Efter att ha arbetat som yrkeslärare i snart tre år, har jag gång på gång uppmärksammat att fler och fler elever verkar hoppa över lektionerna i idrott och hälsa. Frågan jag ställer mig undrande till är varför elever väljer bort idrotten under skoltid. Jag genomförde studien på en stor gymnasieskola som ligger centralt i en storstad i Sverige. Valet av ämnet känns viktigt att skriva om, eftersom att arbeta i byggbranschen är fysiskt krävande och kan, bland annat leda till förslitningsskador. Mitt syfte med studien är att få fram hur eleverna i årskurs ett och två på byggprogrammet ser på ämnet idrott och hälsa. Årskurs tre elever har inte idrott det sista året och finns därför inte med i studie Jag har valt att genomföra intervjuer och enkäter på årskurs ett och två elever samt två idrottslärare.

Inledning:Sjuksköterskors upplevelser av effekter av att ha deltagit i processinriktad omvårdnadshandledning (POH) i direkt anslutning av handledningen, finns beskriven i flera studier. Hur sjuksköterskor upplever effekter av POH några år efter avslutat handledning, finns endast beskrivet i ett fåtal studier. Författaren tycker det skulle vara betydelsefullt att utvärdera sjuksköterskornas upplevelser av effekterna i POH ytterligare.Syfte:Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och betydelse av processinriktad omvårdnadshandledning minst tre år efter avslutad handledning.Hur sjuksköterskor upplevde att det var att delta i POH?Om sjuksköterskor upplever att de har kvar några effekter från att deltagit i POH?Metod:Kvalitativ metod med intervjuer enligt Trost (1993) användes. Där analysen utfördes enligt Graneheim & Lundman (2004) innehållsanalys för att bearbeta insamlad data.Resultat:Människan upplevs bestå av en enhet med olika delar en, kroppslig, själslig och andlig dimension.

Inom de flesta branscher finns det yrken som få utomstående känner till. När det kommer till modeindustrin så är mönsterkonstruktör ett sådant yrke. Mönsterkonstruktören är den som från en platt skiss skapar plaggets tredimensionella form och får det att passa på en kropp.Jag har utifrån Bourdieus fältteori undersökt hur det är att arbeta som mönsterkonstruktör. Materialet består av fem semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma mönsterkonstruktörer som genomförts i Göteborg och Stockholm under november 2014. Utifrån dessa har jag försökt ge svar på hur de själva ser på sin yrkesroll och hur de uppfattar att andra på arbetsplatsen ser dem och deras roll.Min analys består av tre delar där olika aspekter av yrket och yrkeslivet står i fokus.

En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. År 1998 lade Aktiebolagskommittén fram ett förslag till ändring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmäla brottsmisstanke till åklagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmälningsplikt vid misstanke om brott trädde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmälningsplikten trädde i kraft har revisorer fått ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. Förändringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten där revisorer sågs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.

Dialekter jämnas allt mer ut och utpräglade dialekter är sällsynta i dagens samhälle. I denna utjämning har skolan spelat en stor roll då det under 1800-talet förespråkades en utrotningspedagogik på grund av språkliga fördomar. Trots att det idag finns en större medvetenhet om dialektens betydelse för den enskilda individen är skolans språknorm ännu rikssvenska. Denna studie har för avsikt att undersöka hur lärare hanterar motsättningen mellan skolans språknorm och elevers identitetsutveckling i sin yrkesroll. Deras egna dialektbruk och dialektattityder studerades för att få en uppfattning om hur de förhåller sig till dialekter i klassrummet.För att undersöka hur verksamma lärare i de lägre årskurserna på Gotland förhåller sig till dialekter genomfördes en enkätundersökning och en intervjuundersökning.

Syftet med arbetet är att förstå vad en grupp lärare i grundskolan förväntar sig av specialpedagogen. Med hjälp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda på vilka förväntningar som finns. Sammanfattningsvis får jag uppfattningen att förväntningarna på specialpedagogen överensstämmer ganska bra med vad som står i styrdokument och vad vi lärt oss på utbildningen. Man förväntar sig att specialpedagogen ska arbeta på tre nivåer, individ- grupp- och organisatorisk nivå..

Höstterminen 2008 återinfördes speciallärarutbildningen, men nu med olika specialiseringar och ett vidare arbetsuppdrag. I dagens skolkontext ska yrkesrollen etableras för speciallärarna i matematik och frågan är hur denna yrkesroll gestaltar sig, då tidigare forskning påvisat svårigheter att förändra de specialpedagogiska yrkesfunktionerna. Vidare har rektor det yttersta ansvaret för att leda och utveckla det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och därigenom mandat att också påverka speciallärarens yrkesroll. Med utgångspunkt i detta var studiens syfte att, utifrån speciallärares och rektorers perspektiv, beskriva arbetsuppdraget som speciallärare i matematik. Syftet var också att tolka, beskriva och analysera hur målen för speciallärarutbildningen kommer till sin rätt i den praktiska verksamheten.

Studiens syfte är att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vård och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna på arbetsplatsen? Vi speglar även den ordinarie personalens tankar och känslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur påverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de på vikarien och hur förändras deras arbetssituation?.

Antalet äldre har ökat i samhället vilket leder till att fler äldre behöver vård och omsorg och för att möta detta är den hembaserade vården viktig. Den viktigaste orsaken är att det från ett samhällsperspektiv inte är rimligt att skapa tillräckligt med platser på äldreboenden för att bemöta de behov som finns. Brist på äldreboendeplatser kräver större resurser inom hemtjänst och hemsjukvård för att kunna vårda patienter i hemmet. Samhället har förändrats och anhöriga till äldre har inte möjlighet att vårda eller hjälpa sina kära i hemmet på grund av att de jobbar eller har flyttat till andra orter vilket gör det svårt för dem kunna finnas till hands. De flesta äldre är multisjuka och de har också avancerade sjukdomar som gör deras vistelse hemma mycket utmanande för distriktssköterskan (DSK), annan personal och anhöriga som vårdar dem.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små företag i Sverige. Avregleringen på revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebär att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att välja om de vill revidera sin årsredovisning eller inte. Det har nu gått en tid sedan avregleringen och det är därmed intressant att från ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förändringar upplevs. Studien syftar till att skapa förståelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjälp av övergripande frågeställningar har studien fokuserat på hur revisorn upplever förändringar i sin yrkesroll, om efterfrågan på revision förändrats samt om revisorn har någon uppfattning om varför företag väljer att behålla revision alternativt avstå.

Detta arbete handlar om nio studie- och yrkesvägledare (SYV) som är verksamma utanför utbildningsväsendet. Förutom vårt eget engagemang som blivande SYV kan det ligga i studie-och yrkesvägledarutbildningens (SYV-utbildningens) intresse att få en bild av hur gångbar utbildningen är utanför utbildningsväsendet. Mot bakgrund av syfte och frågeställning ska detta arbete ge en bild av vilka alternativ som finns på arbetsmarknaden för de SYV som väljer att arbeta utanför utbildningsväsendet, hur dessa SYV startade sin karriär samt om och i så fall hur de har kompletterat sin utbildning. Avsikten är att lyfta fram en del av de karriärvägar som kan finnas för de SYV som är intresserade av att få ett arbete utanför utbildningsväsendet och i samband med detta även undersöka om och i så fall på vilket sätt yrkesrollen påverkas. Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod eftersom vi vill uppnå en djupare förståelse kring detta. Vårt tillvägagångssätt bygger på nio samtalsinterjuver med SYV verksamma inom såväl statlig som kommunal verksamhet samt privata organisationer och eget företagande.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

Syftet med studien är i första hand att göra en undersökning av Piteåpolitikern F. A.(Fredrik Anshelm) Bäckströms livshistoria, med familje- och arbetsliv åren 1866-1935 samt hur han kombinerade dessa. Resultatet från den empiriska undersökningen analyseras och kopplas därefter samman med utvalda teorier omfattande politikers karriärtyp, karriärväg, ideologisk förankring, yrkesroll samt livsform. Den teoretiska forskningsansatsen är hermeneutisk. Källmaterialet utgörs av dokument samt berättande källor.

Studiens syfte är att belysa mellanchefers komplexa arbetsvardag och hur detta påverkar deras välbefinnande. Denna undersökning genomfördes inom den privata sektorn med fem mellanchefer. Underlaget för resultatet grundas på delvis strukturerade intervjuer och detta resultat visar att mellancheferna i den studerade organisationen i hög grad uppvisar tillfredsställelse i sin position. Undersökningen pekar på att mellancheferna har de resurser som krävs för att de ska kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Upplevd kontroll över arbetssituationen, socialt stöd, delaktighet samt stolthet i sin yrkesroll generar ett tillstånd av välbefinnande för mellancheferna i undersökningen.

Sjuksköterskornas vardag innehåller mycket glädje och arbetstillfredsställelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svåra avvägningar gör att de behöver stöd och bekräftelse för att klara av det arbete som ställer allt högra krav. Ett område där sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver är inom den kommunala hälso- och sjukvården där ensamarbete och stor arbetsbelastning med svåra etiska dilemman präglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och växt skapas. I handledningstillfället får sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sätta ord på sina tankar och känslor, bli stärkta i sin yrkesroll, utveckla sin självkänsla, våga vara nära och bjuda in till en gemenskap med vårdtagaren såväl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstår en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vårdare och vårdtagare. Syftet med denna uppsats är att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som används är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.