Genom att dela in matematiken i begrepp viktiga för inlärningen och förståelsen visar forskningen på skillnader i det övergripande begreppet förståelse. Att det är viktigt för lärare att de har insikt i vad som är syftet didaktiskt sett med undervisningen inom matematiken. Undersökningen visar att det går att omvandla informell kunskap till formell kunskap. För min undersökning innebär det att informell lekfullhet som didaktiskt grepp kan bidra gynnsamt för inlärningen som en väg till Elevers minne och språk. Med förståelse menas enligt den definition som innefattar den instrumentella och den relationsrelaterade förståelsen.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en Elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga Elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har Elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i Elevarbetet och i lärarkåren när det gäller Elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter Eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos Elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos Elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av lärares uppfattningar av samspelet som pågår i klassrummet mellan lärare och Elev. Ansatsen som används är inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebär att man försöker beskriva människors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgått ifrån fenomenografin beror på att vi frångått dess grunder i databearbetningen då vi stött på svårigheter. Metoden som använts för datainsamlingen är intervju av halvstrukturerad art.

Ridning anses allmänt vara svårt att lära sig, speciellt i vuxen ålder. Det kan bero på att ridning är svårt att förmedla eftersom det är en praktisk kunskap som till stor del bygger på känsla. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur ridlärare använder rösten på en ridlektion. Studien bygger på intervjuer med sex ridlärare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlärare och Elev och att ridläraren använde rösten olika beroende på Elev, mål och utbildningsnivå.

I denna studie går vi igenom skolkuratorns subjektiva syn på relationen mellan skolkurator och Elev, samt hur deras arbete går till. I studien har vi använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio skolkuratorer och deras syn på relationen mellan dem och Eleverna på skolan. Skolkuratorns ansvar har blivit större då deras område har växt inom skolan, de måste kunna se individen utifrån både familjära förhållanden men också ur ett kulturperspektiv, då dessa har stor påverkan på tonåringarna. Skolkuratorn måste också se till de olika yttre krav som påverkar Eleven, och därför blir det viktigt för skolkuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. Skolkuratorn använder sig av många olika metoder för nå ut till Eleverna, då de i studien visar sig att en av skolkuratorerna använder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar.

Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av lärares uppfattningar av samspelet som pågår i klassrummet mellan lärare och Elev. Ansatsen som används är inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebär att man försöker beskriva människors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgått ifrån fenomenografin beror på att vi frångått dess grunder i databearbetningen då vi stött på svårigheter. Metoden som använts för datainsamlingen är intervju av halvstrukturerad art.

Syftet med den här studien var att undersöka hur nyanlända Elever inkluderas från internationell klass till ordinarie undervisning samt på vilka grunder pedagoger tar besluten på. För att nå fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts på en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frågeställningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut på gällande när en Elev i internationell klass är redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan där samtalsintervjuer gjordes inte har något grundläggande bedömning- och kartläggningsmaterial förutom i ämnet svenska. Det visade sig även att varje nyanländ Elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan Eleven anländer till den internationella klassen.

Vårt utvecklingsarbete handlade om att medvetandegöra Eleverna, i en samhällsvetenskaplig klass i årskurs två i gymnasiet, om att individerna har olika inlärningsstilar, enligt forskarna Rita & Ken Dunn. Syftet var att undersöka om medvetenheten om dominerande inlärningsstil för varje Elev och om deras arbete enligt medföljande studietips resulterade i ökat intresse, uppmärksamhet och koncentration vid inlärning av nytt och svårt material. Metoden som användes var en enkät för varje Elev som visade respektive Elevs dominerande inlärningsstil. Eleverna följde sedan under åtta veckor en handlingsplan med studietips för varje Elev, och därefter intervjuades Eleverna för att se om de följt studietipsen. Ur vårt material kan man inte dra säkra slutsatser.

SammanfattningVårt examensarbete i pedagogik handlar om kränkningar mellan lärare och Elever på Colin Leclairgymnasiet i Södertälje. Syftet med studien var att finna när och hur kränkningar mellan lärare och Elever förekommer, och i vilken utsträckning kränkningar förekommer.Metoden vi har valt att använda i studien är en fallstudie. Studien är gjord med hjälp av en enkätundersökning som både lärare och Elever på skolan har besvarat. Tjugo lärare och åttioåtta Elever har besvarat vår enkätundersökning. Frågorna handlade bland annat om:? Har du känt dig kränkt av någon lärare/Elev någon gång?? Beskriv händelsen i ord.? Har du själv någon gång omedvetet och/eller medvetet kränkt någon lärare/Elev?? Hur kan man förebygga kränkningar?Resultatet i vår undersökning visar att Elever svarar ärligare än sina lärare då de ska reflektera över sig själva.

Syftet med den här kandidatuppsatsen har varit att studera vilken legal status tentamen och tentamensvar samt Elev- och studentbetyg har i svensk rättstillämpning med hjälp av frågorna är tentamen och tentamensvar allmänna handlingar samt är Elev- och studentbetyg allmänna handlingar? I uppsatsen har den traditionella juridiska metoden tillämpats. Utredningen visar att tentamen samt tentamensvaren av Kammarrätten i Stockholm definierats som offentliga allmänna handlingar först efter att tentamen slutförts, eftersom de omfattas av provsekretess. Av de rättsfall som redovisats i uppsatsen kan konstateras att betygsdokument de facto är allmänna handlingar. För friskolor gäller dock att betygen blir allmänna handlingar först när betygen når kommunen..

Rosberg, Helle. (2006). Bemötandets pussel. En studie i bemötande mellan lärare och Elever. (The puzzle of meetings.

Detta examensarbete handlar om sorgearbete och sorgereaktioner. Arbetet fokuserar på hur det kan vara att mista en lärare och hur man har arbetat kring dennes sjukdom och död. Det handlar också om hur en Elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgetid efter det att hon mist en förälder. Jag har velat få kunskap om hur barn upplever sorg och hur man bemöter Elever i en sorgereaktion. Jag har förutom litteratur använt mig av intervjuer för att få kunskap.

Syftet med studien är att försöka skapa förståelse för vad som motiverar Elever i klassrumsarbetet. Som blivande lärare känns det väsentligt att ta reda på de faktorer som gör en Elev motiverad. Metoden på arbetet är en kvalitativ studie som genomförts på åtta stycken Elever i årskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men även dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nämns, samt hur motivation skapas.

 Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15hpHögskolan i SkövdeTitel: Interaktionen i klassrummet ? En kvalitativ observationsstudie ompedagogens interaktion med Eleven i undervisningen.Sidantal: 38Författare: Linn-Marita JohansenEva SöhrmanHandledare: Eva DahlgrenDatum: Januari 2009Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, Elev.Pedagogens interaktion med sina Elever har stor betydelse för Elevernas möjlighet tillgenuina lärandetillfällen och utveckling. Läroplaner och styrdokument betonar att samtligaindivider har rätt till en jämlik utbildning. Studien har sin utgångspunkt i interaktionenmellan pedagog och Elev, med fokus på dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktningoch genomfördes som en observationsstudie i en årskurs tre med två verksammapedagoger.