mål som medför att lärare bör använda undervisningsmetoder där elever får möjlighet att samarbeta och lära tillsammans. Forskare har undersökt hur samarbetet mellan elever påverkar lärande i matematik och NO, de har kommit fram till att det gynnar eleverna och lärarna. SYFTE: Syftet var att ta reda på hur matematik/NO-lärare beskriver och resonerar kring elevers samlärande i undervisningssammanhang, på grundskolans senare år (år 7-9). METOD: Det genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervju som redskap för datainsamling. Det valdes sju lärare med olika bakgrund som jobbar på två olika skolor för att ta reda på deras beskrivning och resonemang om samlärande, samt planering, resultat och skillnader i matematik och NO beträffande samlärande.