Syftet med detta arbete är att undersöka om ridlärare och ridElever upplever att musik påverkar dem och deras ridning om musik används under dressyrlektioner. Undersökningen är gjord genom enkäter besvarade av ridElever på ridskola, ridgymnasium och eftergymnasiala ridElever som deltar i ett ridprojekt, samt genom enkäter besvarade av ridlärare. I svaren från undersökningen uttryckte Eleverna bland annat upplevelsen att musiken påverkade dem och deras hästar både till avslappning och stimulans. RidEleverna upplevde även att det var lättare att hitta en bra takt tillsammans med sina hästar i sitt dressyrarbete under träningen med musik, under förutsättning att musikens takt stämde ihop med dressyrrörelsen. I varje deltagande ridElevsgrupp fanns det någon Elev som inte önskade träna till musik.

Background: Pupils? responsibilities are presented in the curriculum Lgr11 as a given thing. There has been some research in the field of pupil responsibility, but research covering school grades 1-3 could not be found. The study investigates theories of responsibility, pupil responsibility, power and pupil influence.Purpose: The purpose of this study is to find out the teachers? views on pupil responsibility.

Vårt syfte med denna studie är att titta på hur lärare uppfattar Elevers motivation på gymnasienivå i ämnet idrott och hälsa. Därtill ska vi undersöka hur dagens lärare motiverar sina Elever i undervisningen, samt titta på vilka faktorer som lärarna anser spelar roll för att motivera Eleverna i ämnet. Vårt teoretiska perspektiv som vi utgår från i uppsatsen är Organismic Integration Theory, men vårt resultat av studien är även kopplad till andra rElevanta begrepp. Urvalet gick ut på att vi kontaktade sex stycken idrott och hälsa-lärare som arbetar på gymnasiet, och frågade dem angående hur motivationen ser ut i gymnasieklasserna för tillfället. Resultatet vi kom fram till var att lärarna såg en stor spridning i motivation hos gymnasieEleverna, samt att det är flera faktorer som påverkar Elevernas motivation i idrott och hälsa-undervisningen, där betyg och stimulans är huvudfaktorerna enligt lärarna.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lärares uppfattningar av Elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras Elevinflytandets innebörd avseende användningsområde och faktorer, som möjliggör och försvårar arbetet med Elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lärarna uppfattade Elevinflytandets innebörd, som Elevernas möjlighet, att genom delaktighet påverka arbetssätt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska Eleven tränas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av råd (klass- Elev, matråd mm).

Syftet med arbetet är att få kunskap om hur klasslärare samt specialpedagoger arbetar med Elever som fått en dyslexidiagnos. Utöver hur de arbetar med Eleverna försöker arbetet också reda ut på vilket sätt de upplever att deras arbete med Eleven ger resultat. För att undersöka detta har två klasslärare respektive två specialpedagoger intervjuats om två Elever med dyslexi som de samarbetar med. Mitt sammantagna intryck är att arbetet med dyslexiEleverna ser liknande ut för klasslärarna. De försöker sitta enskilt tillsammans med den Elev med dyslexidiagnos så ofta de får möjlighet, eftersom de upplever att det fungerar bra för Eleven.

Bakgrunden till denna studie, är ett intresse som väcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. Där ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lärare bör vara. Studiens syfte var att undersöka några lärares och Elevers syn på vilka egenskaper/kvalitéer en lärare bör ha som ledare. De data vi har använt oss av gällande detta specifika område är från skollagen, styrdokumenten, rElevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra respondenter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod, då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex Elever och fyra lärare Något som framkom i undersökningen är att läraren bör vara positiv för att smitta av sig på Elevgruppen, för att ge förtroende bör läraren vara rättvis, konsekvent och lyhörd.

Utvecklingssamtalet i skolan är till för Eleven. Samtalet ska leda till att Eleven utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. För att utvecklingssamtalet ska blir ett givande samtal är det viktigt att både lärare, Elev och föräldrar kommer förberedda. Läraren måste kontinuerligt föra anteckningar över Elevens utveckling. Läraren måste också före samtalet fundera över hur samtalet ska få struktur och vad han eller hon vill säga.

Genom att peka på de svårigheter som Eleverna möter när de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktär vill jag undersöka om Elevernas problemlösningsförmåga utvecklas med interaktion och artefakter. Uppgifterna ställer till problem av olika slag både för enskilda Elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstår ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som Eleven/Eleverna behöver hjälp med att komma över. Uteblir hjälpen hindras Eleven/Eleverna från att nå en korrekt lösning. När gruppen kommunicerar uppstår ett unikt växelspel som styr och påverkar gruppmedlemmarna.

Sverige a?r idag ett ma?ngkulturellt samha?lle och antalet nyanla?nda Elever o?kar a?rligen. Det har visat sig att mottagandet av nyanla?nda Elever organiseras annorlunda inom och mellan kommunerna, vilket pa?verkar deras utbildning. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla ra?tt till en likva?rdig utbildning oavsett vilken kommun man a?r bosatt i.

Syftet med vårt examensarbete var att belysa lärarens arbete med åtgärdsprogram i ämnet idrott och hälsa i årskurs f-6.  Vi ville ta reda på hur processer och rutiner såg ut när lärare i idrott och hälsa utformade åtgärdsprogram, vilken roll Elev och vårdnadshavare hade, vilka åtgärder de tog till, hur det skedde konkret i praktiken samt hur uppföljningen såg ut. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Det visade sig svårt att få intervjupersoner att ställa upp då många som vi kontaktade inte hade erfarenheter av att skriva och medverka i åtgärdsprogram. Vi fick svar från 24 stycken varav 4 hade erfarenhet av åtgärdsprogram inom idrott och hälsa. Avsikten är att lyfta fram de lärare i idrott och hälsa som skrivit åtgärdsprogram och hur de gör det.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och beskriva historiska fakta inom hårets och frisöryrkets område. Vi ansåg att det saknades ett historiskt underlag i undervisningen på gymnasieskolans frisörutbildning vilket vi bl a upptäckt i samband med vår egen undervisning under våra praktikperioder på lärarutbildningen. Eftersom vi är av den bestämda uppfattningen att det är viktigt för Eleverna att ha fördjupade kunskaper om håret och yrkets historia för att därigenom få insikt i och förståelse för de förändringar som sker inom frisyrmodet och av frisöryrket och dess organisationer i nutiden. För vår studie har vi valt att utgå från tidigare forskning, litteratur och Internetkällor. Resultatet av vad vi gjort och sammanställt ligger väl i linje med det tänkte undervisningsmaterial som varit vår utgångspunkt vid arbetets början och vi har fångat de betydelsefulla historiska fakta om håret och frisöryrkets framväxt till ett samlat dokument som varit vårt mål. Tanken är att både som lärare och Elev ska kunna använda undersökningens resultat i undervisningen.

I detta arbete har samband mellan personlighetsdrag definierade enligt Femfaktor-modellen gentemot strategier för lärande och erhållna betyg undersökts.  53 gymnasieElever på naturvetarprogrammet samt 6 lärare deltog i studien. En tidigare rapporterad association mellan höga idrottsbetyg och extraversion (t.ex. hög självsäkerhet, mera utåtriktad, mer spänningssökande) var statistiskt signifikant även i denna studie.  Två andra personlighetsdrag, vänlighet/värme samt känslomässig stabilitet, visade även signifikans, p<0,05, gentemot höga betyg i biologi/kemi. Hypotesen att lärare tenderar att ge högre betyg till Elever som har likande personlighetsdrag som de själva kunde inte verifieras i denna studie. I studien fanns exempel på lärare som gav högsta betyg till Elever vars personligheter i vissa avseenden var motsatta lärarens.Då personlighetsdrag ställdes gentemot lärande, både i enkät och intervjuer, pekade resultaten på att Elever har olika strategier för att underlätta sitt lärande och det som fungerar för en Elev kan vara ineffektivt för andra. Detta understryker vikten av att läraren varierar undervisningen så att inte bara en strategi för lärande premieras..

Den 1 januari 2006 trädde en förändring i grundskoleförordningen i kraft, 7 kap 2 §. Denna säger att läraren tillsammans med Elev och förälder skall upprätta en individuell utvecklingsplan för Eleven. Denna har till syfte att hjälpa Eleven till ökad måluppfyllelse, och se sitt eget lärande genom de mål Eleven sätter upp tillsammans med föräldrar och lärare vid utvecklingssamtalen. Vårt syfte med detta arbete var att se hur den individuella utvecklingsplanen implementerades vid två skolor i Norrbotten, och ta reda på hur lärarna arbetar med denna. För att genomföra studien gjordes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra lärare.

Syftet är att undersöka hur två lärare på två olika skolor introducerar och arbetar med begreppen "lika med" och "inte lika med" i år 1 och vilka kunskaper och vilken förståelse elva Elever har om begreppen. Vi använde en kvaliatativ undersökningsmetod bestående av intervjuer och en matematikdiagnos.Lärarnas undervisningsmetoder överensstämmer vid introduktionen av begreppet "lika med", men ingen av dem arbetar med begreppet "inte lika med". Den ena klassen består uteslutande av Elever med svenska som förstaspråk medan den andra bara har en Elev med svenska som förstaspråk. En skola arbetar mer med gruppövningar, problemlösningar, vardagsanknutna uppgifter och talar mer matematik medan den andra fokuserar mer på språket, använder Montessorimaterial och färdiga läromedel.Eleverna lyckas bättre med uppgifter där de kan använda sig av laborativt, konkret material eller där det finns både bild och symbolspråk i kombination, än med uppgifter som enbart innehåller abstrakt symbolspråk. De har inte arbetat med symbolen "inte lika med" men majoriteten löser ändå de uppgifter som innehåller symbolen.

Syfte och frågeställningStudiens syfte är att, utifrån NyTidstestet, undersöka Elevers grovmotoriska grundfärdigheter i årskurs 6 i Stockholmsområdet.Utifrån detta syfte har vi valt att använda oss av följande frågeställning:- Hur ser de grovmotoriska färdigheterna ut för Elever i årskurs 6, när de bedöms enligt NyTidstestet?- Vilka skillnader framkommer, hos Eleverna, mellan de undersökta stationerna?MetodFrågeställningen har besvarats genom en observationsstudie på sjätteklassare i Stockholmsområdet, sammanlagt 113 Elever. Varje Elev har observerats utifrån NyTidstestets observationsschema, där Eleverna vid sju stationer bedömts enligt fyra kriterier: "mycket tillfredställande", "tillfredställande", "små brister" och "stora brister". Varje station innehåller en eller två grovmotoriska grundformer.ResultatDe undersökta Elevernas grovmotoriska färdigheter är bristande. Hela 48 procent av övningarna kunde inte utföras på ett tillfredställande eller mycket tillfredställande sätt.SlutsatsUndersökningen visar att Eleverna får en allt sämre grovmotorik och i och med den nya läroplanen (Lgr 11) tror vi inte att Elevernas grovmotoriska färdigheter kommer att bli bättre.