Studien utgår från en granskning av 112 filmer som Skolverket producerat under två år (2012 - 2013). Filmerna har presenterats på  Skolverkets Youtube kanal (67 filmer) eller på Lärportalen för Matematik (45 filmer). Granskningen sker utifrån ett normkritiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur elever med synlig minoritetsbakgrund synliggjordes i materialet. Detta görs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod.

Förändra en problematisk struktur, i detta fall ett förortscentrum, med små förändringar. På grund av förutsättningarna har förändringarna i detta fall inriktats mot att integrera separerade platser..

Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida.

Det mesta som är skrivet om bedömning i utbildningen gäller hur läraren i skolan bedömer elevens kunskaper. Däremot finns det inte så mycket studier om hur handledare bedömer eleven i det arbetsplatsförlagda lärandet. Då vi är blivande yrkeslärare och de elever som vi kommer att undervisa har en del av sin utbildning på arbetsplatsen kändes detta ämne intressant, aktuellt och viktigt för oss att undersöka. Studiens syfte är att undersöka handledarens strategier och grunder för bedömning av eleven i det arbetsplatsförlagda lärandet. Vi har utgått från den socio-kulturella teorin och har som datainsamlingsmetod använt oss av kvalitativa intervjuer.

Syftet med vår studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön används på förskola och skola i ett lärandesyfte och för att se om det finns någon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men även att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön påverkar barns lärande. Vi har använt oss av åtta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av intervjuer. Resultatet av vår undersökning blev att utomhusmiljön används både på förskola och på skola i ett lärandesyfte och där var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Mitt examensarbete handlar om koncentrationssvårigheter. Att vara koncentrerad är inte det lättaste, under en hel dag måste eleven koncentrera sig på många olika saker. Eleven måste även lära sig att koppla bort vissa ljud och händelser för att kunna koncentrera sig på det den håller på med. Att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter behöver inte vara komplicerat, det handlar om att göra undervisningen mer enkel och konkret. Koncentrationssvårigheter kan bero på många olika faktorer som till exempel miljön runt omkring eleven eller rent biologiska orsaker.

Bland elever som är i behov av särskilt stöd finns en grupp elever som benämns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under långa tidsperioder på att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta får stiga åt sidan. Detta ställer krav på att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur personalen i grundsärskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar uppstår. Denna studie syftar även till att få förståelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg när det gäller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsärskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna användes George H.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Denna uppsats består av en studie av litteratur som behandlar frågeställningen ?Vad främjar att människor skall vilja stanna till på en plats i staden, i syfte att slappna av och återhämta sig under en tidsperiod på ca 5-20 minuter?? .

Syftet med studien var  att  kartlägga, belysa och förstå  hur måluppfyllelseprocessen fungerar på en gymnasieskola med yrkesförberedande program. Med  måluppfyllelse-process  menar vi alla aktiviteter där lärare  tolkar  och  förmedlar  kursmål, bedömer prestationer samt förmedlar denna bedömning. Vidare är syftet att studera  elevernas delaktighet i och reaktion på denna process.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med faktaintervjuer och fokusgrupps-intervjuer.  Vi har tagit utgångspunkt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och begreppen formativ och summativ bedömning.

Bakgrund: Allt fler barn anses idag ha någon form av skolsvårigheter och vara i behov avsärskilt stöd. För att få detta stöd upprättas ett åtgärdsprogram där problemet preciseras,elevens behov beskrivs, målsättningar sätts och förslag på åtgärder ges.Syftet med denna uppsats är att belysa åtgärdsprogram som praktik, dvs. hur elever beskrivs iprogrammen samt att problematisera möjliga konsekvenser av detta.Frågeställningarna som behandlas är:1. Vilka diskurser förekommer om idealeleven i de undersökta åtgärdsprogrammen?2.

Denna studie följer elever som deltar i bänkinteraktion omkring matematik med sin lärare. Syftet med studien är att undersöka hur elever beskriver att få enskild hjälp som stöd för sitt lärande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstår i lärar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgångspunkt för hur matematiklärare och speciallärare kan tänka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.Studien har en sociokulturell ansats och är gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bänkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efteråt och med egna ord berätta vad som hände och hur eleven hade tänkt i situationen. .

Syftet med vår studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön används på förskola och skola i ett lärandesyfte och för att se om det finns någon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men även att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön påverkar barns lärande. Vi har använt oss av åtta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av intervjuer. Resultatet av vår undersökning blev att utomhusmiljön används både på förskola och på skola i ett lärandesyfte och där var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Vår undersökning behandlar läsinlärning och läsförståelse. Utifrån ett pedagog- och elevperspektiv har vi undersökt begreppet läsförståelse, vad det innebär att kunna läsa och förstå text, vilka förutsättningar det kräver och hur lärandet sker kring detta. Vi har som utgångspunkt för vår undersökning använt oss av olika forskningsperspektiv på läsinlärning samt berört olika läsinlärningsmetoder. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever har vi undersökt deras uppfattningar om hur man lär sig läsa och vad detta innebär för läsförståelsen. Resultaten har gett oss en insikt i att pedagogen bör vara lyhörd och stödja eleven genom olika verktyg, för att hjälpa eleven i läsutvecklingen.