Det finns idag en mängd forskning som visar hur Eleven påverkas av familj och hemförhållanden då Eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur Elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som Eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla Elever, måste bakomliggande faktorer gällande Elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med Elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Syftet var att undersöka gymnasieElevers studievanor och hur dessa är kopplade till olika inlärningsstilar. Människan lär på olika sätt, olika inlärningsmetoder passar olika personer. Det finns tre huvudinlärnings- stilar som kallas visuell, auditiv och kinetisk. Människan använder sig utav alla tre, men det finns oftast en som huvudsakligen används. Åtta gymnasieElever intervjuades om deras studievanor och vilken inlärningsstil/ar de använder.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilket språkbruk pedagoger använder sig av i individuella utvecklingsplaner och därmed vilken diskurs kring Elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera på den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat på tidigare forskning kring hur Elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, där det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in Eleverna i olika fack. Vi har även en kort genomgång av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner från 44 Elever granskats där vi med hjälp av diskursteori studerat hur språket används och hur det kan tolkas.

Kursplanen för ämnet Idrott och hälsa är luddig och ger lärarna mycket tolkningsutrymme, något som resulterar i att undervisningen blir olika från skola till skola. Detta kan i vissa fall resultera i att Eleverna lämnar grundskolan med skillnader i både kunskap och färdighet. Det mest omdiskuterade området under mina intervjuer har varit orienteringsmomentet, både dess vara eller icke vara samt hur det är formulerat i kursplanen.Idrottsämnets hälsodel är olika för olika lärare, några anser att aktivitet och hälsa går hand i hand medan andra anser att hälsodelen är ett litet moment där Eleverna arbetar självständigt och skriver ett arbete om något hälsorelaterat.Betygssättning och bedömning skiljer sig från lärare till lärare, allt för att kursplanen inte klargör hur något av det bör göras. Får man t.ex. ha en orienteringstävling där man måste ta ett visst antal kontroller för att bli godkänd, eller hur ska man annars se om en Elev uppnår målet för orientering?.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur lärare uppfattar att de förhåller sig till nyanlända Elever när de tas emot i ordinarie klass. Den empiriska undersökningen gjordes på en grundskola mot fyra verksamma lärare med erfarenhet av att ta emot och inkludera Elever med annat modersmål. Genom halvstrukturerade intervjuer och deltagande observation har jag studerat hur lärare uppfattade att de förhåller sig till nyanlända Elever samt berört hur de arbetade för att inkludera dem i ordinarie klass. Svaren från intervjuerna och tolkningarna från observationerna analyserades ur ett hermeneutiskt perspektiv och resultatet visade, att Lärare gör så gott de kan efter de förutsättningar de har. Dock ansåg alla att vidare fortbildning i ämnet vore nödvändigt.

Titeln på denna uppsats är ett citat från en Elev som belyser det som ofta uppfattas som självklart. Om vi gör något som är roligt så lär vi oss bättre och intresset för området ökar. Skolans värld präglas av styrdokument som visar vilka mål som Eleverna ska uppnå för att nå vissa betyg, men vad lektionerna ska innehålla är mycket upp till läraren att utforma. Den stora friheten bidrar till att lärare kan skapa den lärandemiljö som läraren anser vara mest givande för sina Elever för att nå dessa mål. Men vad är det egentligen Eleverna tycker är som intressant? Lärarrollen ställer också ett stort krav på att tillgodose Elevernas behov av vad de vill lära för att få en så givande undervisningssituation som möjligt.Vi har därför valt att inrikta arbetet på att undersöka Elevers inställning till ämnet Historia och ifrån vilket håll som Eleverna uppfattar att historia blir som mest intressant.

Två yttre markörer som finns med i ungdomskulturen idag är keps och slöja. De diskuteras ständigt i skolorna, då de väcker starka känslor hos många. De är en del av ungdomarnas kultur och identitet. Mot bakgrund av detta vill jag undersöka 10 verksamma lärares värderingar och attityder till slöja och keps på högstadiet och gymnasieskolan. Uppsatsen bygger på 10 intervjuer som sedan diskuteras och analyseras. Trots ordningsregler i skolan om huvudbonader och ytterplagg, är lärarna inte konsekventa i sitt handlande, om hur strikt ordningsreglerna skall följas.

Syftet med denna studie är att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och påverkar lärare-Elevrelationen. Utifrån ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv så undersöks lärare och Elevers relation utifrån kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lärare och Elev i dagens klassrum är av stor vikt i främjandet av personlig utveckling. Lärare och Elevers relationsbygge är en dynamisk process som ständigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhåller sig till den andre och kollektivet utifrån dessa regler.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som hände med strukturen i Elevernas berättelser efter att de hade fått bygga berättelser med dramaturgin som verktyg. Undersökningen genomfördes i en årskurs fem med 14 Elever, varav 7 var flickor och 7 var pojkar. Eleverna skrev två berättelser var. Undersökningen började med att varje Elev skrev en berättelse. Lektionerna som följde bestod av dramatiserande, fantiserade och skrivande.

Den här C-uppsatsen handlar om hur lärare bemöter utagerande Elever. Som utgångspunkt beskrivs tre olika perspektiv på specialpedagogik som påverkar hur detta möte mellan lärare och Elev blir. I tidigare forskning har det visat sig att det relationella perspektivet är det som enligt Lpo 94 ska genomsyra verksamheten i skolan, men att det är det kategoriska perspektivet som i själva verket är rådande. För att ta reda på hur lärare bemöter utagerande Elever har jag gjort kvalitativa respondentintervjuer med tre lärare i år 4-6 som berättar hur de arbetar och vilka erfarenheter de har i arbetet med utagerande Elever. Det visar sig att alla tre lärare i grunden utgår ifrån samma perspektiv, det relationella, men att det i praktiken skiljer sig åt när det gäller arbetssätt mellan de intervjuade lärarna.

Bakgrund: Skoltrötthet är ett symtom på att någonting inte står rätt till. Det finns orsaker som påverkar  och  ger  konsekvenser  vid  skoltrötthet.  Elever  själva  anger  att  hög  studietakt  och otillräckligt stöd kan vara anledning till skoltrötthet. Skolhälsovården har en viktig stödjande funktion. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att stödja Elever som upplever skoltrötthet inom grund- och gymnasieskola. Metod:  Data  analyserades  med  kvalitativ  innehållsanalys  med  induktiv  ansats  beskriven  av Graneheim och Lundman.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några pedagoger, som arbetar med barn i autismspekrat, uppfattade hur barnen/ Eleverna utvecklades fysiskt, kunskapsmässigt och socialt genom relationen till hästar och ridning. Fyra pedagoger har intervjuats, en observation som fullständig observatör har genomförts och innehållet i två hästböcker har studerats. Dessa hästböcker är en individuell dokumentation för varje Elev och ridtillfälle som görs i en speciell bok i ord och bild av medföljande pedagog. De intervjuade pedagogerna uppfattade att deras Elever med autism utvecklas positivt genom att vistas i stallet och genom att rida. Mest framträdande är att de utvecklas fysiskt men också att de utvecklar initiativ och kommunikationsförmåga. Vidare visar studien att genom att vara i stallet med dess rutiner som skapar en struktur för barnen med autism så mår de väl och blir harmoniska.

Antalet nyanlända Elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända Elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända Elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända Elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då Eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända Elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller Elevens modersmål, Eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med studien är att undersöka hur väl Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stämmer överens med gymnasieElevers föreställningar gällande lärarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien är intervjuer i fokusgrupper med gymnasieElever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken Elever från fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att Elevernas föreställning om lärarens roller i stora drag stämmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lärarens förmåga att använda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt Elevinflytande. Lpf 94 och Elevernas föreställningar gällande läraren som relationsskapare skiljer sig åt.

I vårt arbete har syftet varit att undersöka Elevers tankar och föreställningar kring det naturvetenskapliga fenomenet dag och natt samt hur Elevernas tankar och förställningar påverkas genom medverkan vid ett inlärningstillfälle. Undersökningen har genomförts med hjälp av två intervjutillfällen, före och efter en undervisningssekvens. De 15 Elever undersökningen omfattat är mellan elva och tolv år gamla. Eleverna går på två olika skolor, tre av dem läser efter grundsärskolans kursplan medan resterande tolv läser efter grundskolans kursplan. Svaren som framkommit vid intervjuerna har kategoriserats från A-F.