Konventionen om barnets rättigheter gör anspråk på att vara universell och har ratificerats av majoriteten av världens stater. I artikel 28 och 29 i konventionen står det att barn har rätt till utbildning och att den ska syfta till att lära barn om deras rättigheter. Dessa artiklar tillsammans med konventionens fyra grundprinciper utgör grunden till denna undersökning.Studien genomförs på en privatskola i Etiopien. Med en kvalitativ etnografisk ansats har jag undersökt hur barns rättigheter realiseras i det pedagogiska arbetet på skolan.Studiens teoretiska referensram utgörs av sociokulturell inlärningsteori, Harts delaktighetsstege och hegemoni som maktstruktur. Vidare har jag tagit del av forskning inom barns rättigheter, delaktighet, relationer, disciplin i skolan och mångkultur.I studiens material framkom att relationerna mellan lärare ? Elev och mellan Elev ? Elev har en stor betydelse för hur Elevernas rättigheter realiseras.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå innebörden av hur lärare ser på kränkningar utförda av en kollega mot en eller flera Elever samt vilka faktorer som påverkar en lärare att ingripa eller inte. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsmetod för att få tillgång till lärares erfarenheter av agerande och olika handlingsmönster i situationer där kränkning kan befaras ha ägt rum. Forskningsfrågorna var: Finns det enligt lärare mer eller mindre allvarliga kränkningar utförda av lärare mot en Elev? Förekommer det att lärare agerar när en kollega kränker en Elev och vilka faktorer bidrar till ett agerande? Har lärare erfarenhet av kollegors uppfattning kring huruvida en lärare ska agera eller inte när de erfar att en Elev kränks och hur ser dessa i så fall ut? Den kvalitativa studien bygger på intervjuer av fem lärare som arbetar i årskurserna förskoleklass-årskurs 3. Studien visar bl.a.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare arbetar med Elever som har läs- och skrivsvårigheter i praktiken. När och hur kunde lärarna se om en Elev har läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på detta användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio lärare som frivilligt ställde upp. I resultatet framkom att lärarna oftast kan se tidigt om en Elev har läs- och skrivsvårigheter och att de kunde se det på flera olika sätt, bland annat genom dåligt ordförråd.

Syftet med detta arbete är att, med hjälp av Friskis & Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det går att upptäcka eventuella skillnader i Elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under två veckor har vi observerat tio Elever i årskurs fem och sex där en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. Därefter har vi under 60 minuter undervisning granskat Elevernas koncentrationsnivå på skolarbetet. Resultatet visade att åtta av tio Elever påverkades positivt efter fysisk aktivitet, en Elev som inte påverkades alls och en Elev som påverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med Eleverna samt deras klasslärare.

Syftet kan beskrivas med följande fråga: Hur skall mötet mellan en Elev med diabetes och skolan genomföras, enligt föräldrar och lärare för att mötet skall bli så optimalt som möjligt för alla inblandade parter? Teori: Pedagogik som behandlar samarbetet mellan hem och skola har använts. Medicinska studier som beskriver diabetes samt de fysiska, mentala och sociala konsekvenserna av diabetes har också utnyttjats. Metod: En kvalitativ ansats och informationsinsamling i form av djupintervjuer har genomförts. Fem föräldrar och fyra lärare till barn med diabetes intervjuades.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärarna arbetar med bedömning för lärande [BFL] med betoning på formativ bedömning. Lärarna beskriver via kvalitativa intervjuer BFL och formativ bedömning, vilka verktyg de använder för att kunna arbeta med formativ bedömning och hur Eleverna involveras i BFL-arbetet. Genom lärarnas utsagor presenteras ett resultat där vi får en bild av BFL-arbetet i skolan. Studien visar att Eleverna involveras i bedömningsarbetet på olika sätt, exempelvis genom att få göra själv- och kamratbedömningar, delaktighet i kursplanens innehåll och arbete med olika tekniker inom samma ämnesområde. Vidare påvisar studien utvecklingsmöjligheter för lärarnas arbete med BFL.

Detta examensarbete är en studie om gymnasieElevers varierande förkunskaper i ämnet Dansteknik 1. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med danslärare som undervisar i detta ämne på estetiska gymnasiet och gymnasieElever som går inriktning dans och har Dansteknik på schemat. Studien innefattar även observationer som gjorts på danstekniklektioner under min verksamhets förlagda utbildning VFU. Litteraturen förtydligar betydelsen av att alla Elever ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna behov och förutsättningar. Det som lyfts fram är betydelsen av en bra dialog mellan lärare och Elev samt ett varierat pedagogiskt arbetssätt.

I mötet med olika klasser under våra VFU-perioder väcktes frågor angående klasstorlekens betydelse för Elevers lärande samt interaktionen mellan lärare och Elev. Dessa frågor förstärktes under AU2-utbildningen samt efter läsningen av Skolverkets statistiska redovisning där 11,8 % av Eleverna i grundskolan inte kommer in på gymnasiet.Syftet med denna studie är att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har därför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanställts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att Elever ur minoritetsgrupper samt att lägrepresterande Elever prestationsmässigt och resultatmässigt drar stor fördel av minskade klasser. Läraren vinner tid på minskade klasser vilket underlättar deras arbetssituation och gör så att mer tid kan spenderas åt att skapa bättre relationer mellan läraren och Eleverna, samt att ge de Elever som behöver extra tid..

Som blivande lärare har jag en målsättning om att kunna se och möta varje Elev som en unik människa och förstå hur det är att vara Elev. Vad jag vill åstadkomma i denna uppsats, är att hitta ett vetenskapligt förhållningssätt som hjälper mig i mitt förhållningssätt gentemot alla Elever. Mitt syfte är att hitta en teori med vars verktyg jag i större utsträckning kan se hela individen i ett sammanhang och genom detta på ett bättre sätt möta, bemöta, förstå och stödja enskilda Elever i skolan. Med hjälp av teorins verktyg gör jag en fallstudieanalys för att visa erfarenheternas påverkan på den mänskliga utvecklingen och hur detta i sin tur kan påverka Eleven i skolan. Påverkan från skolan går i sin tur tillbaka till individen.

Det är inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per Elev, men alla Elever ska, enligt läroplanen, ha tillgång till informationstekniken. Dessutom, så har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar är infödda i informationssamhället men forskningen har visat att ungdomarna inte är per automatik kompetenta användare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Elever och lärare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bärbar dator per Elev och lärare, utnyttjar den tillgängliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av Elevenkät, användes som datainsamlingsmetod.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en Elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med Elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för Elever i allmänhet och för Elever med dyslexi i synnerhet.

Följande empiriska studie har som syfte att ta reda på hur grundsärskolelärare använder sig av betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lärarna har för rElevans för Eleverna samt om de anser att betygen är en exkluderande faktor ute i samhället. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med fem grundsärskolelärare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lärare använder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att Eleverna, enligt lärarna, sällan ser en koppling mellan betygsgrundande mål och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sätta betyg utifrån Elevens egna förutsättningar och att inskrivningen av en Elev i särskolan har livslånga konsekvenser oavsett vilka betyg en Elev kan uppnå. En slutsats av studien är att betygen från grundsärskolan endast är till för Eleven och läraren vid det tillfället de ges eftersom betygen inte används för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Elever upplever skrivmoment i ämnen där skrivande vanligtvis inte har en central roll. Intentionen med studien är vidare att studera hur Elevernas uppfattningar av dessa moment stämmer överens med lärarens syften och mål med undervisningen. Undersökningen utgår från olika lärandeteorier och bygger på tidigare forskning om bl.a. skriftspråkets roll i skolan och studier av Elevers inlärning. Undersökningen är av kvasiexperimentellt slag och innefattar deltagande observation samt Elevintervjuer.Av resultaten kan utläsas att förväntningarna på, och upplevelserna av, den ämnesövergripande skrivningen skiljer sig åt mellan lärare och Elev.

Den skolform som vi har idag håller på att förändras många skolor väljer att införaEn-till-En projekt. Det innebär att varje Elev får en egen dator som de alltid skall ha medsig för att använda i undervisningen. Den här studien har utförts på en skola iVästsverige där de precis har infört ett En-till-En projekt. Hur ändras lärandesituationennär ny teknik kommer in i skolan och hur kan man integrera Web 2.0 i den nyaskolformen?Syftet med studien var att undersöka hur kommunikationen mellan Elev och lärare harändrats genom införandet av bärbara datorer i skolan.

Detta arbete har som syfte att dels undersöka hur lärare tycker att det fungerar att ha en Elev med funktionshinder i sin klass. Dels att undersöka hur Eleverna uppfattar sin skolsituation samt att undersöka vilken roll eventuella Elevassistenter har, både ur Elevens och lärarens synvinkel. De resultat jag kommit fram till i mina intervjuer visar att det ur lärarsynpunkt fungerar mycket bra med en Elev med funktionshinder i klassen. Samtliga lärare har också varit mycket positiva till Elevernas assistenter, de betyder mycket för Eleverna. Resultaten visar också att Eleverna ser positivt på sin skolgång, de tycker att det fungerar bra med assistansen och att skolorna är så anpassade att de kan ta sig fram överallt.