Syftet med denna studie har varit att undersöka lÀrares och rektorers uppfattning om skriftliga omdömen, hur införandet av dessa omdömen fungerat i fem F-5 skolor och att undersöka hur de skriftliga omdömena kan utformas enligt de intervjuade för att ge tydlig information till elev, förÀlder och skola. Resultaten baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer av lÀrare och rektorer och fem skriftliga omdömen. Enligt undersökningens resultat behövs tydligare riktlinjer frÄn rektorernas sida och att elevens delaktighet möjliggörs genom att utformningen tar hÀnsyn till elevens Älder. Dessutom, visar undersökningen, att tid och resurser behöver avsÀttas för att stÀrka lÀrarnas kunskaper i ett gemensamt dokumentationssprÄk, kunskaper i formativ bedömning samt fÀrdigheter i att konkretisera mÄl att strÀva mot i den pedagogiska planeringen. Enligt min utvÀrdering krÀvs kontinuerliga utvÀrderingar av verksamheten för att de rÀtta insatserna i implementeringsarbetet av de skriftliga omdömena ska kunna göras.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga och granska möjliga konkreta ÄtgÀrder i klassrumssituationen kring elever i ett problemskapande beteende. Fokus riktas framförallt mot elever i Äk 1-6. Specialpedagogens syn pÄ problemskapande beteende, förebyggande insatser och de ÄtgÀrder som kan nÀmnas i ett ÄtgÀrdsprogram gÀllande en elev i ett problemskapande beteende lyfts fram. Studien ger en vid översikt kring elever i ett problemskapande beteende, dels vad som kan lÀggas i detta begrepp och dels vilka ÄtgÀrder som Àr möjliga att anvÀnda i mötet med ett problemskapande beteende.En kvalitativ intervjustudie har genomförts pÄ fem utbildade specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar studien pÄ att nÄgra fÄ ord kan ringa in det som behövs för att förebygga och bemöta ett problemskapande beteende. Det handlar om tid för samtal med eleven, tid för att möta elevens nÀtverk och tid för att kompetensutveckla och reflektera kring förhÄllningssÀtt och strategier i mötet med eleven.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare och rektorer pÄ tvÄ kommunala skolor i Malmö ser pÄ religionsfrihet i relation till skolplikten. Vi analyserade hur mötet mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i praktiken, utifrÄn rektorernas sÄvÀl som lÀrarnas perspektiv. Vi undersökte ocksÄ hur lÀrare och rektorer ser pÄ skolplikten och religionsfriheten i förhÄllande till de lagar och förordningar som finns. Vi genomförde en kvalitativ, ostrukturerad intervju med tvÄ lÀrare och tvÄ rektorer pÄ vardera skola. Vi kom fram till att relationen mellan skolplikten och religionsfriheten sÄg olika ut mellan lÀrare och rektorer.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka huruvida den alternativa undervisningsmetoden Flippat Klassrum kan förbÀttra den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. De tvÄ frÄgestÀllningar som lades till grund för studien Àr: 1. Vilka argument finns för och emot att anvÀnda undervisningsmetoden Flippat Klassrum i matematikundervisning? 2.

Det hÀr arbetet har haft som syfte att ta reda pÄ vilka uppfattningar eleverna pÄ en Komvuxskola har om integralkalkyl. I undersökningen medverkade 28 elever och fyra av dem blev intervjuade. Jag anvÀnde mig av ett skriftligt test och kvalitativa ostrukturerade intervjuer som undersökningsmetoder. Studiens resultat visade att endast nÄgra elever tolkade begreppen primitiv funktion samt integral som ett objekt och utvecklade relationell förstÄelse. De andra eleverna som pÄ det skriftliga testet kunde tillÀmpa reglerna för att bestÀmma primitiva funktioner och för att berÀkna integraler, uppfattade begreppen som en process och utvecklade instrumentell förstÄelse.

Syfte med studien Àr att utifrÄn skolkuratorers erfarenheter undersöka vad de anser som de vanligaste orsakerna till att elever blir hemmasittare, samt hur man arbetar pÄ deras arbetsplatser med att förebygga och ÄtgÀrda problemet med hemmasittande elever. Genom att intervjua sex skolkuratorer pÄ högstadieskolor i UppsalaomrÄdet har deras syn pÄ hemmasittarna synliggjorts. Samtalen har sedan sammanstÀllts, analyserats och jÀmförts med varandra.Studien visade att orsakerna till varför elever blir hemmasittare kan skilja sig mycket Ät. En skolkurator pÄstÄr att det finns lika mÄnga anledningar till varför elever blir hemmasittare som det finns hemmasittande elever. Det Àr dessutom sÀllan bara en orsak som gör att en elev slutar att komma till skolan, utan oftast en kombination av flera faktorer.

I skolans vÀrld Àr det viktigt att kunna hantera och förstÄ konflikter. En likabehandlingsplan Àr obligatorisk pÄ alla skolor för att förebygga diskriminering, krÀnkande behandling och mobbing. Det övergripande syftet med denna studie var att se hur högstadielÀrare tolkar, förstÄr och hanterar konflikter i verksamheten. Vi utformade tre forskningsfrÄgor som hjÀlpte oss att besvara syftet och med hjÀlp av tidigare forskning har vi undersökt och kritiskt granskat hur lÀrare arbetar med konflikter i verksamheten. Genomförandet vid den empiriska undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och hinder lÀrare pÄ grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta svensklÀrare fördelade pÄ tvÄ olika skolor. I intervjuerna definierade lÀrarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssÀttet. Resultaten bekrÀftar att de verksamma lÀrarna bÄde ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssÀttet kan ge eleverna, den variation och frihet som lÀraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som prÀglar den tematiska undervisningen.

Studien syftar till att undersöka hur elever med erfarenhet av förberedelseklass har uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Studiens syfte Ă€r ocksĂ„ att ta reda pĂ„ hur pedagogerna uppfattar sig arbeta frĂ€mjande med inkludering i förberedelseklass samt hur pedagoger och elever uppfattar övergĂ„ngen utifrĂ„n ett inkluderingsperspektiv. En kvalitativ metod i form av intervjuer med bĂ„de pedagoger och elever anvĂ€nds för att fĂ„ fram ett resultat i studien. Intervjuerna utförs pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola i Östergötlands lĂ€n dĂ€r det finns tvĂ„ förberedelseklasser. Resultatet visar att eleverna och pedagogerna har skilda uppfattningar gĂ€llande hur de uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Syftet med min studie var att skapa förstÄelse för om pedagoger i grundskolans tidigare Är möjliggör en lÀrandemiljö pÄ lika villkor för alla elever samt utveckla förstÄelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare Är samt tvÄ observationer. Min studie har baserats pÄ dessa intervjuer, observationer och pÄ tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har anvÀnts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

FörÀldrars attityder och beteende Àr associerade till ungdomars debut och konsumtion av alkohol och nikotin. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars regler, grÀnssÀttning och attityder för alkohol och nikotin bland ungdomar i Ärskurs 6-9. Metoden var en enkÀtundersökning i en inlandskommun i Norrbotten. EnkÀter distribuerades till förÀlder eller annan vÄrdnadshavare till elev i Ärskurs 6-9 vid tvÄ tillfÀllen, svarsfrekvensen var 105 stycken (52 %). Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.

Riksdagen beslutade att frÄn och med höstterminen 2008 införa skriftliga omdömen frÄn första klass. Detta har lett till en samhÀllsdebatt kring frÄgor om hur de skriftliga omdömena ska utformas, samt om och hur lÀrarna bör bedöma yngre elever. Inom pedagogisk forskning har bedömning framhÄllits som en viktig del av lÀrandet. IstÀllet för att mÀta kunskap ska bedömning gynna och skapa mening för lÀrandet. Skriftliga omdömen bör genom formativ bedömning bidra till tydligare information för elev och vÄrdnadshavarna.